Nytt ljus över Skandinaviens viktigaste bronsåldersplats
17 September 2018
Håga, tre kilometer väster om Uppsala centrum är Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats. Platsen domineras av gravhögen som är cirka 3000 år gammal.
Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats Håga är förhållandevis okänd. Men i en ny bok har arkeologer vid Uppsala universitet samlat kunskapen och satt in Håga i ett större sammanhang.
Håga ligger cirka tre kilometer väster om Uppsala centrum och domineras av en stor gravhög från bronsåldern cirka 1000 före vår tideräkning. Runt gravhögen finns flera gravfält, kulthus och rester av bosättningar från olika epoker.
Hittills har bara en mindre del av Håga grävts ut, trots det är det tydligt att Håga är Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats. Den största utgrävningen skedde av gravhögen 1902-03 och då hittades mer än en tredjedel av alla guldfynd från Sveriges bronsålder.
1902-03 leddes av Oscar Almgren. På bilden står
Oscar Almgren mitt i högen när den är utgrävd.
Oscar Almgren blev 1914 den första professorn i
nordeuropeisk arkeologi vid Uppsala universitet.
Bild: ATA (Antikvarisk-Topografiska Arkivet).
– Håga och gravhögen är inte vilken plats som helst. Det är en oerhört exklusiv grav som visar på vilken betydelse Håga som plats hade under bronsåldern, säger Anders Kaliff, professor i arkeologi vid Uppsala universitet.
Anders Kaliff har tillsammans med Terje Østigård, docent i arkeologi, skrivit boken "Bronze Age Håga and the Viking King Björn: A History of Interpretation and Documentation from AD 818 to 2018". I boken översätts till engelska för första gången dokumentationen från den stora utgrävningen av Hågahögen 1902-03.
– Trots att Håga och Hågahögen är en av Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplatser har det saknats en ordentlig genomgång av kunskapsläget och mycket av materialet har bara funnits på svenska. I boken går vi igenom det vi vet om platsen och sätter in det i ett större internationellt perspektiv med fokus på offer- och gravritualer.
Djur- och människooffer
Utförandet av graven visar på långväga kontakter och influenser, bland annat med Danmark och Tyskland.
som gjordes vid utgrävningen av Hågahögen.
Dubbelspännet i guld på bilden är det mest
berömda fyndet, på bilden syns också rakkniv,
svärd, knappar, nitar och pincett.
Bild: Sören Hallgren ATA
(Antikvarisk-Topografiska Arkivet)
– Det hände mycket på kontinenten på den här tiden och graven i Håga är unik för den här delen av Skandinavien. Den är mer influerad av gravskicket på kontinenten än den närmaste omgivningen.
Gravhögen har utförts i olika skikt med ritualer på olika nivåer. Först kremerades kroppen, sedan begravdes benen i en ekkista i en begravningskammare. Slutligen täcktes begravningskammaren av jord och i det skedet offrades djur och människor. I gravhögen finns rester från minst tre individer som offrats som en del i begravningsceremonin.
Dessutom har ett tydligt bevis för rituell kannibalism hittats i form av ett kluvet lårben från en kvinna med samma märken som djuroffren.
– Det är ett av de tydligaste fynden av rituell kannibalism som vi har från Skandinavien.
Håga låg strategiskt
För 3 000 år var Håga en utskjutande udde i havet och låg väldigt strategiskt placerat.
– Håga var väldigt centralt, den stora farleden norrut i Östersjön gick via Södertälje förbi Birka och Håga. Man föredrog till stor del att segla via Mälaren framför att segla via skärgården norrut.
Cirka 3 kilometer söder om Håga ligger Predikstolen, en av Upplands största fornborgar. Predikstolens äldsta faser är cirka 200 år äldre än Hågahögen men den användes sannolikt samtidigt som Hågahögen byggs och även senare.
låg en av Upplands största fornborgar. Fornborgen
fungerade som ett lås för vattenfarleden norrut i
Östersjön, farleden gick nedanför klippen där det
nu är skog på bilden. Foto: Anders Berndt
– Fornborgen fungerade som ett lås för vattenfarleden som gick precis intill fornborgen.
Hågas historiska betydelse visar sig också genom ett av de äldsta spåren av järnframställning i Sverige har grävts fram i Håga.
– Spåren är från cirka 900 före Kristus, alltså en bra bit innan järnåldern börjar på allvar i Sverige.
Håga har varit en betydelsefull grav- och ritualplats under lång tid, en betydelse som fortsätter in i vikingatid och sedan tas över av Gamla Uppsala. I Håga finns två kulthus, eller kulthägnader som forskarna föredrar att kalla dem. Kulthägnader är symboliska hus. Det finns inga ingångar men påminner om hus i formen men forskarna har inte hittat några stolphål för stolpar som kan bära upp ett tak.
Det stora kulthuset är samtida med Hågahögen och har varit i bruk under flera hundra år. Dessutom finns ett mindre, äldre kulthus från tidig bronsålder.
– Det är tydligt att Håga som kultplats fungerade som en föregångare till Gamla Uppsala som växer fram och blir central under vikingatid.
---
Utforska vidare
- Boken "Bronze Age Håga and the Viking King Björn: A History of Interpretation and Documentation from AD 818 to 2018" finns att ladda ner som pdf-fil
News
-
“Most people can relate to music”
20 juni 2023
Mattias Lundberg’s area of research is liturgical music from the Renaissance. However, as a professor of musicology, he is used to covering the history of music in its entirety, and in recent years he has done precisely this in radio broadcasts fr...
-
Music Professor Mattias Lundberg receives Royal Medal
06 juni 2023
Mattias Lundberg is familiar from several series on Sveriges Radio’s channel P2, most recently “Fråga musikprofessorn” (“Ask the Music Professor”). Now he is being awarded a royal medal. “I’m pleased that musicology and the humanities are receivi...
-
“The public is generally poorly informed”
29 mars 2023
Hello May-Britt Öhman, researcher at the Centre for Multidisciplinary Studies on Racism and expert contributor to the Government's Committee on Reindeer Lands.What is the purpose of this inquiry?
-
From living heritage to zombie churches
22 mars 2023
Churches are preserved by an antiquarian system that risks killing them instead of keeping them alive. The Swedish State and the Church of Sweden therefore need to define new joint visions and goals to enable the ecclesiastical cultural heritage t...
-
Democracy researchers to participate in literature festival
22 mars 2023
War, crime and literature as a path to reconciliation is the theme of the Uppsala International Literature Festival on March 23–25. One of the organisers is the Democracy and Higher Education research programme at Uppsala University. Christina Kul...
-
ERC grant for research into Swedish slavery
03 februari 2023
Fredrik Thomasson, researcher at the Department of History at Uppsala University, has received the ERC Consolidator Grant from the European Research Council (ERC). This grant relates to a project on Swedish colonial history on the island of Saint ...
-
The names given to the clouds, an important part of the university's history
04 januari 2023
The book “Molnspanare– en meteorologisk historia” (Cloud spotters – a meteorological history) tells of the emergence of meteorology as a scientific subject. Among other things, you can read about how the Latin names and classification of the cloud...
-
The history of Easter Island can teach us about sustainability
08 december 2022
Tourism has exploded on Easter Island over the last twenty years – something that has led to both financial gain and major encroachments on the island's environment. Researchers from Uppsala are now studying how history can teach us to build a mo...
-
Nobel Prize-winning literature often published by small publishing houses
05 december 2022
During the Christmas trade period, books written by the latest Nobel Prize laureate tend to sell at least as well as the more traditional bestsellers. It is very important for publishers to have Nobel Prize winners on their lists, according to res...
-
Conference: 30 years of EU citizenship
21 november 2022
This year marks 30 years since European Union citizenship came into being. It will be highlighted at an international, interdisciplinary conference in Uppsala on 22–23 November. Both researchers and all those interested are welcome to attend.
-
New honorary doctors in the Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences
03 november 2022
The faculties at Uppsala University have decided on the award of honorary doctorates for 2022. Among the new honorary doctors at faculties in the Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences are researchers in economic geography, family l...
-
The vulnerability of surrogate mothers in a global market
17 oktober 2022
A new dissertation on surrogacy highlights Thai women's experiences of having acted as surrogate mothers. The dissertation shows the women's vulnerability in a global surrogacy industry, but also provides a more nuanced picture of what makes women...
-
Historical discoveries as Linnaeus Garden is excavated
07 oktober 2022
Unique pots, eighteenth-century porcelain and the bones of countless fish and birds: archaeologists who have been excavating part of the Linnaeus Garden have come across a wealth of exciting objects that can tell us more about the people and anima...
-
Popular 18th-century medicine in a new form
05 september 2022
Hello to Nils-Otto Ahnfelt, PhD pharmacist and visiting researcher at the Department of Pharmaceutical Biosciences. Together with the historian of science Hjalmar Fors, you have developed a reconstruction of the 300-year-old medicine Hjärnes Testa...
-
Torgny Segerstedt Medal and Geijer Prize winners announced
05 september 2022
This year’s Torgny Segerstedt Medal has been awarded to Mikael Stenmark, professor in philosophy of religion at the Department of Theology. The Geijer Prize goes to Viktor Persarvet and Astrid Wendel-Hansen.
-
Digging from the present down to antiquity
30 augusti 2022
Welcome to the Viking Age! The archaeology students, with their trowels and their scrapers, have dug past the medieval layers and made their way down to the 11th century, approximately 30 centimetres below today's ground level. During the seminar ...
-
The sheep – Gotland’s symbol of sustainability
14 juni 2022
Sheep are the strongest symbol of sustainability on Gotland, according to Gurbet Peker. Not only do real ones graze all over the island, you can even find sheep sculpted in concrete in Visby. Peker researches the day-to-day lives of lamb farmers i...
-
Can democracy solve the climate crisis?
13 juni 2022
Hello Linda Wedlin, organisor and moderator of a panel discussion during Almedalen Week with the theme ‘What knowledge and what kind of democracy is needed for a successful climate transition?’ What are you going to be discussing?
-
Mapping people of the past by means of their bones
09 maj 2022
What is the best way to find out about a human being or animal that has been dead for perhaps several centuries? “Study the bones” is what Sabine Sten, professor of osteoarchaeology, would say. They can reveal an individual's age, body length, DNA...
-
Transforming space and society in Kiruna
24 mars 2022
State and corporate ideas about nature, people and the future played a decisive role in the development of Kiruna as a mining town over a century ago. Since 2004, when 6,000 Kiruna residents were informed that they would have to move because of gr...