Nytt ljus över Skandinaviens viktigaste bronsåldersplats
17 September 2018
Håga, tre kilometer väster om Uppsala centrum är Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats. Platsen domineras av gravhögen som är cirka 3000 år gammal.
Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats Håga är förhållandevis okänd. Men i en ny bok har arkeologer vid Uppsala universitet samlat kunskapen och satt in Håga i ett större sammanhang.
Håga ligger cirka tre kilometer väster om Uppsala centrum och domineras av en stor gravhög från bronsåldern cirka 1000 före vår tideräkning. Runt gravhögen finns flera gravfält, kulthus och rester av bosättningar från olika epoker.
Hittills har bara en mindre del av Håga grävts ut, trots det är det tydligt att Håga är Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats. Den största utgrävningen skedde av gravhögen 1902-03 och då hittades mer än en tredjedel av alla guldfynd från Sveriges bronsålder.
1902-03 leddes av Oscar Almgren. På bilden står
Oscar Almgren mitt i högen när den är utgrävd.
Oscar Almgren blev 1914 den första professorn i
nordeuropeisk arkeologi vid Uppsala universitet.
Bild: ATA (Antikvarisk-Topografiska Arkivet).
– Håga och gravhögen är inte vilken plats som helst. Det är en oerhört exklusiv grav som visar på vilken betydelse Håga som plats hade under bronsåldern, säger Anders Kaliff, professor i arkeologi vid Uppsala universitet.
Anders Kaliff har tillsammans med Terje Østigård, docent i arkeologi, skrivit boken "Bronze Age Håga and the Viking King Björn: A History of Interpretation and Documentation from AD 818 to 2018". I boken översätts till engelska för första gången dokumentationen från den stora utgrävningen av Hågahögen 1902-03.
– Trots att Håga och Hågahögen är en av Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplatser har det saknats en ordentlig genomgång av kunskapsläget och mycket av materialet har bara funnits på svenska. I boken går vi igenom det vi vet om platsen och sätter in det i ett större internationellt perspektiv med fokus på offer- och gravritualer.
Djur- och människooffer
Utförandet av graven visar på långväga kontakter och influenser, bland annat med Danmark och Tyskland.
som gjordes vid utgrävningen av Hågahögen.
Dubbelspännet i guld på bilden är det mest
berömda fyndet, på bilden syns också rakkniv,
svärd, knappar, nitar och pincett.
Bild: Sören Hallgren ATA
(Antikvarisk-Topografiska Arkivet)
– Det hände mycket på kontinenten på den här tiden och graven i Håga är unik för den här delen av Skandinavien. Den är mer influerad av gravskicket på kontinenten än den närmaste omgivningen.
Gravhögen har utförts i olika skikt med ritualer på olika nivåer. Först kremerades kroppen, sedan begravdes benen i en ekkista i en begravningskammare. Slutligen täcktes begravningskammaren av jord och i det skedet offrades djur och människor. I gravhögen finns rester från minst tre individer som offrats som en del i begravningsceremonin.
Dessutom har ett tydligt bevis för rituell kannibalism hittats i form av ett kluvet lårben från en kvinna med samma märken som djuroffren.
– Det är ett av de tydligaste fynden av rituell kannibalism som vi har från Skandinavien.
Håga låg strategiskt
För 3 000 år var Håga en utskjutande udde i havet och låg väldigt strategiskt placerat.
– Håga var väldigt centralt, den stora farleden norrut i Östersjön gick via Södertälje förbi Birka och Håga. Man föredrog till stor del att segla via Mälaren framför att segla via skärgården norrut.
Cirka 3 kilometer söder om Håga ligger Predikstolen, en av Upplands största fornborgar. Predikstolens äldsta faser är cirka 200 år äldre än Hågahögen men den användes sannolikt samtidigt som Hågahögen byggs och även senare.
låg en av Upplands största fornborgar. Fornborgen
fungerade som ett lås för vattenfarleden norrut i
Östersjön, farleden gick nedanför klippen där det
nu är skog på bilden. Foto: Anders Berndt
– Fornborgen fungerade som ett lås för vattenfarleden som gick precis intill fornborgen.
Hågas historiska betydelse visar sig också genom ett av de äldsta spåren av järnframställning i Sverige har grävts fram i Håga.
– Spåren är från cirka 900 före Kristus, alltså en bra bit innan järnåldern börjar på allvar i Sverige.
Håga har varit en betydelsefull grav- och ritualplats under lång tid, en betydelse som fortsätter in i vikingatid och sedan tas över av Gamla Uppsala. I Håga finns två kulthus, eller kulthägnader som forskarna föredrar att kalla dem. Kulthägnader är symboliska hus. Det finns inga ingångar men påminner om hus i formen men forskarna har inte hittat några stolphål för stolpar som kan bära upp ett tak.
Det stora kulthuset är samtida med Hågahögen och har varit i bruk under flera hundra år. Dessutom finns ett mindre, äldre kulthus från tidig bronsålder.
– Det är tydligt att Håga som kultplats fungerade som en föregångare till Gamla Uppsala som växer fram och blir central under vikingatid.
---
Utforska vidare
- Boken "Bronze Age Håga and the Viking King Björn: A History of Interpretation and Documentation from AD 818 to 2018" finns att ladda ner som pdf-fil
News
-
Nordic conspiracy theories through the ages
01 mars 2021
Conspiracy theories are becoming more common in the world, and the Nordic countries are no exception. Are some conspiracy theories unique to the Nordic countries? What typical narratives are disseminated? And when did this really start? A new book...
-
The plague year of 1710 was also a difficult year
24 februari 2021
As historians, it is our job to take a step back and give perspective to our current situation. For anyone looking back, it isn’t hard to find other difficult years. In Sweden’s past, 1710 was undoubtedly one such year, writes Jonas Lindström, res...
-
Sustainable development the focus of new graduate school at Campus Gotland
21 januari 2021
On 18 January, Uppsala University’s new multidisciplinary graduate school opened at Campus Gotland. Its focus is on sustainable development. This involves research on key societal challenges within changing energy systems, sustainable consumption,...
-
Archives crucial for Freemasons’ identity
22 december 2020
The Order of Freemasons’ meticulous archives are fundamental to their identity. The unique structure of the masonic archives reinforces the secrecy and mystique of the self-image that has been fashioned by the Order — and characterises it in the e...
-
Grants for research on the impact of AI on people and society
15 december 2020
In a major 10-year national research programme, two Wallenberg Foundations are supporting research on the impact of the ongoing technology shift, involving digitalisation and artificial intelligence, on our society and our behaviour. Two of the gr...
-
Linnaeus and Rudbeck medallists chosen
10 december 2020
This year the Rudbeck Medal is awarded to Professors Olle Eriksson, Inger Sundström Poromaa and Maria Ågren, while the Linnaeus Medal is awarded to Professor Kerstin Lindblad Toh and Chairman Dai-Won Yoon at Hallym University in South Korea.
-
Turkic cultural heritage in Uppsala
07 december 2020
Uppsala University has a rich collection of manuscripts, printed material, art objects and maps related to the Ottoman Empire and other Turkic cultures. How did they come to Uppsala? This story is told in a new book “Turcologica Upsaliensia. An Il...
-
Fallen in battle, these Swedish Vikings are part of a larger genetic puzzle
17 september 2020
In a recently published article in the journal Nature, 90 researchers from various countries have collaborated to develop new knowledge about the Viking-era population. Marie Allen, professor of forensic genetics at Uppsala University, has contrib...
-
The VR game that takes you to medieval Visby
14 augusti 2020
Using a VR helmet, you can try your hand at archery in 14th century Visby. This new VR game has been developed by the game company Disir, which was founded by a game developer and three archaeologists, of which two research at Uppsala University.
-
“The American dilemma is far from resolved”
15 juni 2020
The police violence in Minneapolis that resulted in the death of George Floyd has once again thrust relations between black and white Americans onto the agenda, a dilemma that will most likely play a central role in this autumn’s presidential elec...
-
Social graces and etiquette vital for Carl Linnaeus
04 juni 2020
What would have become of Carl Linnaeus if he had remained single? Would science have missed out on one of its major lodestars without his well-functioning household? And was his son, Carl Linnaeus the Younger, really the ne’er-do-well he was repu...
-
Medieval manuscript fragments acquired
26 maj 2020
A group of fragments of medieval manuscripts has been acquired by Uppsala University Library. Among these there is a fragment related to Saint Bridget of Sweden. This particular fragment may have been written at or owned by the Vadstena Abbey.
-
She studies AI as existential media
30 april 2020
How are we influenced when smart digital assistants, like Siri and Alexa, become part of our homes? And what happens when we begin to track deviating individuals through biometrics? “More research is needed on what it means to be human in a digita...
-
New study reveals unknown side of Astrid Lindgren’s creative process
21 februari 2020
Why did Jonathan Lionheart’s pitch-black hair suddenly turn golden? And how did Master Detective Kalle Blomqvist get his proper name? In the “Astrid Lindgren Code”, literature researcher Malin Nauwerck lifts the lid on some of the literary world’s...
-
History professor given prestigious assignment
22 januari 2020
Maria Ågren, professor of history, has been awarded a distinguished professor grant of SEK 50 million over 10 years by the Swedish Research Council. The council awarded grants totalling some SEK 380 million to eight applicants.
-
Winner of the 2019 Geijer Prize Named
14 januari 2020
The Geijer Prize for history 2019 has been awarded to Mia Kuritzen Löwengart for her doctoral thesis A Matter of Social Urgency: The emergence of a symphony orchestra and concert house in Stockholm, ca. 1890-1926 and Hedvig Widmalm for her doctora...
-
Legendary runestone bears witness to climate anxiety 1,200 years ago
08 januari 2020
After more than 1,000 years, one of the greatest mysteries of the early Viking Age, the Rök runestone which bears the world’s longest runic inscription, appears to have been solved. According to four Swedish researchers, the puzzling inscription h...
-
Martin Henriksson Holmdahl Prize goes to Afaf Doleeb and Patricia Lorenzoni
21 november 2019
The Martin Henriksson Holmdahl Prize is Uppsala University’s foremost award for contributions to the promotion of human rights and liberty. This year’s prize is shared by graduate student Afaf Doleeb and researcher Patricia Lorenzoni for their com...
-
Large-scale cadastral maps on parchment digitised
08 november 2019
Uppsala University Archives holds a large collection of hand-drawn seventeenth century maps on parchment. These maps are of significant historical value and a valuable source of information on the University’s agricultural properties at the time.
-
New Honorary Doctors Appointed at Uppsala University
21 oktober 2019
The nine faculties at Uppsala University have decided on who they wish to appoint as honorary doctors this academic year. The new honorary doctors include researchers in fields as diverse as string theory, maternal healthcare, evolutionary biology...