Ödmjukhet är viktigt för förmågan till källkritik
10 december 2018

Det är svårt att skilja mellan nyheter och annonser på nätet, visar ny forskning inom projektet Nyhetsvärderaren.
Bara en av tio kan skilja mellan nyheter och annonser på webben. Det är ett preliminärt resultat från en studie om digital källkritik, där kring 500 ungdomar och 1000 vuxna har testats. – Utbildning och vetenskaplig nyfikenhet är viktigt i kombination med en ödmjukhet för att det är svårt att hantera digitala nyheter, säger forskaren Thomas Nygren.
Thomas Nygren, universitetslektor i didaktik, håller just nu på att sammanställa och analysera resultaten av två studier av cirka 500 ungas och 1000 vuxnas självuppfattningar och förmåga att avgöra mer eller mindre komplicerade uppgifter vad gäller digital källkritik. Resultaten kommer att presenteras i vetenskapliga tidskrifter under 2019.
– Det som vi tycker är intressant är att de som säger sig vara bra på att tolka information är ofta de som har sämst resultat på testet. Medan de vuxna och ungdomar som har ett bra resultat, tycker att det är särskilt viktigt att ha tillgång till pålitliga nyheter. De har ett sinnelag som handlar om att det finns andra som vet bättre och att det är viktigt att ta del av andras kunskap. I andra änden finns de som har en övertro till sin egen förmåga och tycker att de själva vet bäst.
Ödmjukhet inför andras kunskap
En ödmjukhet inför andras kunskap tycks alltså vara viktig, och forskarna har också sett att högre utbildning har betydelse.
– De som har mer utbildning, tre år eller mer på högskola eller universitet, är också mindre tvärsäkra. De ser det som viktigt att ta del av andras pålitliga kunskap och är reflekterande kring att det är svårt att hantera information online, säger Thomas Nygren.
Projektet Nyhetsvärderaren har tidigare kartlagt ungas digitala nyhetsflöden, bland annat genom ett massexperiment där cirka 10 000 elever deltog. Steg två och tre, som just nu pågår, är att undersöka hur bra ungdomar och vuxna är på källkritik och att bygga upp ett digitalt stöd som kan hjälpa personer att bli bättre på källkritik.
Utvecklar ett självtest
Forskarna utvecklar nu ett självtest, som ger feedback på ens förmåga att tänka källkritiskt, och kan användas i klassrummet.
– Vi har ett väldigt bra samarbete med skolorna och kontakter med lärare och elever. Det här är någonting som vi lärare alltid har hållit på med, men idag är det något som vi verkligen behöver ta tag i. Det är en demokratisk utmaning både att hitta information och att granska den, säger Thomas Nygren.
Digital källkritik är svårt
I den senaste undersökningen har forskarna testat om försökspersonerna ser vem som står bakom informationen, till exempel om de kan skilja på en journalist och en marknadsförare och förmår skilja hårt vinklad en text från Fria Tider från en text från public service.
– Vi har ett batteri av tester av olika dimensioner av digital källkritik, till exempel vilken typ av bevisföring som finns, olika trovärdighetsgrader och jämförelser mellan olika typer av källor, säger Thomas Nygren.
– Tidigare forskning visar tydligt att det är svårt med källkritik och att det är svårt att navigera mellan olika informationskällor. Det vi har tillfört är att samköra bakgrundsdata och självuppskattning, så att vi kunnat se att ödmjukhet är viktigt.
---
Projektet Nyhetsvärderaren
Thomas Nygren och Mona Guath på psykologiska institutionen ansvarar för studierna. De har utvecklats i samarbete med lärare och forskare i projektet Nyhetsvärderaren, som är ett samarbete mellan Vetenskap & Allmänhet, Uppsala universitet och RISE Interactive. Projektet finansieras av Vinnova och Uppsala universitet.
Läs mer
Vaccin mot propaganda och fake news
Stort intresse för massexperiment om källkritik
Nyhetsgranskning i sociala medier kräver nya metoder
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.