Lathund för uppsatshandledare, uppsatsstudenter och seminarieledare

Vissa krav gäller uppsatserna på alla nivåer. De ska vara självständiga arbeten som utgår från en vetenskapligt motiverad fråga och resultera i ny kunskap. De examinerande målen finns i respektive kursplan.

För alla uppsatser anges här ett sidantal, men det är en rekommendation – kvalitet är alltid viktigare än kvantitet.

Handledaren ska vara studenten behjälplig i uppsatsarbetet och vara medveten om de krav som gäller för olika nivåer. Ansvaret för uppsatsens kvalitet åvilar naturligtvis studenten. Handledaren förväntas läsa igenom studentens alster under uppsatsarbetets gång och fungera som ett bollplank för studenten. Viktigt är att utifrån den egna erfarenheten som forskare förmedla kunskap om hur forskningsprocessen går till.

Handledaren ska inte korrekturrätta uppsatsen. Finns stora språkliga brister hänvisas till Språkverkstaden.

På samtliga nivåer granskas uppsatserna via Urkund när uppsatsen lämnas in på Studentportalen.

Efter att uppsatsen ventilerats och godkänts ska studenten lämna in ett utskrivet exemplar av uppsatsen för arkivering. Betyget på uppsatskursen rapporteras in först när arkivexemplaren lämnats in. Från och med VT 15 ska studenten även lägga in uppsatsen för arkivering i Diva (se särskild anvisning).

Uppsatsprogression
B-nivå
Syftet med b-uppsatsen är att studenten (ofta för första gången) ska formulera en vetenskapligt motiverad fråga, genomföra en systematisk undersökning av primärkällor och dra slutsatser av undersökningen samt värdera slutsatserna i förhållande till tidigare forskning.

Uppsatsens omfång ska vara cirka 15 sidor.

Att frågan är vetenskapligt motiverad innebär på denna nivå att den sätts in i ett vetenskapligt sammanhang utifrån tidigare forskning, men inga krav ställs på att detta sammanhang är fullständigt eller att någon omfattande litteratur läses in.
Det centrala är istället att undersökningen bygger på ett empiriskt material, att valet av material, och urval i materialet, motiveras med utgångspunkt i frågan och att källkritiska aspekter tas upp.

Studenten ska också välja, motivera och presentera en fungerande metod.

På B-nivå tränas formalia – noter, litteraturlista, källförteckning etc. – aktivt och här kan studenterna behöva hjälp av sina handledare. På c-nivå räknar man sedan med att studenterna kan detta.

B-uppsatserna ventileras i b-uppsatsgrupper för seminarieledaren, varje uppsats ventileras i cirka 45 minuter.

C-nivå
På c-uppsatsen ställs högre krav på att studien placeras in i ett vetenskapligt sammanhang och att studenten läser och förhåller sig till de mest centrala svenska och engelskspråkiga verken inom området. Högre krav än på b-nivån ställs på forskningsläge där uppsatsens fråga ska utgöra utgångspunkt för behandlingen av tidigare forskning inom området.

Uppsatsens omfång ska vara cirka 30 sidor.

På C-nivå ska studenterna visa teoretisk medvetenhet, till exempel genom en medveten och precis användning av teoretiska begrepp, en teoretiskt motiverad fråga och/eller formulering av hypoteser.

Kraven ökar vad gäller motivering av materialval och urval, källkritisk medvetenhet samt att metoden diskuteras och motiveras utifrån frågan och materialet. Likaså ökar kraven i förhållande till b-uppsatsen på att studenten ska kunna dra rimliga slutsatser av sin undersökning samt sätta in den i ett teoretiskt och forskningsmässigt sammanhang.

C-uppsatserna ventileras i c-uppsatsgrupperna för seminarieledaren, varje uppsats ägnas 60–75 minuter.

Ventilering och bedömning
Studenterna opponerar vanligen på varandras arbeten på grundnivå (b- och c-uppsatser).

Betyg på uppsatskursen sätts av examinator efter föredragning av seminarieledaren och förutom uppsatsen ingår studentens insatser vid seminarier (metodövningar och ventileringar) och opposition i bedömningen. Det är önskvärt att seminarieledaren diskuterar betygssättningen med handledaren, inte minst för att seminarieledaren ska få en uppfattning om studentens självständighet.

Betygskriterier för respektive kurs finns tillgängliga på kursens sida i Studentportalen.
Vid bedömningen av uppsatserna ska kvaliteten på uppsatsen värderas i förhållande till de krav som gäller på respektive nivå.

Betyget ska motiveras, gärna i form av bedömningsprotokoll för respektive nivå.

Det är inte tillåtet att göra ändringar i den uppsats som examinerats och godkänts. Det är den ventilerade uppsatsen som betygssätts och arkiveras. Undantag är korrektur av allvarlig art som försvårar för en läsare att hitta uppsatsen, som avsaknad av författarnamn och titel på försättsbladet eller andra allvarligare formaliafel. Det är seminarieledaren som bestämmer om sådan rättning får göras.

Rutiner mellan handledare, seminarieledare och student
Varje student har rätt till ett visst antal handledningstimmar, beroende på vilken nivå uppsatsen är på.

Seminarieledaren informerar studenterna om vad hen har rätt att förvänta sig av handledaren.

Seminarieledaren försöker vid kursstarten hitta lämpliga handledare vid institutionen, eller om resurser saknas vid institutionen, utanför denna. Den presumtiva handledaren ska först tillfrågas av seminarieledaren, som sedan – om svaret är positivt – talar om för studenterna vem som ska handleda och hur de kommer i kontakt med henom.

Om studenten inte är nöjd med sin handledning ska hen i första hand vända sig till seminarieledaren för byte av handledare. Om studenten själv har hittat och vidtalat någon annan person som handledare, måste både seminarieledaren och den tidigare handledaren informeras. Studenter har rätt att byta handledare och studierektor skall vara behjälplig vid sådana situationer.

Studenten förutsätts inledningsvis att ta kontakt med sin handledare och att under uppsatsarbetet kontinuerligt ha kontakt med sin handledare. Handledare antas inte ”jaga” de studenter de handleder utan ansvaret för att hålla kontakten åvilar studenten.

Handledare och betygssättande lärare ska inte vara samma person. Om seminarieledaren handleder studenter i den egna gruppen ska sådana studenters uppsatser ventileras vid seminarium lett av en annan seminarieledare som då blir betygssättande lärare. Detta krav gäller inte på b-nivå.

Huvudansvaret för att avråda studenter från att ventilera uppsatser som inte alls håller måttet vilar på handledaren, men en dialog om arbetet mellan handledare och seminarieledare är önskvärd. I vissa begränsade fall kan en ofärdig uppsats ventileras, exempelvis om man kan förvänta sig att seminariebehandling kan hjälpa studenten att bli klar med uppsatsen. En student har rätt att lägga fram sin uppsats för examination även mot handledarens rekommendation. Handledaren skall aldrig uttala sig till studenten om vilket betyg uppsatsen eventuellt får.

Handledning ges under den tid uppsatskursen pågår.

Samarbete och samordning
På alla nivåer ska lärarlagen på uppsatskurserna träffas för att planera, följa upp och utvärdera kurserna. Vid (minst) ett av dessa möten ska studierektor vara med. 

Vid utvärderande möten ska sammanställningar av studenternas utvärderingar tas upp och eventuella förändringar av kursens innehåll eller upplägg i enlighet med studenternas synpunkter diskuteras.

Det vilar på seminarieledaren att vidarebefordra de synpunkter som kommit fram i utvärderingarna gällande individuell handledning till berörda handledare. I problematiska görs det av studierektor.

Arvodering
Alla doktorander, lärare och forskare förväntas handleda och ersättning utgår i form av arvode för dem som inte har handledning i sin tjänst. Ingen heltidsanställd lärare bör handleda fler än fem studenter per termin. Undantag från denna regel görs för seminarieledare på b-uppsatskurserna.

Handledningen ersätts enligt följande:
B-uppsats: 1,5 lh
C-uppsats: 3 lh

Vid terminsslut meddelar seminarieledaren studierektor vilka handledare som fullgjort sitt uppdrag (namn på handledare, student och ventileringsdatum) så att ersättning kan betalas ut.


Uppdaterad december 2014/KHJ

 


Historiska institutionen | Thunbergsvägen 3A | Box 628, 751 26 Uppsala | telefon 018-471 1526 | fax 018-471 1528 | e-post info at hist.uu.se

Logga in