1900-talets modernisering präglar könsideal
19 September 2018
Mäns och kvinnors idealbilder av varandra stämmer inte överens. Så har det varit under lång tid. I en ny avhandling från Uppsala universitet har tusentals kontaktannonsörer under åren 1890–1980 studerats. Förutom att visa på hur olika idealen kan se ut, ger avhandlingen också en bild av hur moderniseringen av Sverige har vuxit fram under den här tiden.
moderniseringen av Sverige under 1900-talet.
– Vi går från ett samhälle där hushållet och gruppen är basen för vardagen, till att betona vår individualitet. Vi talar inte om hur vi ska försörja oss, utan om vad vi är intresserade av. Föräldraskapet som tidigare varit ett bagage blir nu en naturlig del av sättet att leva i en relation, säger Josefin Englund, doktorand vid historiska institutionen vid Uppsala universitet.
I arbetet med sin avhandling "Som folk är mest: Könsideal i svenska kontaktannonser 1890–1980" har Josefin Englund undersökt kontaktannonser i tidningar under nästan etthundra år. Sammanlagt har hon läst 5 000 olika beskrivningar av män och kvinnor som är på jakt efter en livspartner av motsatt kön.
Det här är den första studien av könsideal som löper över så pass lång tid, och som tar upp många olika aspekter. I den här studien får tusentals, både män och kvinnor, komma till tals om dels hur en ideal man ska vara dels hur en ideal kvinna ska vara. Tidigare forskning om könsideal under svenskt nittonhundratal har ofta utgått ifrån ett statligt, politiskt eller institutionellt material, men fler empiriska studier av vardagens män och kvinnor har efterlysts av forskare.
Josefin Englund beskriver hur det av kontaktannonserna går att läsa ut hur samhället förändras under den här tiden. Stabilitet och trygghet uppskattades mycket i början av perioden, kring sekelskiftet 1900, men i slutet av 1900-talet var förändring och valmöjligheter viktigare. Båda könen flyttade fokus från materiella förhållanden till känslor och tankar. Beskrivningarna i kontaktannonserna gick från att beskriva materialitet till emotionalitet.
Beskriver hur man vill leva
Vid några tidpunkter blir det extra tydligt att något har hänt i samhället som också påverkar språket i annonserna. 1920 får egendom och förmögenhet en mindre betydelse i förhållande till tidigare.
– Rent språkligt skedde ett skifte från bygga till bryta mellan 1930 och 1940. Att vara pålitlig blev mindre viktigt. Istället blev det viktigare att beskriva hur man ville leva och vad man tänkte. Livspartnerskap gick från att ha varit ett medel för att få ett hyggligt liv, till att vara ett mål i sig. Det var inte längre ett måste för att skaffa sig social och ekonomisk trygghet, utan ett val där känslor och närhet och umgänge är i fokus, säger Josefin Englund.
En ökad individualisering gör att innehållet och beskrivningarna i kontaktannonserna generellt preciseras och specificeras. Annonsörerna skriver mer om sig själv och använder också ”jag” oftare. Den sociala och ekonomiska grupptillhörigheten förlorade mycket av sin betydelse och uttrycktes också på ett mer varierat och individuellt sätt.
– 1970 blir det inte alls lika viktigt att skriva om sin ekonomiska och sociala tillhörighet. Detta beror troligen på utbyggnaden av välfärdsstaten, säger Josefin Englund.
Med hjälp av annonsernas tvådelade upplägg i en "ego-beskrivning" och en "alter-beskrivning" - vad annonsören hade att erbjuda och vad annonsören ville ha – jämför hon hur mäns och kvinnors uppfattningar om hur en ideal kvinna är respektive hur en ideal man ska vara. Särskilt studeras hur annonsörerna beskrivit mäns och kvinnors egenskaper gällande försörjningskapacitet, föräldraskap, hem- och hushållsansvar, kroppsliga egenskaper, fritidssysselsättningar och personliga egenskaper.
Män och kvinnor beskrivs utifrån samma egenskaper
Studien visar att män och kvinnor alltmer under åren beskrivs utifrån liknande kvalifikationer, och att både män och kvinnor i allt högre grad framställs med egenskaper som tidigare kodades som kvinnliga, som att barn och familj blir allt viktigare.
Josefin Englunds forskning visar att könsidealen i kontaktannonserna är mindre stereotypa än i till exempel statliga utredningar från samma tid. Kontaktannonsörernas beskrivningar uttrycker ingen gyllene era för husmodern under 1950. Kvinnan i Sverige beskrivs mer utifrån sin försörjning än utifrån sin kunnighet och sitt intresse i hemmet. Redan från år 1920 framstår arbete i hemmet inte som idealt för annonsörernas kvinna. Inte heller synen på kvinnans fritidsintressen stödjer bilden av kvinnoidealen som fokuserade kring hemmet och hushållet.
– Ett ideal på ett område, till exempel försörjning, behöver inte påverka ett ideal på ett annat område. Kvinnor kan vara ansvariga för hem- och hushåll och förvärvsarbeta. Kvinnors förvärvsarbete och synen på kvinnan som förälder går inte emot varandra. Mansideal och kvinnoideal behöver inte vara varandras motsatser. Män kan idealiseras som försörjare utan att kvinnan idealiseras som husmor eller mor, säger Josefin Englund.
Läs mer
Avhandlingen "Som folk är mest: Könsideal i svenska kontaktannonser 1890–1980"
News
-
Medieval manuscript fragments acquired
26 maj 2020
A group of fragments of medieval manuscripts has been acquired by Uppsala University Library. Among these there is a fragment related to Saint Bridget of Sweden. This particular fragment may have been written at or owned by the Vadstena Abbey.
-
She studies AI as existential media
30 april 2020
How are we influenced when smart digital assistants, like Siri and Alexa, become part of our homes? And what happens when we begin to track deviating individuals through biometrics? “More research is needed on what it means to be human in a digita...
-
New study reveals unknown side of Astrid Lindgren’s creative process
21 februari 2020
Why did Jonathan Lionheart’s pitch-black hair suddenly turn golden? And how did Master Detective Kalle Blomqvist get his proper name? In the “Astrid Lindgren Code”, literature researcher Malin Nauwerck lifts the lid on some of the literary world’s...
-
History professor given prestigious assignment
22 januari 2020
Maria Ågren, professor of history, has been awarded a distinguished professor grant of SEK 50 million over 10 years by the Swedish Research Council. The council awarded grants totalling some SEK 380 million to eight applicants.
-
Winner of the 2019 Geijer Prize Named
14 januari 2020
The Geijer Prize for history 2019 has been awarded to Mia Kuritzen Löwengart for her doctoral thesis A Matter of Social Urgency: The emergence of a symphony orchestra and concert house in Stockholm, ca. 1890-1926 and Hedvig Widmalm for her doctora...
-
Legendary runestone bears witness to climate anxiety 1,200 years ago
08 januari 2020
After more than 1,000 years, one of the greatest mysteries of the early Viking Age, the Rök runestone which bears the world’s longest runic inscription, appears to have been solved. According to four Swedish researchers, the puzzling inscription h...
-
Martin Henriksson Holmdahl Prize goes to Afaf Doleeb and Patricia Lorenzoni
21 november 2019
The Martin Henriksson Holmdahl Prize is Uppsala University’s foremost award for contributions to the promotion of human rights and liberty. This year’s prize is shared by graduate student Afaf Doleeb and researcher Patricia Lorenzoni for their com...
-
Large-scale cadastral maps on parchment digitised
08 november 2019
Uppsala University Archives holds a large collection of hand-drawn seventeenth century maps on parchment. These maps are of significant historical value and a valuable source of information on the University’s agricultural properties at the time.
-
New Honorary Doctors Appointed at Uppsala University
21 oktober 2019
The nine faculties at Uppsala University have decided on who they wish to appoint as honorary doctors this academic year. The new honorary doctors include researchers in fields as diverse as string theory, maternal healthcare, evolutionary biology...
-
Excavation documentation from Labraunda digitised
21 oktober 2019
Uppsala University Library's part of the project Mötesplats Medelhavet ("Labraunda") - a research platform for digitised archaeological collections and archives at the Swedish institutes in Athens, Rome and Istanbul, is now being started. The aim ...
-
Aristocratic family trees became scientific model
01 oktober 2019
Before the French Revolution, family trees were reserved for the feudal upper classes, who used them to consolidate their social status. While feudalism broke down and family trees lost their old roles, the trees gained new functions as scientific...
-
Uppsala philosopher elected to the Royal Swedish Academy of Sciences
19 september 2019
Folke Tersman, professor of practical philosophy at Uppsala University, has been elected as a member of the class for humanities and for outstanding services to science at the Royal Swedish Academy of Sciences.
-
Johan Ihre’s dissertations now in digital form.
06 september 2019
Johan Ihre (1707-1780) was professor of Rethoric and Politics at Uppsala University for 42 years. During this time he managed no less than 453 dissertations, the theses of the time. These dissertations are currently a widely used source material i...
-
Sustainable urbanisation requires collaboration
10 juni 2019
On Sunday, 30 June, six seminars on sustainability and urbanisation focusing on India and Sweden will take place in Almedalen. To find out more, we talked to Swaminathan Ramanathan, visiting research fellow, and Owe Ronström, professor of ethnolog...
-
Races for women play an important role
06 maj 2019
Participating in a race for women plays an important role for women and increases self-confidence among participants. Women aim to perform as well as they can, and they place most emphasis on their physical performance, despite the organisers’ oft...
-
Award for research and teaching on the Holocaust
11 april 2019
Tomislav Dulić, Senior Lecturer in History and Director of the Hugo Valentin Centre, has been awarded the Austrian Holocaust Memorial Award 2019.
-
Diplomatic wives’ political clout often overlooked
07 mars 2019
Many 20th-century accounts of international relations and diplomacy often leave out the role of women. Diplomats’ wives were not officially employed, but diplomacy was frequently based on couples working together.
-
Ola Larsmo awarded Martin Henriksson Holmdahl Prize
16 november 2018
The Martin Henriksson Holmdahl Prize is Uppsala University’s foremost award for efforts to promote human rights and liberty. This year’s prize is awarded to author and honorary doctor Ola Larsmo.
-
New light cast on Scandinavia’s most important Bronze Age site
09 oktober 2018
Håga, Scandinavia's most significant Bronze Age site, is relatively unknown. But in a new book, archaeologists at Uppsala University have brought together what is known and placed Håga in a larger context.
-
New study shows virus traces in historical skeletal material
06 september 2018
A new international study shows the importance of studying historical skeletal material to increase knowledge about how viruses develop.