Unga forskares villkor i centrum
23 september 2015

Villkoren för unga forskare engagerar Mattias Lundberg, docent i musikvetenskap, som nyvald ledamot i Sveriges unga akademi.
För Mattias Lundberg, nyvald ledamot i Sveriges unga akademi är engagemanget i unga forskares situation och vikten av forskning, inte minst humanistisk forskning, en stark drivkraft.
Mattias Lundberg är docent i musikvetenskap vid institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet. Han blev invald i Sveriges unga akademi i maj 2015.
– Studenterna skrattar när de hör att jag har blivit invald i Sveriges unga akademi vid 39 års ålder. Men allt är ju relativt, det är ju så lång sträcka för att disputera och börja forska, berättar Mattias Lundberg med ett leende.
Sveriges unga akademi
– Du väljs in i Sveriges unga akademi efter ansökan och intervjuer. Akademin vill ha ledamöter som är beredda att arbeta och engagera sig i akademins frågor.
Sveriges unga akademi består av 47 ledamöter. Akademin bildades 2011 på initiativ av Kungliga vetenskapsakademin men är ekonomiskt och juridiskt obunden. Ledamöterna väljs in för fem år, sedan ersätts de med nya unga forskare. De första ledamöterna kommer alltså få sluta nästa år.
– Sveriges unga akademi är en arbetande akademi, varje ledamot förutsätts lägga ner tid mellan akademimötena. Det finns flera arbetsgrupper för ledamöterna, till exempel en arbetsgrupp för tredje uppgiften. Ett arbete som ofta är en ny upplevelse för ledamöterna eftersom de har satsat 100 procent på sin forskning. För allmänheten betyder det att de får ta del av forskningsfronten inom en rad olika ämnen.
Det finns också en arbetsgrupp för forskningspolitiska frågor där varje år riksdagsledamöter får knyta kontakt med en akademiledamot, de besöker varandra på sina respektive arbetsplatser och utbyter erfarenheter.
Villkor för unga forskare
– Akademin ger oss yngre forskare möjlighet att engagera oss i villkoren och förutsättningarna för forskning. Tiden ägnas ju framför allt åt att forska och meritera sig men de övergripande akademiska frågorna, de kollektiva frågorna, är väldigt viktiga.
En av de kollektiva frågorna är villkoren för yngre forskare, särskilt i övergången mellan disputation och fast anställning.
– Doktorander får fyra år för att driva ett forskningsprojekt men sedan lämnas de. Det finns tidsbegränsade anställningar som postdoc och forskningsassistenter men de är eftertraktade och svåra att få. Utslagningen på vägen till anställning är stor. Rent trygghetsmässigt kan jag knappast rekommendera någon att börja doktorera. Det är en stor chansning med tanke på det mycket begränsade antal tjänster och forskningsfinansiering man som nydisputerad tävlar om, men naturligtvis är jag idag glad att jag vågade satsa på detta.
– Det måste vara stenhård konkurrens men den måste vara transparent annars blir det allianser. Systemet ska inte gynna Machiavelli-personer eller leda till en så kallad Matteuseffekt: "Åt den som har skall varda givet". Finansiärer sneglar på tidigare tilldelningar och gynnar de som tidigare har fått medel, det visar på en ängslighet. Samtidigt är det jättesvårt att mäta vem som är bättre än andra och uppfattningen om vetenskaplig excellens går lätt in i stereotyper om forskning.
Vikten av forskning
Det finns en trend att satsa på tillämpad forskning och ge sämre villkor till grundforskningen och forskarens egna nyfikenhet. Men det kan leda till en farlig obalans och det är därför viktigt att behålla och helst öka stödet för grundforskning.
– Om man bara forskar på tillämpningar missar man till slut möjligheten att upptäcka problemen, till exempel klimatförändringen, där man nu satsar på viktig tillämpad forskning, men där det ofta är grundforskning som gör att man över huvud taget upptäcker problemen från början. Men min personliga upplevelse är att om man får prata och komma till tals med människor finns inga som inte tycker det är viktigt med även grundforskning.
Mattias Lundberg talar bland annat utifrån den erfarenhet inom populärvetenskap han på senare år har skaffat sig, inte minst genom den uppmärksammade poddserien "Den svenska musikhistorien" i SVT.
– Det är konstigt att inte musikvetenskap är ännu större, musik är en sådan central del i människors liv. Nästan alla lyssnar på musik varje dag, man hänger upp händelser i sitt liv på musik. Man minns med hjälp av musik. Musik används som självmedicinering, till exempel när man känner sig deprimerad. Men vad är det som händer i människan när man lyssnar på musik, varför får man de här känslorna? I musikanalys plockar man isär musiken som en radioapparat och försöker förstå musikens inneboende kraft, och då måste vi förstå hur själva den av människan skapade musiken fungerar, inte bara människan som reagerar på musiken.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...
-
Uppsalafilosofen Folke Tersman invald i Kungl. Vetenskapsakademien
19 september 2019
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, har valts in som ledamot i klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap vid Kungl. Vetenskapsakademien.
-
Stor satsning på forskning om hur artificiell intelligens påverkar människan och samhället
12 september 2019
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt som ska studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Fokus ligger framför allt på att analyse...
-
Alla avhandlingar framlagda under Johan Ihre nu tillgängliga i digital form
06 september 2019
Johan Ihre (1707–1780) var i hela 42 år professor i vältalighet och politik vid Uppsala universitet. Under denna tid förestod han inte mindre än 453 dissertationer, dåtidens avhandlingar. Dessa mångsidiga avhandlingar är idag ett väl använt källma...
-
Stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala
02 september 2019
Under fyra söndagar i höst arrangerar Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala. Syftet med vandringarna är att uppmärksamma och öka medvetenheten om Uppsalas (anti-)rasistiska historia.
-
50 nya miljoner till forskningsprogrammet Spara och bevara
23 augusti 2019
Energimyndigheten satsar 50 miljoner kronor på forskning om energianvändning i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och byggnadsmiljöer. Nu startar en ny etapp av forskningsprogrammet Spara och bevara som kommer att pågå i fem år. Programmet samo...
-
Den religiösa retorikens roll under folkmordet i Rwanda
18 juni 2019
I en ny avhandling i historia från Uppsala universitet undersöker Olov Simonsson hur religiösa begrepp användes i propaganda före och under folkmordet i Rwanda för 25 år sedan. – Medan tidigare forskning har påvisat kyrkornas roll i Rwanda så vis...
-
Ny bok om hur ett språk dör ut
05 juni 2019
Hallå där Don Kulick, professor vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet.
-
Hållbar urbanisering kräver samarbete
03 juni 2019
Söndagen 30 juni hålls sex seminarier i Almedalen om hållbarhet och urbanisering med fokus på Indien och Sverige. Vi intervjuade Swaminathan Ramanathan, gästforskare, och Owe Ronström, professor i etnologi, båda vid institutionen för kulturantropo...
-
Forskningsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond
29 maj 2019
Sex forskare vid Uppsala universitet får medel från Riksbankens Jubileumsfonds utlysningar Mixade metoder respektive RJ Sabbatical.
-
Två Uppsalaforskare i Sveriges unga akademi
27 maj 2019
Anna T. Danielsson, professor i didaktik och Ylva Söderfeldt, biträdande universitetslektor i idé- och lärdomshistoria, är två av åtta nya ledamöter i Sveriges unga akademi.
-
Mattias Lundberg invald i Kungl. Musikaliska akademien
23 maj 2019
Mattias Lundberg, professor vid institutionen för musikvetenskap, har valts in som ny ledamot i Kungl. Musikaliska akademien.