Historiska institutionen

Selma Lagerlöf kan inspirera unga kvinnor

2018-08-24

En biografi ger nytt liv åt Selma Lagerlöf, den nobelprisbelönta och folkkära författaren. Anna Nordlund, forskare i litteraturvetenskap, har tillsammans med bildredaktören Bengt Wanselius letat upp både bilder och biografiska fakta som med boken kan nå en ny publik.

Anna Nordlund med sin nyskrivna bok framför
Mårbacka, där Selma Lagerlöf växte upp.
Foto: Marie Söhrman

– Jag hoppas att boken läses av kvinnor i 20–40-årsåldern, säger Anna Nordlund, forskare i litteraturvetenskap och universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.

– Jag har försökt att skriva lättsamt utan att göra avkall på den vetenskapliga kvalitén. Det ska vara en spännande berättelse snarare än en litteraturhistorisk fackbok. Men alla källor och tidigare forskning redovisas noga. Detta är faktiskt den första svenska biografin om Lagerlöf med en notförteckning.

De efterforskningar som ligger bakom är gedigna. Det började redan när Anna Nordlund skrev sin avhandling i början av 2000-talet – en analys ur genusperspektiv av hur Selma Lagerlöf togs emot som författare.

I biografin ägnas mycket plats åt att förstå Selma Lagerlöfs socioekonomiska förutsättningar. Anna Nordlund har till exempel räknat på hur mycket hon tjänade på sitt författarskap.

– Det var enorma summor.

Hinder på vägen

Men vägen dit var lång och full av hinder. Selma Lagerlöf föddes vid en tid då kvinnor inte var välkomna på allmänna läroverk, inte fick rösta, och fick ansöka om att bli myndiga. Att leva som kvinna var svårt om man inte stämde in i mallen och ville ägna sitt liv åt familjen. Även om Selma Lagerlöf kom från ett hem med resurser var det sönerna och inte döttrarna som fick utbilda sig. Med hjälp av vänner till familjen som såg hennes begåvning kom hon till sist in på högre lärarinneseminariet i Stockholm – mot faderns vilja.

– Hon hade en otrolig drivkraft och det var nog livsavgörande för henne att hon fick de här fyra åren i Stockholm. Det var det närmaste kvinnor kunde komma en universitetsutbildning och hon blev behörig att undervisa vid privata läroverk och folkskollärarseminarier, berättar Anna Nordlund.

Nära kontakt med läsarna

Framgångssagan som sedan följde liknar inte många andra. Efter debuten med Gösta Berlings saga slog Selma Lagerlöf igenom med romanen Jerusalem. Hela tiden höll hon nära kontakt med sina läsare i brev, och medverkade också gärna i veckopressen och i nya medier som film och radio.

Anna Nordlund har läst brev, anteckningar och tidningsklipp ur Selma Lagerlöfs egen samling på Kungliga biblioteket. Hon har också haft stor nytta av Uppsala universitetsbibliotek, där det finns en del tidigare inte så använda brev av Selma Lagerlöf. Även bildarkivet på Uppsala universitetsbibliotek har använts. De bilder som har digitaliserats genom bokprojektet har samtidigt gjorts tillgängliga för allmänheten i databasen Alvin.

– Digitaliseringen förenklar verkligen möjligheterna att göra den här typen av böcker. Det är mycket mer lätthanterligt än när jag på 90-talet skrev min avhandling. Då fick man leta i tidningslägg och ta egna kopior.

Folkskolebarnen i Uppsala under rektor Daniel Viottis ledning hyllar Selma Lagerlöf i samband med Linnéfesten och utnämning till hederdoktor 1907. Foto: Alfred Dahlgren. Källa:Alvin.

Omvälvande tid för kvinnor

Det kommer fram en del nya fakta kring Selma Lagerlöf. En brevväxling med Herman Lundborg, som drev institutet för rasbiologi i Uppsala, visar till exempel hur Selma Lagerlöf tydligt tog avstånd från rasbiologins idéer.

Boken utspelar sig under en omvälvande tid i historien, då kvinnor fick allt fler rättigheter. Selma Lagerlöf stödde kvinnorörelsen under hela sitt liv, till exempel rösträttsrörelsen i Falun. Anna Nordlund hoppas att boken kommer att nå ut till kvinnor i den yngre generationen, varav många knappt vet vem Selma Lagerlöf är.

– Det är ett viktigt spår i boken att berätta ett stycke kvinnohistoria som sträcker sig från 1858 och in på 1940-talet, allt som hände för kvinnor under den här tiden och vilken kamp det var. Jämställdheten som vi har idag är ingen självklarhet, säger Anna Nordlund.

– Vi går från en tid där kvinnor inte är myndiga, inte har utbildningsmöjligheter och i stort sett inga försörjningsmöjligheter, till en tid när kvinnor har rösträtt och får jobba. Det är först 1927 som kvinnor får komma in på allmänna läroverk. Det är hårresande – och något som vi tenderar att glömma bort.

---

Ny bok

Selma Lagerlöf: Sveriges modernaste kvinna av Anna Nordlund och Bengt Wanselius kom ut i augusti 2018. Boken är utgiven av bokförlaget Max Ström och är enligt förlaget den största, mest bildrika biografin över Selma Lagerlöf som någonsin har getts ut.

 

Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten