Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020

Annika Windahl Pontén i Linnés professorsbostad inne i Uppsala. I bakgrunden ses i porträtt av honom iförd kläder från Lappland. Med det ville han visa att han var berest.
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det påståtts?
Anpassa dig till alla tänkbara sociala situationer. Det här var en absolut nödvändighet för den som ville göra karriär på 1700-talet. Kunskap om de sociala koder som gällde i det samhällsskikt man ville röra sig i var helt avgörande.
Det här visste prästsonen Carl von Linné som i sin yrkesroll som läkare och senare professor vid Uppsala universitet fick lära sig att passa in också i de finaste salongerna. Han utvecklade också sitt eget sätt att signalera sin position som professor och vetenskapsman.
– Vid ett tillfälle var Linné på Ulriksdal och när han skulle lämna slottet fick han företräde hos drottningen, men han avböjde det för att han var resklädd. Det här ger en glimt om att han var medveten om de sociala koderna, berättar Annika Windahl Pontén som skrivit en avhandling om Carl von Linnés hushåll.

Det här var också en tid av nytänkande inom naturvetenskapen. Många stora upptäckter gjordes och Uppsala universitet upplevde en storhetstid mycket tack vare Linné. Han lockade studenter från när och fjärran. Och de privata kollegier han höll i sitt hem för nyfikna kostade visserligen en slant, men var ändå välbesökta.
Klä sig i enklare kläder
För att studenterna skulle få lära sig den vilda floran tog Linné med dem på herbationer, eller exkursioner som vi skulle säga idag, ut i den uppländska naturen. Det har var en relativt ny undervisningsmetod. Linné uppmanade sina adepter att klä sig i enklare, löst sittande linnekläder inför utflykterna. Det här uppskattades inte av alla. Friherren Carl Hårleman som var en av tidens ledande arkitekter och hade utformat bland annat akademiträdgården, förfasade sig. I ett brev till Linné skrev han:
”Stötte äro många af wåre bäste wänner igenom antagande af en drägt samt ett nytt lefnadssätt, som afwänder ungdomens sinne ifrån all annan lydnad och företagande...”
Vad Hårleman och hans åsiktsfränder menade var problematiskt med den lediga klädstilen var att det då inte längre gick att se klasstillhörighet när alla gick klädda på samma sätt. Ståndssamhället kunde ju i förlängningen vara hotat om till exempel en adelsman kunde tas för en bonde eller vice versa.
Hushållet hade en viktig funktion
Carl von Linné var annars mycket noga med att hålla sig till de sociala koder som fanns för att kunna bygga upp bilden av sig själv som en akademisk ståndsperson.
Hushållet fyllde en mycket betydelsefull funktion för att markera hans ställning som professor. Carl von Linné och hans hustru Sara Elisabeth började bygga upp det 1743 när de flyttade in den nyrenoverade professorsbostaden inne i Uppsala. Porslin med linneor beställdes från Kina, andra påkostade föremål införskaffades och porträtt hängdes upp på väggarna. Hushållet var en förlängning av universitetet och det var Sara Elisabeths ansvar att se till att allt fungerade. Utan hennes arbete hade han inte kunnat sköta sitt.

– De hade ganska stora naturaliesamlingar och de involverade helt säkert också de andra i hushållet. Det kom försändelser som skulle packas upp, han hade en otroligt stor korrespondens. När ett stort snäckkabinett (snäcksamling) donerades till universitetet placerades det hemma hos Linné. I samband med det hölls en tillställning som de var värdar för. Därför var det viktigt att allt blev rätt och att de iakttog rätt sociala koder. Det var viktigt också för universitetet, säger Annika Windahl Pontén.
Efterträddes av sin son

Porträtt av Jonas Forsslund. Gustavianum Uppsala
universitetsmuseum. Foto: Mikael Wallerstedt
När Carl von Linné dog hade han sett till att hans son Carl von Linné den yngre som skulle efterträda honom på professorsposten, vilket inte var så populärt i alla kretsar.
– Han har beskrivits som en mycket sämre upplaga av sin far, till och med som misslyckad av en del. Det är svårt att jämföra dem eftersom Linné den yngre dog efter fem år som professor. Linné den äldre har genom sin insats inom botaniken blivit väldigt speciell. Det är svårt att göra något liknande. Men jag tror att sonen var en habil vetenskapsidkare, säger Annika Windahl Pontén.
En händelse som kom att forma bilden av Carl von Linné den yngre inträffade under hans tid i London. Där umgicks han med Daniel Solander, en av de mest kända av Linnés studenter och klient hos den inflytelserike Joseph Banks. Solander och Banks hade tillsammans deltagit i James Cooks upptäcktsresa med skeppet HMB Endeavour. Banks var rik och en inflytelserik naturalist och botaniker vars samlingar senare kom att utgöra en bas för Natural History Museum i London. Banks var även president i Royal Society och brukade ordna frukostar dit väl valda personer blev inbjudna. Linné den yngre hörde till de lyckliga som fick en inbjudan, men det skapade vissa bekymmer…
– Han skrev hem till Abraham Bäck som var Carl von Linné den äldres gode vän, och beklagade sig över att han inte hade kläder. Det är klart att han hade kläder, men inte rätt kläder. Då får han hjälp av Solander och Banks, för man kunde inte visa sig i vilka sammanhang som helst i vilka kläder som helst. Hans anseende som forskare hade kunnat bli skadat, säger Annika Windahl Pontén.
Rykte om att vara en sprätthök

var närmast Carl von Linné", säger Annika Windahl
Pontén. Foto: Mikael Wallerstedt
Det här gav Linné den yngre rykte om sig att vara en sprätthök, mer intresserad av det ytliga än av vetenskapen. Att ge sig på någon genom att kritisera dennes fåfänga var vanligt på den hör tiden, menar hon. Det var ett sätt att misskreditera någon och i Linné den yngres fall menar hon att det är särskilt intressant eftersom kritiken av hans yttre också blir till kritik av hans kvaliteter som vetenskapsman.
– Jag tycker att det är intressant och ger nya perspektiv att studera den miljö som var närmast Carl von Linné. När föremål, texter och andra dokument kombineras lär vi oss nya saker om hur vetenskapen fungerade då. Kattuntäcken, sidenvästar och porslin var viktiga delar av den vardagliga verksamheten. Förhoppningsvis ger det oss också perspektiv på hur vetenskapen fungerar idag, för givetvis finns det även nutida motsvarigheter till den självpresentation hushållet von Linné ger prov på, säger Annika Windahl Pontén.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.