Stor satsning på forskning om hur artificiell intelligens påverkar människan och samhället
12 september 2019

I ett stort nationellt forskningsprogram vill man studera hur artificiell intelligens påverkar samhället i stort och de enskilda individernas beteende.
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt som ska studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Fokus ligger framför allt på att analysera hur etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska förhållanden påverkas av det pågående teknikskiftet i samhället. Fyra av projektbidragen går till Uppsala universitet.
Hur förändras arbetsmarknaden när robotar tar över arbeten? Hur kommer artificiell intelligens att påverka demokrati, mänsklig värdighet och mänskliga rättigheter? Hur förändras forskningen inom biomedicin när man tar hjälp av artificiell intelligens ? Vad innebär den framväxande tekniken av ansikts- och röstigenkänning för människors integritet och säkerhet? Det är några av de frågor som forskarna inom de 16 projekten söker svar på.
Projekten ingår i det nationella forskningsprogrammet, WASP-HS, där förkortningen HS står för humaniora och samhälle. Forskningsprogrammet som är initierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, omfattar totalt 660 miljoner kronor under tio år.
– Det är oerhört viktigt att Sverige hänger med i det teknikskifte som nu sker. Det handlar dels om att vara med och utveckla och implementera tekniken dels om att vi som användare ska ta den till oss och våga nyttja den. Genom att undersöka nyttor och faror kan vi få ett tryggare förhållningssätt till det nya, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.
Programmet ska framför allt analysera etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska aspekter av den pågående teknikutvecklingen i samhället.
– Artificiell intelligens (AI) har stor påverkan på både samhället och den enskilda individen. Det behövs mer forskning inom humaniora och samhällsvetenskap för att säkerställa att AI och autonoma system kommer till nytta för människan. Det är viktigt att vi förstår den tekniska utvecklingen så att dess konsekvenser följer mänskliga värderingar och etiska principer, säger Kerstin Sahlin, styrelseordförande i programmet WASP-HS och professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet. WASP-HS är en unikt stor och långsiktig nationell satsning inom humaniora och samhällsvetenskap. Projekten inom programmet kommer att rekrytera doktorander som kommer att delta i en nationell forskarskola. Längre fram erbjuds lärosäten att rekrytera unga forskare. Genom satsningarna utvecklas viktig forskning men också en ny generation forskare med bred kompetens inom såväl teknik som humaniora och samhällsvetenskap.
De 16 projekten är fördelade på nio universitet och institutioner över hela landet. Fyra av projekten kommer att drivas från Uppsala universitet.
Uppsala universitets WASP-HS-projekt:

Projektet ”BioMe: Existential challenges and ethical imperatives of biometric AI in everyday lifeworlds” beviljas anslag på 6 miljoner kronor under fem år. Huvudsökande är docent Amanda Lagerkvist vid institutionen för informatik och media, Uppsala universitet
Om projektet:
Att enkelt och snabbt kunna identifiera sig med exempelvis fingeravtryck, ansiktet eller ögat är en teknik som blir allt mer vanlig. Tekniken underlättar på många sätt människors vardagsliv men ställer oss också inför nya frågor kring integritet och säkerhet. Tekniken när vi använder vår kropp för att logga in kallas för biometri. Detta forskningsprojekt syftar till att skapa mer kunskap om hur denna teknik förändrar människans liv och villkor. Forskningsprojektet kommer att studera människors erfarenheter av en rad tekniker så som ansikts- och röstigenkänning inom polisens verksamhet, hälsoappar, biometriska pass, smarta hemassistenter och teknik som känner igen handrörelser på pekskärmar, exempelvis i telefoner.

Projektet ”Artificial Intelligence, democracy and human dignity” beviljas anslag på 6 miljoner kronor under fem år. Huvudsökande är professor Anna-Sara Lind vid juridiska institutionen, Uppsala universitet
Om projektet:
I takt med att artificiell intelligens blir allt mer omfattande och stark väcks också frågan om den kan utvecklas till att ha en egen självständighet. Forskningsprojektet ska följa denna utveckling och hur den påverkar hela samhället. En av de grundläggande frågorna för forskarna att undersöka är om en sådan stark AI alls är möjlig och hur den i så fall kommer att påverka demokrati, mänsklig värdighet, mänskliga rättigheter och andra etiska frågor. I det historiska systemskifte som dagens teknikutveckling innebär riskerar människans inflytande att minska, snarare än öka. Det föder ett stort behov av en djupare förståelse av vilka värden som skapas och överförs när teknik som bygger på artificiell intelligens blir allt mer vanlig. Forskningsprojektet syftar till att skapa en klarare bild av vilka effekter artificiell intelligens kan få på rättigheter, etik, världsåskådningar och samhällets institutioner på en global nivå.

Projektet ”The labor-market impact of firm-level adoption of AI and autonomous systems” beviljas anslag på 6 miljoner kronor under fem år. Huvudsökande är professor Oskar Nordström Skans vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet
Om projektet:
En av de stora framtidsfrågorna i samhället är hur robotar och artificiell intelligens kommer att påverka arbetsmarknaden. Forskningsprojektet kommer att undersöka vad denna omställning innebär. Projektet utgår från företags användande av teknologiska innovationer och frågor som detta för med sig. Vad händer med antalet arbetstillfällen? Hur påverkas efterfrågan på förmågor och utbildningsinnehåll? Hur påverkas kvinnors och mäns arbetsmarknad och vilka blir följdverkningarna för de berördas familjer? Vilka kravs ställs på omställning, inom och mellan företag? Hur bör utbildning och ersättning och kollektivavtal utformas för att hantera detta? Genomgående syftar projektet till att belysa hur efterfrågan på olika typer av arbetskraft förändras i samband med införande av teknologi som baseras på artificiell intelligens.

Projektet ”The new scientific revolution? AI and big data in biomedicine” beviljas anslag på 6 miljoner kronor under fem år. Huvudsökande är docent Francis Lee vid sociologiska institutionen, Uppsala universitet
Om projektet:
Nya digitala verktyg, metoder och infrastrukturer skapar idag en flod av data som vetenskapen vill dra nytta av och analysera. För att hantera den här växande floden ställer många biovetenskapliga forskningsprojekt sitt hopp till nya metoder inom artificiell intelligens. Det sker just nu en explosionsartad satsning på AI-tekniker som maskininlärning eller djupinlärning, inom biovetenskapen. Väletablerade vetenskapliga sanningar om hur världen hänger ihop kan utmanas eller till och med omkullkastas av AI-baserade analyser. AI och maskininlärning verkar därmed lova ett helt nytt sätt att få kunskap om världen. Forskningsprojektet ska följa detta med särskilt fokus på vilka konsekvenserna är av att introducera artificiell intelligens i biomedicin. Vad händer när mänskliga bedömningar och traditionella vetenskapliga metoder kompletteras med, och ibland ersätts av, AI-tekniker?
Inom WASP-HS kommer också en omfattande forskarskola att bedrivas med upp till 70 doktorander, minst tio nya forskargrupper, tolv gästprofessorer och ett antal forskningsprojekt.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har genom forskningsprogrammet Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program, WASP, sedan tidigare satsat 3 miljarder kronor på grundforskning inom mjukvara, autonoma system och AI. De två programmen är fristående från varandra men samarbetar bland annat inom forskarutbildning.
Mer information om WASP-HS finns på http://wasp-hs.org/
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...
-
Uppsalafilosofen Folke Tersman invald i Kungl. Vetenskapsakademien
19 september 2019
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, har valts in som ledamot i klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap vid Kungl. Vetenskapsakademien.
-
Stor satsning på forskning om hur artificiell intelligens påverkar människan och samhället
12 september 2019
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt som ska studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Fokus ligger framför allt på att analyse...
-
Alla avhandlingar framlagda under Johan Ihre nu tillgängliga i digital form
06 september 2019
Johan Ihre (1707–1780) var i hela 42 år professor i vältalighet och politik vid Uppsala universitet. Under denna tid förestod han inte mindre än 453 dissertationer, dåtidens avhandlingar. Dessa mångsidiga avhandlingar är idag ett väl använt källma...
-
Stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala
02 september 2019
Under fyra söndagar i höst arrangerar Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala. Syftet med vandringarna är att uppmärksamma och öka medvetenheten om Uppsalas (anti-)rasistiska historia.
-
50 nya miljoner till forskningsprogrammet Spara och bevara
23 augusti 2019
Energimyndigheten satsar 50 miljoner kronor på forskning om energianvändning i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och byggnadsmiljöer. Nu startar en ny etapp av forskningsprogrammet Spara och bevara som kommer att pågå i fem år. Programmet samo...
-
Den religiösa retorikens roll under folkmordet i Rwanda
18 juni 2019
I en ny avhandling i historia från Uppsala universitet undersöker Olov Simonsson hur religiösa begrepp användes i propaganda före och under folkmordet i Rwanda för 25 år sedan. – Medan tidigare forskning har påvisat kyrkornas roll i Rwanda så vis...
-
Ny bok om hur ett språk dör ut
05 juni 2019
Hallå där Don Kulick, professor vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet.
-
Hållbar urbanisering kräver samarbete
03 juni 2019
Söndagen 30 juni hålls sex seminarier i Almedalen om hållbarhet och urbanisering med fokus på Indien och Sverige. Vi intervjuade Swaminathan Ramanathan, gästforskare, och Owe Ronström, professor i etnologi, båda vid institutionen för kulturantropo...
-
Forskningsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond
29 maj 2019
Sex forskare vid Uppsala universitet får medel från Riksbankens Jubileumsfonds utlysningar Mixade metoder respektive RJ Sabbatical.
-
Två Uppsalaforskare i Sveriges unga akademi
27 maj 2019
Anna T. Danielsson, professor i didaktik och Ylva Söderfeldt, biträdande universitetslektor i idé- och lärdomshistoria, är två av åtta nya ledamöter i Sveriges unga akademi.
-
Mattias Lundberg invald i Kungl. Musikaliska akademien
23 maj 2019
Mattias Lundberg, professor vid institutionen för musikvetenskap, har valts in som ny ledamot i Kungl. Musikaliska akademien.
-
Årets pedagogiska pristagare
22 maj 2019
Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till historia, freds- och konfliktkunskap, läkemedelskemi och informationsteknologi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetslektor Katia Cejie vid juridisk...