Nytt ljus över Skandinaviens viktigaste bronsåldersplats
17 September 2018
Håga, tre kilometer väster om Uppsala centrum är Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats. Platsen domineras av gravhögen som är cirka 3000 år gammal.
Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats Håga är förhållandevis okänd. Men i en ny bok har arkeologer vid Uppsala universitet samlat kunskapen och satt in Håga i ett större sammanhang.
Håga ligger cirka tre kilometer väster om Uppsala centrum och domineras av en stor gravhög från bronsåldern cirka 1000 före vår tideräkning. Runt gravhögen finns flera gravfält, kulthus och rester av bosättningar från olika epoker.
Hittills har bara en mindre del av Håga grävts ut, trots det är det tydligt att Håga är Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats. Den största utgrävningen skedde av gravhögen 1902-03 och då hittades mer än en tredjedel av alla guldfynd från Sveriges bronsålder.
1902-03 leddes av Oscar Almgren. På bilden står
Oscar Almgren mitt i högen när den är utgrävd.
Oscar Almgren blev 1914 den första professorn i
nordeuropeisk arkeologi vid Uppsala universitet.
Bild: ATA (Antikvarisk-Topografiska Arkivet).
– Håga och gravhögen är inte vilken plats som helst. Det är en oerhört exklusiv grav som visar på vilken betydelse Håga som plats hade under bronsåldern, säger Anders Kaliff, professor i arkeologi vid Uppsala universitet.
Anders Kaliff har tillsammans med Terje Østigård, docent i arkeologi, skrivit boken "Bronze Age Håga and the Viking King Björn: A History of Interpretation and Documentation from AD 818 to 2018". I boken översätts till engelska för första gången dokumentationen från den stora utgrävningen av Hågahögen 1902-03.
– Trots att Håga och Hågahögen är en av Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplatser har det saknats en ordentlig genomgång av kunskapsläget och mycket av materialet har bara funnits på svenska. I boken går vi igenom det vi vet om platsen och sätter in det i ett större internationellt perspektiv med fokus på offer- och gravritualer.
Djur- och människooffer
Utförandet av graven visar på långväga kontakter och influenser, bland annat med Danmark och Tyskland.
som gjordes vid utgrävningen av Hågahögen.
Dubbelspännet i guld på bilden är det mest
berömda fyndet, på bilden syns också rakkniv,
svärd, knappar, nitar och pincett.
Bild: Sören Hallgren ATA
(Antikvarisk-Topografiska Arkivet)
– Det hände mycket på kontinenten på den här tiden och graven i Håga är unik för den här delen av Skandinavien. Den är mer influerad av gravskicket på kontinenten än den närmaste omgivningen.
Gravhögen har utförts i olika skikt med ritualer på olika nivåer. Först kremerades kroppen, sedan begravdes benen i en ekkista i en begravningskammare. Slutligen täcktes begravningskammaren av jord och i det skedet offrades djur och människor. I gravhögen finns rester från minst tre individer som offrats som en del i begravningsceremonin.
Dessutom har ett tydligt bevis för rituell kannibalism hittats i form av ett kluvet lårben från en kvinna med samma märken som djuroffren.
– Det är ett av de tydligaste fynden av rituell kannibalism som vi har från Skandinavien.
Håga låg strategiskt
För 3 000 år var Håga en utskjutande udde i havet och låg väldigt strategiskt placerat.
– Håga var väldigt centralt, den stora farleden norrut i Östersjön gick via Södertälje förbi Birka och Håga. Man föredrog till stor del att segla via Mälaren framför att segla via skärgården norrut.
Cirka 3 kilometer söder om Håga ligger Predikstolen, en av Upplands största fornborgar. Predikstolens äldsta faser är cirka 200 år äldre än Hågahögen men den användes sannolikt samtidigt som Hågahögen byggs och även senare.
låg en av Upplands största fornborgar. Fornborgen
fungerade som ett lås för vattenfarleden norrut i
Östersjön, farleden gick nedanför klippen där det
nu är skog på bilden. Foto: Anders Berndt
– Fornborgen fungerade som ett lås för vattenfarleden som gick precis intill fornborgen.
Hågas historiska betydelse visar sig också genom ett av de äldsta spåren av järnframställning i Sverige har grävts fram i Håga.
– Spåren är från cirka 900 före Kristus, alltså en bra bit innan järnåldern börjar på allvar i Sverige.
Håga har varit en betydelsefull grav- och ritualplats under lång tid, en betydelse som fortsätter in i vikingatid och sedan tas över av Gamla Uppsala. I Håga finns två kulthus, eller kulthägnader som forskarna föredrar att kalla dem. Kulthägnader är symboliska hus. Det finns inga ingångar men påminner om hus i formen men forskarna har inte hittat några stolphål för stolpar som kan bära upp ett tak.
Det stora kulthuset är samtida med Hågahögen och har varit i bruk under flera hundra år. Dessutom finns ett mindre, äldre kulthus från tidig bronsålder.
– Det är tydligt att Håga som kultplats fungerade som en föregångare till Gamla Uppsala som växer fram och blir central under vikingatid.
---
Utforska vidare
- Boken "Bronze Age Håga and the Viking King Björn: A History of Interpretation and Documentation from AD 818 to 2018" finns att ladda ner som pdf-fil
News
-
The VR game that takes you to medieval Visby
14 augusti 2020
Using a VR helmet, you can try your hand at archery in 14th century Visby. This new VR game has been developed by the game company Disir, which was founded by a game developer and three archaeologists, of which two research at Uppsala University.
-
“The American dilemma is far from resolved”
15 juni 2020
The police violence in Minneapolis that resulted in the death of George Floyd has once again thrust relations between black and white Americans onto the agenda, a dilemma that will most likely play a central role in this autumn’s presidential elec...
-
Social graces and etiquette vital for Carl Linnaeus
04 juni 2020
What would have become of Carl Linnaeus if he had remained single? Would science have missed out on one of its major lodestars without his well-functioning household? And was his son, Carl Linnaeus the Younger, really the ne’er-do-well he was repu...
-
Medieval manuscript fragments acquired
26 maj 2020
A group of fragments of medieval manuscripts has been acquired by Uppsala University Library. Among these there is a fragment related to Saint Bridget of Sweden. This particular fragment may have been written at or owned by the Vadstena Abbey.
-
She studies AI as existential media
30 april 2020
How are we influenced when smart digital assistants, like Siri and Alexa, become part of our homes? And what happens when we begin to track deviating individuals through biometrics? “More research is needed on what it means to be human in a digita...
-
New study reveals unknown side of Astrid Lindgren’s creative process
21 februari 2020
Why did Jonathan Lionheart’s pitch-black hair suddenly turn golden? And how did Master Detective Kalle Blomqvist get his proper name? In the “Astrid Lindgren Code”, literature researcher Malin Nauwerck lifts the lid on some of the literary world’s...
-
History professor given prestigious assignment
22 januari 2020
Maria Ågren, professor of history, has been awarded a distinguished professor grant of SEK 50 million over 10 years by the Swedish Research Council. The council awarded grants totalling some SEK 380 million to eight applicants.
-
Winner of the 2019 Geijer Prize Named
14 januari 2020
The Geijer Prize for history 2019 has been awarded to Mia Kuritzen Löwengart for her doctoral thesis A Matter of Social Urgency: The emergence of a symphony orchestra and concert house in Stockholm, ca. 1890-1926 and Hedvig Widmalm for her doctora...
-
Legendary runestone bears witness to climate anxiety 1,200 years ago
08 januari 2020
After more than 1,000 years, one of the greatest mysteries of the early Viking Age, the Rök runestone which bears the world’s longest runic inscription, appears to have been solved. According to four Swedish researchers, the puzzling inscription h...
-
Martin Henriksson Holmdahl Prize goes to Afaf Doleeb and Patricia Lorenzoni
21 november 2019
The Martin Henriksson Holmdahl Prize is Uppsala University’s foremost award for contributions to the promotion of human rights and liberty. This year’s prize is shared by graduate student Afaf Doleeb and researcher Patricia Lorenzoni for their com...
-
Large-scale cadastral maps on parchment digitised
08 november 2019
Uppsala University Archives holds a large collection of hand-drawn seventeenth century maps on parchment. These maps are of significant historical value and a valuable source of information on the University’s agricultural properties at the time.
-
New Honorary Doctors Appointed at Uppsala University
21 oktober 2019
The nine faculties at Uppsala University have decided on who they wish to appoint as honorary doctors this academic year. The new honorary doctors include researchers in fields as diverse as string theory, maternal healthcare, evolutionary biology...
-
Excavation documentation from Labraunda digitised
21 oktober 2019
Uppsala University Library's part of the project Mötesplats Medelhavet ("Labraunda") - a research platform for digitised archaeological collections and archives at the Swedish institutes in Athens, Rome and Istanbul, is now being started. The aim ...
-
Aristocratic family trees became scientific model
01 oktober 2019
Before the French Revolution, family trees were reserved for the feudal upper classes, who used them to consolidate their social status. While feudalism broke down and family trees lost their old roles, the trees gained new functions as scientific...
-
Uppsala philosopher elected to the Royal Swedish Academy of Sciences
19 september 2019
Folke Tersman, professor of practical philosophy at Uppsala University, has been elected as a member of the class for humanities and for outstanding services to science at the Royal Swedish Academy of Sciences.
-
Johan Ihre’s dissertations now in digital form.
06 september 2019
Johan Ihre (1707-1780) was professor of Rethoric and Politics at Uppsala University for 42 years. During this time he managed no less than 453 dissertations, the theses of the time. These dissertations are currently a widely used source material i...
-
Sustainable urbanisation requires collaboration
10 juni 2019
On Sunday, 30 June, six seminars on sustainability and urbanisation focusing on India and Sweden will take place in Almedalen. To find out more, we talked to Swaminathan Ramanathan, visiting research fellow, and Owe Ronström, professor of ethnolog...
-
Races for women play an important role
06 maj 2019
Participating in a race for women plays an important role for women and increases self-confidence among participants. Women aim to perform as well as they can, and they place most emphasis on their physical performance, despite the organisers’ oft...
-
Award for research and teaching on the Holocaust
11 april 2019
Tomislav Dulić, Senior Lecturer in History and Director of the Hugo Valentin Centre, has been awarded the Austrian Holocaust Memorial Award 2019.
-
Diplomatic wives’ political clout often overlooked
07 mars 2019
Many 20th-century accounts of international relations and diplomacy often leave out the role of women. Diplomats’ wives were not officially employed, but diplomacy was frequently based on couples working together.