”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
KRÖNIKA
10 juni 2020
Protester i Minneapolis 28 maj 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, skriver Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Spelplanen för det amerikanska presidentvalet har ritats om under våren. När de första primärvalen ägde rum i februari fanns ett tjugotal utmanare till president Trump bland demokraterna, och vi talade mycket om Bernie Sanders, Elizabeth Warren, Pete Buttigieg och Amy Klobuchar. President Trump hade samlat en stor kampanjkassa, och gynnades av en stark ekonomi och det faktum att han var sittande president.
Idag har över 110.000 amerikaner dött i coronapandemin och den amerikanska ekonomin har störtdykt till en arbetslöshet på drygt 13 procent. Som om inte det var nog, har den eviga frågan om relationerna mellan svarta och vita amerikaner kommit i blixtbelysning efter George Floyds död för polisens hand den 25 maj i Minneapolis. De omfattande protesterna och presidentens reaktioner har ånyo fört upp denna så centrala amerikanska fråga på agendan.
Relationerna mellan de två grupperna har alltid utgjort ett centralt problem i USA och beskrevs av Gunnar Myrdal i en mycket inflytelserik bok från 1944 som ”ett amerikanskt dilemma”. I den berömda och så centrala självständighetsförklaringen från 1776 proklamerar man att ”alla människor är skapta lika”, samtidigt som många av de amerikanska revolutionärerna, inklusive självständighetsförklaringens författare Thomas Jefferson, själva ägde slavar. Vita huset, en av de mest kända symbolerna för USA, byggdes av slavar.
Kan det amerikanska dilemmat lösas? Kommer eller ens kan situationen för de svarta amerikanerna att förbättras? Det finns två sätt att se på den frågan, en ljus och en mörk. Gunnar Myrdal beskrev i detalj den diskriminering och rasism som den svarta befolkningen levde med i USA. Trots denna mörka bild, var Myrdal försiktigt optimistisk när det gällde framtiden. Hans dilemma handlade om relationerna mellan de amerikanska idealen och den sociala verkligheten. När skillnaderna mellan ideal och verklighet blev för stora, menade Myrdal, skulle den inneboende spänningen i dilemmat betyda att det måste lösas upp, och då skulle de amerikanska idealen vinna.
På valnatten 2008 då Barack Obama stod som segrare i presidentvalet menade många att en avgörande vändpunkt hade passerats. Det framstod länge som otänkbart att en svart man skulle kunna bli president i USA, och bilderna från firandet i Grant Park i Chicago med Jesse Jackson och Oprah Winfrey med tårar rinnande längs kinderna blev snabbt symboliska. Betydde Obamas seger att USA hade gått in i en ny fas där rasfrågan spelade mindre roll? Befann sig landet i vad vissa forskare kallade en ”post-rasial” fas?
Obama själv, i ett av sina bästa tal vid 50-årsminnet av medborgarrättsmarschen i Selma, Alabama i mars 2015, betonar att även om många problem kvarstår, har också stora framsteg gjorts. Han menar att situationen för de svarta amerikanerna har förbättrats och kan fortsätta att göra så, och gör denna kamp till en viktig del av den amerikanska historien och vad det innebär att vara amerikan.
Ett och ett halvt år efter talet i Selma vann Donald Trump presidentvalet och blev Barack Obamas efterträdare. Trump har en mycket mörkare syn på invandring och minoriteter och hans stöd är starkt koncentrerat till den vita befolkningen. Han har många gånger, även innan han blev politiker, varit inblandad i kontroverser med rasmässiga övertoner. Han byggde också mycket av sin kandidatur på att ifrågasätta Obamas legitimitet som president genom att hävda att denne var född i Afrika istället för USA, något som var uppenbart falskt. De ekonomiska och sociala skillnaderna mellan de svarta och vita amerikanerna är också betydande. Inkomster bland de svarta är ungefär 60 procent av de vitas och arbetslösheten ofta dubbelt så stor bland svarta som bland vita.
De som har en mer pessimistisk syn menar att rasismen i USA är strukturell, närmast inbyggd i det amerikanska samhället. Att möjligheterna till förändringar är små och att det ”post-rasiala” samhället ligger långt borta. Polisövergreppen i Minneapolis i förra veckan, som påminner om många liknande händelser under de senaste åren, och de fortsatta ekonomiska och sociala klyftorna i USA ger onekligen stöd åt den mörkare synen på rasrelationerna i USA. Å andra sidan visar de våldsamma motreaktionerna bland både svarta och vita på en viktig motkraft i det amerikanska samhället och att de amerikanska idealen fortfarande spelar en viktig roll. Det amerikanska dilemmat är långtifrån löst, och vi kan vänta oss att relationerna mellan svarta och vita amerikaner kommer att spela en stor roll i höstens val.
Dag Blanck
Professor i nordamerikastudier
Uppsala universitet
Mer information
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.