Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
1 september 2020

Grupporträtt med snickare och timmermän vid Münchenbryggeriet i Stockholm på 1890-talet.
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet. Studien har publicerats i tidskriften The Journal of Economic History.
– I historieskrivningen beskrivs ofta det sena 1800-talets Sverige som ett fattigt land. Våra resultat visar att den synen behöver nyanseras. Även om det så klart fanns fattigdom skedde samtidigt stora förändringar och den okvalificerade arbetskraften ser ut att ha tillhört de som tjänade mest på utvecklingen, säger Johan Ericsson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet.
Forskarna har undersökt den svenska löneutvecklingen inom byggindustrin under perioden 1831-1900. Med hjälp av bland annat löneuppgifter från Överintendentsämbetet som var Byggnadsstyrelsens föregångare och tidigare publicerad forskning i ämnet har de kunnat sammanställa löneutvecklingen för fyra olika kategorier av byggnadsarbetare: hantlangare, timmermän, murare och öken, de sistnämnda skötte transporter med dragdjur.
Resultaten visar att lönerna steg i hela landet och att löneskillnaderna minskade mellan olika kategorier av arbetare. De okvalificerade hantlangarnas reallöner var de som ökade mest, med 176 procent, under perioden.
Hantlangare i Sverige tjänade 30 procent mer än i Paris
För motsvarande arbetare i städer som Amsterdam, Antwerpen, Paris och London ökade lönerna med mellan 40 och 90 procent under samma tid. Det innebar att svenska hantlangares löner i slutet av seklet var runt 30 procent högre än motsvarande löner i Paris, Amsterdam och Antwerpen. Lönerna i London, som var de högsta i Europa, var ungefär 12 procent högre än genomsnittliga svenska löner.
Jämförelsen mellan länderna kunde göras sedan forskarna räknat om lönerna till så kallade ”welfare ratios”. Det går i korthet ut på att beräkna hur mycket av vissa varor som kunde köpas för en lön.
Minskat utbud av okvalificerad arbetskraft
Forskarnas slutsatser är att en arbetsmarknad med hög rörlighet i kombination med den stora utvandringen till Amerika, som minskade utbudet av okvalificerad arbetskraft, kan förklara varför de svenska lönerna växte så snabbt.
– En intressant iakttagelse är att arbetarlönerna ökade snabbare än de genomsnittliga inkomsterna i samhället. Idag pratas det mycket om hur globalisering och teknologisk utveckling leder till att arbetare får det relativt sett sämre. Våra resultat visar dock att det inte är någon naturlag. Tvärtom verkar det som att svenska arbetare under den här perioden gynnades av en sådan utveckling, säger Jakob Molinder, vid ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet.
Publikation
Referens: J. Ericsson, J. Molinder (2020), Economic Growth and the Development of Real Wages: Swedish Construction Workers’ Wages in Comparative Perspective, 1831–1900, The Journal of Economic History. DOI: 10.1017/S0022050720000285
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Stora historiepriset till Heléne Lööw
16 november 2015
Sveriges största historiepris, Stora historiepriset, går 2015 till Heléne Lööw, docent i historia vid Uppsala universitet. Hennes forskning fokuserar kring nazismen i Sverige under hela nittonhundratalet fram till vår egen tid. Hennes senaste bok...
-
Avhandling upptäcker nya sidor av filosofen Derrida
06 november 2015
Jacques Derrida, en av vår tids främsta tänkare, betraktades länge huvudsakligen som språkfilosof eller dekonstruktör av klassiska filosofiska och litterära texter. Genom att gå igenom hans samlade författarskap har Björn Sjöstrand vid Södertörns ...
-
58 miljoner kronor till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
06 november 2015
Vetenskapsrådet har beslutat om bidrag i årets stora utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap. Uppsala universitet fick 57 miljoner kronor för 14 projekt inom humaniora och samhällsvetenskap.
-
Heléne Lööw är årets Martin H:son Holmdahl-pristagare
30 oktober 2015
Martin H:son Holmdahl-stipendiet är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. I år delas priset ut till docent Heléne Lööw vid historiska institutionen för hennes betydelsefulla insatser för m...
-
Osmanskt kulturarv i Uppsala digitaliserat
26 oktober 2015
Uppsala universitetsbibliotek förvarar omfattande samlingar av turkiskt/osmanskt ursprung. Nu har ett urval ur detta material digitaliserats och gjorts tillgängligt på nätet, tack vare ett generöst bidrag från Turkiet.
-
Forskning om den goda staden
14 oktober 2015
Missa inte möjligheten att lyssna och delta i debatt och föredrag om den goda staden.
-
Mitt i mediastormen om en militärkupp
14 oktober 2015
16 september 2015 gjordes en militärkupp i Burkina Faso. Två veckor senare har kuppen misslyckats och ordningen i landet börjat återställas. En pusselbit för att slå tillbaka kuppen var Sten Hagberg, forskare i kulturantropologi vid Uppsala univer...
-
Militärkupp slogs tillbaka med organisation och sociala medier
14 oktober 2015
16 september 2015 gjordes en militärkupp i Burkina Faso och hoppet för en fortsatt demokratisk utveckling i både Burkina Faso och Västafrika i stort sjönk. Men två veckor senare hade Burkina Faso lyckats fängsla kuppmakarna och återställa ordningen.
-
Föreläsningar: Fokus på Bysans och Konstantinopel
12 oktober 2015
Under mer än 1000 år var Konstantinopel huvudstad i det bysantinska riket, ett dynamiskt rike som förenade öst med väst och antiken med medeltiden. I en rad föreläsningar vid Uppsala universitet kommer några av världens främsta auktoriteter att be...
-
Med fokus på könsnormer och narkotikaspaning
07 oktober 2015
Anneli Häyrén, forskare vid Centrum för genusvetenskap, har fått 3,7 miljoner kronor från Vinnova för att tillsammans med Polismyndigheten studera könsnormer i narkotikaspaning.
-
Ny avhandling: Synen på kvinnligt musicerande i antikens Rom hänger sig kvar
05 oktober 2015
I en nyutkommen doktorsavhandling av antikhistorikern Erika Lindgren Liljenstolpe vid Uppsala universitet undersöks attityder till musicerande kvinnor i antikens Rom. Studien blottlägger en period av kvinnors musikhistoria som tidigare studerats y...
-
Forskning pågår: Om integration av barn och unga
05 oktober 2015
Vad är svenskhet och hur överförs den? Vilken förmåga har lärarna i skolan att möta föräldrar och elever med olika kulturell bakgrund? Hur tar Sverige hand om ensamkommande flickor och deras integration? Dessa frågor och fler tas upp under konfere...
-
Nominera till Humtankpriset
02 oktober 2015
Senast 28 oktober kan du nominera en akademiker som har lyft fram humaniora i offentligheten och visat att humaniora är relevant också utanför universiteten.
-
Professor Tor Broström är Årets byggnadsvårdare
02 oktober 2015
Tor Broström, professor i Kulturvård vid Uppsala universitet - Campus Gotland har utsetts till Årets byggnadsvårdare inom kategorin Utveckla.
-
Teater för det kritiska samtalet
29 september 2015
En kärna i humaniora är dialogen och det kritiska samtalet. För att utveckla och vässa humanistisk utbildning och forskning bygger Uppsala universitet därför en Humanistisk teater speciellt avpassad för det kritiska samtalet. Arkitektur, teknik, i...
-
Historisk-filosofiska fakulteten utser nya hedersdoktorer
28 september 2015
Robert Darnton, professor emeritus och tidigare universitetsbibliotekarie vid Harvard, samt Hiroshi Maruyama, professor emeritus i sociologi vid Muroran Institute of Technology, Japan, har utnämnts till hedersdoktorer vid historisk-filosofiska fak...
-
Ny avhandling: Wikipedianer och Wikipedias roll i samhället
28 september 2015
I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöker Arwid Lund hur wikipedianer, personer som bidrar med information till Wikipedia, ser på sitt arbete med uppslagsverket. Varför engagerar de sig och hur ser de på sin egen och Wikipedias roll i...
-
Unga forskares villkor i centrum
23 september 2015
För Mattias Lundberg, nyvald ledamot i Sveriges unga akademi är engagemanget i unga forskares situation och vikten av forskning, inte minst humanistisk forskning, en stark drivkraft.
-
Vill sprida kunskap om flerspråkighet
22 september 2015
Leena Huss forskning kretsar kring minoritetsspråk- och kulturer. I våras mottog hon Uppsala universitets lika villkorspris, bland annat för sitt mångåriga arbete och engagemang för att öka förståelsen för minoritetskulturer vid universitetet.
-
Mattias Lundberg utnämnd till Årets rookie av Radioakademin
18 september 2015
Årets radiorookie 2015 är Mattias Lundberg, docent vid institutionen för musikvetenskap. Årets rookie är en av utnämningarna som ingår i Stora radiopriset som delas ut av Radioakademin.