En svensk stil?
Pressmeddelande
2017-05-22
Varför har den gustavianska stilen blivit så framträdande i den svenska självbilden? En ny avhandling från Uppsala universitet visar på hur forskare parallellt med museer, kommersiella företag och monarkin, har bidragit till att den gustavianska stilen har bevarats och förmedlats ända sedan 1700-talet.
- En viktig anledning till att det gustavianska stilidealet har stått så starkt är för att det har lyckats förena en rad till synes motsägelsefulla rörelser under 1900-talet, som till exempel tradition och modernitet, och nationalism och internationalism, och att den har blivit del av olika utopiska visioner, säger Hedvig Mårdh, doktorand vid konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
Den gustavianska stilen, kopplad till 1700-talet och Gustav III och Gustav IV Adolf, har blivit intimt förknippad med vad som har blivit utpekat som ett specifikt svenskt kulturarv kopplat till svensk smak och inredning. Stilen har generellt värderats högt av både museer och konstvetare som har producerat nationella och internationella utställningar och publikationer och även bidragit till en framgångsrik möbelproduktion sedan slutet av 1800-talet och fram till idag, vilket inkluderar både IKEAs 1700-talssatsning och mer småskalig produktion.
Det handlar alltså om ett återkommande återbruk, i form av kopior, rekonstruktioner och iscensättningar av perioden. I sin avhandling A Century of Swedish Gustavian Style: Art History, Cultural Heritage and Neoclassical Revivals from the 1890s to the 1990s, har Hedvig Mårdh studerat tre perioder som alla belyser återbruket av det gustavianska på olika sätt:
1890-talet då både det konstvetenskapliga ämnet, museiinstitutioner och kulturmiljövården växte fram1930-1940-talet då produktionen av stilmöbler existerade parallellt med funktionalismen1990-talet, ett decennium präglat av en kulturarvsboom, ekonomisk kris och sökandet efter en nationell identitet i en europeisk kontext.Att stilen har överlevt både som kulturarv och som kommersiell produkt har flera orsaker. Förutom att den har lyckats samla motstridiga samhällsrörelser och krafter genom att ständigt återskapas, har också konstvetare och museitjänstemän spelat en viktig roll genom att skriva in stilen i en svensk kanon. Men det är inte bara akademin utan även monarkin, museer och kommersiella företag och olika statligt finansierade initiativ, till exempel internationella utställningar som har bidragit till stilens starka ställning och betydelse för en svensk självbild.I avhandlingen undersöker Hedvig Mårdh stilbegreppets betydelse för det konstvetenskapliga ämnet och för kulturarvsprocesser.
- Stilbegreppet kan vara problematiskt och är ofta ideologiskt laddat, i och med att det förmedlar uppfattningar om till exempel förändring över tid och nationell identitet, säger Hedvig Mårdh.
Det går inte att se stil som ett statiskt begrepp utan som aktivt, föränderligt och med agens, menar hon. Olika bruk av det gustavianska, till exempel konstnärers tolkningar eller olika historiska sällskaps aktiviteter kan öka förståelsen och tolkningar av den gustavianska stilen. Hur vi talar om, beskriver och iscensätter kulturarv har betydelse eftersom det påverkar hur vi handlar och hur vi identifierar och förvaltar kulturarv.
- Det finns begränsade resurser och begränsat utrymme för vad som visas upp och bevaras. Att peka ut något som det bästa, det svenskaste eller smakfullaste innebär också att något annat väljs bort. Det är viktigt att öka medvetenheten om hur kulturarv skapas, vilka processer som ligger bakom, vilken roll de akademiska ämnena har i dessa processer och hur forskningen samverkar med praktiken och på så vis formar iscensättningen av kulturarv, säger Hedvig Mårdh.
Avhandlingen utgår från forskningsfältet kritiska kulturarvsstudier och granskar konstvetenskapens roll i skapandet av kulturarv och kopplingen till ett nationellt kulturarv. Det är ett perspektiv som bara delvis har uppmärksammats tidigare.
Inte heller har materialet som står i fokus för avhandlingen tidigare satts i samband med varandra - hur påverkar textböcker, utställningar, historiska sällskap och möbelproduktion varandra och vilken roll spelar konstvetenskaplig forskning i dessa sammanhang?
Mårdh Hedvig (2017): A Century of Swedish Gustavian Style: Art History, Cultural Heritage and Neoclassical Revivals from the 1890s to the 1990s, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-317856
Kontakt:
hedvig.mardh@konstvet.uu.se">Hedvig Mårdh, doktorand vid konstvetenskapliga institutionen, hedvig.mardh@konstvet.uu.se, 018-471 28 96, 0733-40 28 54
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Två Uppsalaforskare invalda i amerikansk akademi
2018-04-18
Den amerikanska akademin American Academy of Arts and Sciences har nyligen valt in nya medlemmar. Två Uppsalaforskare har valts in som internationella hedersmedlemmar.
-
Kraftsamling för forskning om högre utbildning
2018-04-18
Det finns påfallande lite forskning om högre utbildning i Sverige men en stor del av forskningen om högre utbildning finns vid Uppsala universitet. Genom ett forskarnätverk för forskning om högre utbildning kraftsamlar nu forskarna för att utveckl...
-
Är medborgarskap nödvändigt för att vara del i en demokrati?
2018-04-13
Medborgliga rättigheter kopplas idag oftast till medborgarskap i ett land. Men hur fungerar det ihop med en allt större globalisering och ökad rörlighet?
-
Vetenskaplig ledare sugen på utmaning sökes
2018-04-10
Centre for Integrated Research on Culture and Society, CIRCUS, vid Uppsala universitet söker en vetenskaplig ledare som ska bygga upp och leda verksamheten.
-
Ett skepp kommer lastat: Vikingautställning landar i USA
2018-04-09
I slutet av april landar ett skepp i New York med utställningen ”The Vikings begin”. Då påbörjas en två år lång utställningsturné i USA med ett urval 1 300 år gamla föremål från tiden före vikingatiden. De förvaras i vanliga fall på Gustavianum i ...
-
Johan Svedjedal får Eva Bonniers stipendium
2018-03-29
Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap, får Eva Bonniers stipendium för sin bok om Karin Boyes författarliv.
-
Konstvetare får pris från Vitterhetsakademien
2018-03-19
Varje år delar Vitterhetsakademien ut pris för förtjänta vetenskapliga arbeten. Filosofie doktor Hedvig Mårdh vid Uppsala universitet är en av 2017 års pristagare.
-
Det svarta järnet – ny bok om svensk vapenindustri
2018-03-19
Upprustningen av Sveriges försvar är åter högaktuellt. Efter drygt två årtionden av nedrustning med nedlagda regementen och avskaffad värnplikt växer opinionen för att det svenska försvaret ska rustas upp igen som skydd mot den ökade spänningen i...
-
Humanistiska teatern får Plåtpriset
2018-03-09
Humanistiska teatern vid Uppsala universitet är en byggnad som redan fått stor uppmärksamhet och nu är det dags igen. Byggnaden har fått Plåtpriset, som delas ut under evenemanget Plåt18. Och det kan bli fler priser.
-
Vad är dina kläder gjorda av?
2018-03-05
Har du tänkt på vad dina kläder är gjorda av eller hur de påverkar dig eller hur de framställs? Det är några frågor du kan få svar på Uppsala universitets vetenskapsfestival SciFest nu i helgen.
-
Gunilla Fricks boksamling donerad till biblioteket
2018-03-02
Uppsala universitetsbibliotek har som donation mottagit en större boksamling efter docent och universitetslektor Gunilla Frick (1930-2016). Böckerna, som förmedlats via Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, har under hösten 201...
-
Välkommen till årets Hugo Valentin-föreläsning med Stathis N. Kalyvas
2018-02-28
Stathis N. Kalyvas, professor vid universitetet i Oxford, är samhällsvetare och en ledande forskare inom fältet ”Civil War Studies”. Den 8 mars håller han den sextonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
2017 års bidrag från Torsten Söderbergs Stiftelse
2018-02-22
Torsten Söderbergs Stiftelse beviljar bidrag till forskning inom medicin, ekonomi och rättsvetenskap och i viss utsträckning inom andra områden. Under 2017 fördelades drygt 55 miljoner i bidrag till projekt vid svenska lärosäten. Uppsala universit...
-
Populär sommarskola återvänder till Gotland
2018-02-15
Uppsala universitet och EIT Health inbjuder för tredje året i rad till sommarskolan Innovation Game, ett tvärvetenskapligt möte mellan vårdens utmaningar och spelvärldens möjligheter – i år med fokus på ungas psykiska hälsa.
-
Mordens marknad – ny avhandling om 2000-talets svenska deckare
2017-12-11
Varför har svenska deckare blivit så omåttligt populära under 2000-talet? Vilka mordmotiv och mordvapen är vanligast i genren och vad det beror på? Och stämmer det att svensk kriminalfiktion präglas av samhällskritik? En ny avhandling från Uppsala...
-
Samarbete för ny kunskap inom kultur och samhälle
2017-11-16
Uppsala universitet satsar på att utveckla nya forskningssamarbeten mellan forskningsämnen. Nyinrättade "Centre for Integrated Research on Culture and Society" vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap ska underlätta framväxten av ...
-
Andra sidor av migration
2017-11-14
Korta föredrag, diskussioner, plockmat, aktiviteter för barnen och en film om Uppsala pridefestival är ingredienserna för en temadag om migration.
-
Bidrag till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
2017-10-20
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har beslutat vilka som får bidrag i årets utlysning för treåriga projekt, längre programsatsningar och infrastrukturprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap. Totalt får 43 projekt, 3 program och 8 projektstöd til...
-
Ola Larsmo och Quentin Skinner nya hedersdoktorer
2017-10-13
Författaren Ola Larsmo och professor Quentin Skinner, University of London, har utsetts till nya hedersdoktorer vid historisk-filosofiska fakulteten, Uppsala universitet.
-
Varför skrattar vi åt det hemska?
2017-10-05
Hallå där Don Kulick, professor i kulturantropologi och forskningsledare för forskningsprogrammet Engaging Vulnerability, som arrangerar ett symposium om varför vi skrattar åt det hemska. Varför har ni ett symposium om humor?