Presentation

Theresa Johnsson
Forskare

My research interest concerns the relationship between the ruling elites and the labouring poor during the first half of the 19th century. In my thesis, the focus lies in the practice of the legislated obligation for the latter to work (tjänstetvånget) and various obstacles to legal settlement and mobility. Failure to meet the obligation to work or to obtain legal settlement could have serious consequences concerning health, welfare and individual freedoms.


Biografi

Ett centralt rättsligt förhållande i Sverige under många sekler var det så kallade tjänstetvånget. Ännu under 1800-talets första hälft var i juridisk mening alla de som var ålagda att ta årstjänst men inte hade en sådan, blottställda för anklagelser om lösdriveri eller – som det kallades i en förordning från 1833 – försvarslöshet, och kunde därmed utsättas för någon form av tvångsingrepp eller bestraffning. Statsmaktens bekymmer över fattiga människor utan årstjänst och husbonde var en paneuropeisk företeelse med medeltida rötter. Under århundraden hade överhet och besuttenhet klagat på hutlösa lönekrav, lättja, självsvåld, självförvållad fattigdom, kriminalitet, fylleri och svårighet att få tag på arbetskraft. Den arbetar- och lösdriverilagstiftning som syftade till att lösa dylika problem, visade sig också vara synnerligen livskraftig. Först år 1885 avskaffades slutligen det allmänna tjänstetvånget med krav på så kallat laga försvar i Sverige och i dess ställe utfärdades en lag om "lösdrivares behandling" som fanns kvar till 1964.

Kunskapen om hur tjänstetvång och andra lösdriveriförfattningar praktiserades i Sverige under förindustriell tid är ringa. Med tids- och rumsmässigt fokus på Västmanlands län under 1830-talet studerar jag i min avhandling olika aspekter på denna problematik. Frågor som jag behandlar är exempelvis hur det så kallade lösdriveriet hanterades polisiärt och konkret, hur allmän lag, centrala och lokala förordningar förhöll sig till varandra och till praktiken. Fokus ligger emellertid i första hand på de människor som riskerade att få sitt handlingsutrymme kringskuret på olika sätt med hänvisning till tjänstetvånget och andra lösdriveribestämmelser. Under vilka omständigheter, på vilka sätt och med vilka följder skedde detta? Vilka var de främst drabbade? Vad kan tjänstetvångets, laga försvarets och "lösdriveriets" praktik säga oss om relationen mellan besutten och obesutten, om försörjnings- och överlevnadsstrategier, om tillhörighet och identitet? Det omfattande källmaterial som tjänstetvångets praktik lämnat efter sig i arkiven ger möjlighet till unik kunskap om sociala relationer i det förindustriella Sverige som också inkluderar de allra fattigaste.

Jag visar i avhandlingen hur utbredd erfarenheten av att stämplas som "lösdrivare", "kringstrykare", "försvarslös" var, och vilka konsekvenser sådana kategoriseringar kunde få för människors hälsa, välfärd och friheter.

 


Historiska institutionen | Thunbergsvägen 3A | Box 628, 751 26 Uppsala | telefon 018 471 1526 | fax 018 471 1528 | e-post info at hist.uu.se

Logga in