1900-talets modernisering präglar könsideal
19 september 2018
Mäns och kvinnors idealbilder av varandra stämmer inte överens. Så har det varit under lång tid. I en ny avhandling från Uppsala universitet har tusentals kontaktannonsörer under åren 1890–1980 studerats. Förutom att visa på hur olika idealen kan se ut, ger avhandlingen också en bild av hur moderniseringen av Sverige har vuxit fram under den här tiden.
moderniseringen av Sverige under 1900-talet.
– Vi går från ett samhälle där hushållet och gruppen är basen för vardagen, till att betona vår individualitet. Vi talar inte om hur vi ska försörja oss, utan om vad vi är intresserade av. Föräldraskapet som tidigare varit ett bagage blir nu en naturlig del av sättet att leva i en relation, säger Josefin Englund, doktorand vid historiska institutionen vid Uppsala universitet.
I arbetet med sin avhandling "Som folk är mest: Könsideal i svenska kontaktannonser 1890–1980" har Josefin Englund undersökt kontaktannonser i tidningar under nästan etthundra år. Sammanlagt har hon läst 5 000 olika beskrivningar av män och kvinnor som är på jakt efter en livspartner av motsatt kön.
Det här är den första studien av könsideal som löper över så pass lång tid, och som tar upp många olika aspekter. I den här studien får tusentals, både män och kvinnor, komma till tals om dels hur en ideal man ska vara dels hur en ideal kvinna ska vara. Tidigare forskning om könsideal under svenskt nittonhundratal har ofta utgått ifrån ett statligt, politiskt eller institutionellt material, men fler empiriska studier av vardagens män och kvinnor har efterlysts av forskare.
Josefin Englund beskriver hur det av kontaktannonserna går att läsa ut hur samhället förändras under den här tiden. Stabilitet och trygghet uppskattades mycket i början av perioden, kring sekelskiftet 1900, men i slutet av 1900-talet var förändring och valmöjligheter viktigare. Båda könen flyttade fokus från materiella förhållanden till känslor och tankar. Beskrivningarna i kontaktannonserna gick från att beskriva materialitet till emotionalitet.
Beskriver hur man vill leva
Vid några tidpunkter blir det extra tydligt att något har hänt i samhället som också påverkar språket i annonserna. 1920 får egendom och förmögenhet en mindre betydelse i förhållande till tidigare.
– Rent språkligt skedde ett skifte från bygga till bryta mellan 1930 och 1940. Att vara pålitlig blev mindre viktigt. Istället blev det viktigare att beskriva hur man ville leva och vad man tänkte. Livspartnerskap gick från att ha varit ett medel för att få ett hyggligt liv, till att vara ett mål i sig. Det var inte längre ett måste för att skaffa sig social och ekonomisk trygghet, utan ett val där känslor och närhet och umgänge är i fokus, säger Josefin Englund.
En ökad individualisering gör att innehållet och beskrivningarna i kontaktannonserna generellt preciseras och specificeras. Annonsörerna skriver mer om sig själv och använder också ”jag” oftare. Den sociala och ekonomiska grupptillhörigheten förlorade mycket av sin betydelse och uttrycktes också på ett mer varierat och individuellt sätt.
– 1970 blir det inte alls lika viktigt att skriva om sin ekonomiska och sociala tillhörighet. Detta beror troligen på utbyggnaden av välfärdsstaten, säger Josefin Englund.
Med hjälp av annonsernas tvådelade upplägg i en "ego-beskrivning" och en "alter-beskrivning" - vad annonsören hade att erbjuda och vad annonsören ville ha – jämför hon hur mäns och kvinnors uppfattningar om hur en ideal kvinna är respektive hur en ideal man ska vara. Särskilt studeras hur annonsörerna beskrivit mäns och kvinnors egenskaper gällande försörjningskapacitet, föräldraskap, hem- och hushållsansvar, kroppsliga egenskaper, fritidssysselsättningar och personliga egenskaper.
Män och kvinnor beskrivs utifrån samma egenskaper
Studien visar att män och kvinnor alltmer under åren beskrivs utifrån liknande kvalifikationer, och att både män och kvinnor i allt högre grad framställs med egenskaper som tidigare kodades som kvinnliga, som att barn och familj blir allt viktigare.
Josefin Englunds forskning visar att könsidealen i kontaktannonserna är mindre stereotypa än i till exempel statliga utredningar från samma tid. Kontaktannonsörernas beskrivningar uttrycker ingen gyllene era för husmodern under 1950. Kvinnan i Sverige beskrivs mer utifrån sin försörjning än utifrån sin kunnighet och sitt intresse i hemmet. Redan från år 1920 framstår arbete i hemmet inte som idealt för annonsörernas kvinna. Inte heller synen på kvinnans fritidsintressen stödjer bilden av kvinnoidealen som fokuserade kring hemmet och hushållet.
– Ett ideal på ett område, till exempel försörjning, behöver inte påverka ett ideal på ett annat område. Kvinnor kan vara ansvariga för hem- och hushåll och förvärvsarbeta. Kvinnors förvärvsarbete och synen på kvinnan som förälder går inte emot varandra. Mansideal och kvinnoideal behöver inte vara varandras motsatser. Män kan idealiseras som försörjare utan att kvinnan idealiseras som husmor eller mor, säger Josefin Englund.
Läs mer
Avhandlingen "Som folk är mest: Könsideal i svenska kontaktannonser 1890–1980"
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Stora historiepriset till Heléne Lööw
16 november 2015
Sveriges största historiepris, Stora historiepriset, går 2015 till Heléne Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet. Hennes forskning fokuserar kring nazismen i Sverige under hela nittonhundratalet fram till vår egen tid. Hennes senaste bok...
-
Avhandling upptäcker nya sidor av filosofen Derrida
06 november 2015
Jacques Derrida, en av vår tids främsta tänkare, betraktades länge huvudsakligen som språkfilosof eller dekonstruktör av klassiska filosofiska och litterära texter. Genom att gå igenom hans samlade författarskap har Björn Sjöstrand vid Södertörns ...
-
58 miljoner kronor till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
06 november 2015
Vetenskapsrådet har beslutat om bidrag i årets stora utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Uppsala universitet fick 57 miljoner kronor för 14 projekt inom humaniora och samhällsvetenskap.
-
Heléne Lööw är årets Martin H:son Holmdahl-pristagare
30 oktober 2015
Martin H:son Holmdahl-stipendiet är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. I år delas priset ut till docent Heléne Lööw vid historiska institutionen för hennes betydelsefulla insatser för m...
-
Osmanskt kulturarv i Uppsala digitaliserat
26 oktober 2015
Uppsala universitetsbibliotek förvarar omfattande samlingar av turkiskt/osmanskt ursprung. Nu har ett urval ur detta material digitaliserats och gjorts tillgängligt på nätet, tack vare ett generöst bidrag från Turkiet.
-
Forskning om den goda staden
14 oktober 2015
Missa inte möjligheten att lyssna och delta i debatt och föredrag om den goda staden.
-
Mitt i mediastormen om en militärkupp
14 oktober 2015
16 september 2015 gjordes en militärkupp i Burkina Faso. Två veckor senare har kuppen misslyckats och ordningen i landet börjat återställas. En pusselbit för att slå tillbaka kuppen var Sten Hagberg, forskare i kulturantropologi vid Uppsala univer...
-
Militärkupp slogs tillbaka med organisation och sociala medier
14 oktober 2015
16 september 2015 gjordes en militärkupp i Burkina Faso och hoppet för en fortsatt demokratisk utveckling i både Burkina Faso och Västafrika i stort sjönk. Men två veckor senare hade Burkina Faso lyckats fängsla kuppmakarna och återställa ordningen.
-
Föreläsningar: Fokus på Bysans och Konstantinopel
12 oktober 2015
Under mer än 1000 år var Konstantinopel huvudstad i det bysantinska riket, ett dynamiskt rike som förenade öst med väst och antiken med medeltiden. I en rad föreläsningar vid Uppsala universitet kommer några av världens främsta auktoriteter att be...
-
Med fokus på könsnormer och narkotikaspaning
07 oktober 2015
Anneli Häyrén, forskare vid Centrum för genusvetenskap, har fått 3,7 miljoner kronor från Vinnova för att tillsammans med Polismyndigheten studera könsnormer i narkotikaspaning.
-
Ny avhandling: Synen på kvinnligt musicerande i antikens Rom hänger sig kvar
05 oktober 2015
I en nyutkommen doktorsavhandling av antikhistorikern Erika Lindgren Liljenstolpe vid Uppsala universitet undersöks attityder till musicerande kvinnor i antikens Rom. Studien blottlägger en period av kvinnors musikhistoria som tidigare studerats y...
-
Forskning pågår: Om integration av barn och unga
05 oktober 2015
Vad är svenskhet och hur överförs den? Vilken förmåga har lärarna i skolan att möta föräldrar och elever med olika kulturell bakgrund? Hur tar Sverige hand om ensamkommande flickor och deras integration? Dessa frågor och fler tas upp under konfere...
-
Nominera till Humtankpriset
02 oktober 2015
Senast 28 oktober kan du nominera en akademiker som har lyft fram humaniora i offentligheten och visat att humaniora är relevant också utanför universiteten.
-
Professor Tor Broström är Årets byggnadsvårdare
02 oktober 2015
Tor Broström, professor i Kulturvård vid Uppsala universitet - Campus Gotland har utsetts till Årets byggnadsvårdare inom kategorin Utveckla.
-
Teater för det kritiska samtalet
29 september 2015
En kärna i humaniora är dialogen och det kritiska samtalet. För att utveckla och vässa humanistisk utbildning och forskning bygger Uppsala universitet därför en Humanistisk teater speciellt avpassad för det kritiska samtalet. Arkitektur, teknik, i...
-
Historisk-filosofiska fakulteten utser nya hedersdoktorer
28 september 2015
Robert Darnton, professor emeritus och tidigare universitetsbibliotekarie vid Harvard, samt Hiroshi Maruyama, professor emeritus i sociologi vid Muroran Institute of Technology, Japan, har utnämnts till hedersdoktorer vid historisk-filosofiska fak...
-
Ny avhandling: Wikipedianer och Wikipedias roll i samhället
28 september 2015
I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöker Arwid Lund hur wikipedianer, personer som bidrar med information till Wikipedia, ser på sitt arbete med uppslagsverket. Varför engagerar de sig och hur ser de på sin egen och Wikipedias roll i...
-
Unga forskares villkor i centrum
23 september 2015
För Mattias Lundberg, nyvald ledamot i Sveriges unga akademi är engagemanget i unga forskares situation och vikten av forskning, inte minst humanistisk forskning, en stark drivkraft.
-
Vill sprida kunskap om flerspråkighet
22 september 2015
Leena Huss forskning kretsar kring minoritetsspråk- och kulturer. I våras mottog hon Uppsala universitets lika villkorspris, bland annat för sitt mångåriga arbete och engagemang för att öka förståelsen för minoritetskulturer vid universitetet.
-
Mattias Lundberg utnämnd till Årets rookie av Radioakademin
18 september 2015
Årets radiorookie 2015 är Mattias Lundberg, docent vid institutionen för musikvetenskap. Årets rookie är en av utnämningarna som ingår i Stora radiopriset som delas ut av Radioakademin.