Svenska nazismens historiska rötter
29 april 2015

Den stora hörsalen i Gottsunda kulturhus i Uppsala är mer än fullsatt när historikern Heléne Lööw målar upp de stora utvecklingslinjerna för nazismen i Sverige sedan 30-talet.
Heléne Lööw, docent i historia, från Uppsala universitet kommer snart med sin fjärde bok om nazismens historia i Sverige. Den svenska nazismen har varit viktig inte bara i Sverige utan även utomlands, men det är en historia som till stor del inte har berättats tidigare. På ett föredrag i Gottsunda Centrum i Uppsala berättar hon om nazismens framväxt i Sverige.
– På 30-talet skapas de motsättningar som sedan flammar upp på 90-talet. Vi ser gärna 30-talet som konfliktfritt men så var det inte, det var ett ständigt ställningskrig. Idag föreställer vi oss att den nazistiska rörelsen var liten och marginaliserad. Att den var obetydlig. Men i verkligheten hade Sverige en uppsjö partier som var antidemokratiska och antisemitiska. Väljarna hade många partier att välja mellan, säger Heléne Lööw.
Den nazistiska rörelsen är en miljö med starka motsättningar som bekämpar varandra. Det är en ideologisk grundkonflikt mellan de som väljer att driva partier och vill avskaffa demokratin genom att delta i demokratiska val och de som vill ta över genom väpnad konflikt.
Går under jorden
Efter andra världskriget försvinner de nazistiska partierna, de är inte längre politiskt gångbara. Från att ha varit partier antar de istället karaktären av sekteristiska miljöer från slutet av 50-talet och framåt. Men de fortsätter sin verksamhet, med bland annat möten och tidskrifter.
Sverige inför, till skillnad från många andra länder, varken något parti- eller organisationsförbud. Den svenska politiken grundar sig fortfarande till stor del på den parlamentariska utredning som regeringen tillsätter 1933 efter Hitlers makttillträde och mot bakgrund av ett ökat våld mellan olika grupperingar i Sverige. Utredningen Kommittén angående statsfientlig verksamhet konstaterar att så länge olika partier följer de parlamentariska spelreglerna är det inte aktuellt med rättsliga åtgärder. Organisationer som följer de parlamentariska spelreglerna ska bemötas med parlamentariska metoder.
– Ett förbud mot partier innebär förstås inte att åsikterna försvinner. Istället ökar risken att åsikten radikaliseras eller omvandlas. Med förbud och lagstiftning avvecklar man demokratin för att försvara den. Den yttersta striden måste vinnas med politisk debatt.
De nazistiska partierna i Sverige tvingas alltså under jorden, men inte på grund av våldet utan på grund av att deras åsikter är politiskt och socialt stigmatiserande. Men de fortsätter att hålla möten och producera tidskrifter. Något som ganska snart kommer att ge eko över världen.
– 1948 kommer en våg av antisemitism i Östeuropa som till stora delar får näring från Sverige på grund av vår mötes- och tidskriftsfrihet. Det riktas klagomål mot Sverige och en begäran om att distributionen av material ska stoppas. Det är det antisemitiska materialet som trycks i Sverige.
I mitten av 50-talet splittras miljön i den så kallade Malmörörelsen som väljer en parlamentarisk väg och World Union of Nationalsocialists som väljer en antidemokratisk väg. Malmörörelsen kommer att bilda grunden till de parlamentariska partier som sedan bildas runt om i Europa. De här partierna rider på kalla krigets kallaste fas, de blir antikommunister och samtidigt demokrater. Första partiet bildas i Italien, i Sverige bildas de partierna först på 80-talet, innan dess var det olika föreningar och think tanks som utgjorde den delen av rörelsen i Sverige.
Återuppstår som vit makt
Men vi lämnar de parlamentariska partierna som bildas på 50-talet och väljer att följa en annan del av rörelsen. Den delen behåller tron på olika människoraser och fokuserar på antisemitisk propaganda. I Storbritannien och USA växer det fram en vit makt-ideologi som så småningom överger de nationella ideologierna och skapar en global rörelse. De vill komma ifrån fraktionstänkandet. Fokus blir den vita rasen i ett globalt perspektiv
– Det blir en globaliserad miljö, men fortfarande sekteristisk. De är otroligt politiskt marginaliserade. De övervintrar. Men på 80-talet händer något i Europa.
– Jag upptäckte det när jag som ung doktorand åkte runt på 80-talet och intervjuade de aktiva från 30-talet. Hela tiden stötte jag på unga män i de här miljöerna, det visade sig att de äldre hade hittat sina efterträdare. Jag trodde att jag studerade en döende nazistisk rörelse men i själva verket bevittnade jag dess pånyttfödelse.
Från 80-talet och framåt spelar den vita makt-musiken en central roll för att mobilisera människor till den nazistiska rörelsen. Konserterna med stämningen av kamp skapar en bra rekryteringsbas. Men den svenska vit makt-musiken var också framgångsrik utomlands - precis som övrig musik från Sverige.
– De svenska banden inom vit makt-musik är storstjärnor internationellt.
Den här delen av rörelsen delas upp i två grenar. Den ena grenen får inspiration från vit makt-ideologi i USA med huvudbudskapet att bygga ett samhälle i samhället med egna affärer, skönlitteratur, tidningar, bostadsområden, skolor, läroböcker. I Europa är visionen inte möjlig att realisera fullt ut, men den realiseras i USA.
Den andra grenen står för väpnade konflikter. Deras ideologiska bas är tanken att samhället är en gigantisk konspiration, med en judisk världskonspiration i centrum. Allting tolkas alltså utifrån detta. Polis, media, myndigheter ses som kontrollerade av judar. Kampen ska drivas mot de som sålt ut samhället. De blir huvudfiende. Anhängare av den här grenen ser sig själva som en motståndsrörelse.
– Från mitten av 80-talet böljar det fram och tillbaka vilken gren som är starkast i Sverige. Det går i vågor som kan läsas av i medias rapportering.
Uppbyggnad i medieskugga
Efter 1999-2000 får de stor uppmärksamhet, med bland annat bilbomber och polismorden i Malexander. Sedan försvinner de ur blickfånget. Det betyder förstås inte att de försvinner men de drar sig tillbaka.
– Det som tidigare hade orsakat politisk debatt reducerades till notiser. Det upphörde att ha ett nyhetsvärde. Den politiska ribban för vad som är allvarligt höjdes.
Rörelsen drar sig tillbaka från storstäderna för att bygga upp sin organisation och verksamhet. Det är en medveten taktik för att undgå mediernas radar, medier som har blivit alltmer Stockholmsfixerade.
Den nazistiska rörelsen anammar tidigt nya tekniska möjligheter för att nå ut med sitt budskap och nå likasinnade. De startar närradio tidigt och utnyttjar internet och e-post så fort möjligheten finns. Tekniken öppnar stora möjligheter att rekrytera medlemmar och få ett stort konsumtionsled för olika budskapsprodukter. Konsumtionsledet tillför pengar till rörelsen och legitimerar den. Tidigare var de hänvisade till flygblad och tillfällen att dela ut och sätta upp bladen. Nu driver de nätbaserade kampanjer.
– Tidigare behövde intresserade få tag på ett flygblad för att få kontakt. Nu är informationen bara ett par knapptryckningar bort.
Idag två partier
Inom den del av nazistiska rörelsen vi har följt och som behöll tron på skilda människoraser och fokuserade på antisemitisk propaganda finns det idag huvudsakligen två partier i Sverige: Svenskarnas parti och Svensk motståndsrörelse.
Svenskarnas parti är inspirerade av fascister och distanserar sig från den vita makt-ideologin från USA. Svensk motståndsrörelse är inspirerade av nationalsocialister och vill hitta tillbaka till den ursprungliga tanken om ett Stornorden.
Det finns förstås en konflikt mellan de två partierna om dominansen. Svenskarnas parti har alltid ställt upp i val, medan Svensk motståndsrörelse har varit en militant gatuaktionsgrupp. Men inför valet 2014 drog sig Svensk motståndsrörelse in i storstäderna och fick åter medias bevakning.
– Svensk motståndsrörelse överraskade alla när de kuppade in sig via tomma listor för Sverigedemokraterna i valet 2014. Svensk motståndsrörelse har skapat ett parlamentariskt parti men har inte blivit parlamentariskt.
Bakgrundsfakta
Heléne Lööw är docent i historia och biträdande föreståndare för Centrum för polisforskning vid Uppsala universitet. Hon är Sveriges främsta expert på extremhögerns historia och hennes senaste bok, Den svenska nazismens rötter, 2000-2015, släpps i maj.
Föredragen i Gottsunda centrum arrangerades för andra året av Uppsala universitet. Arrangerande institutioner är Centrum för polisforskning, Hugo Valentin-centrum och Institutet för bostads- och urbanforskning, i samarbete med Uppsala Fastighets AB.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.