Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
1 October 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som vetenskapliga modeller. Det visar en ny avhandling i idé- och lärdomshistoria.
Släktträd är idag självklara metaforer och modeller närhelst någon vill föreställa sig evolutionär utveckling och evolutionära släktskap. Träddiagram och trädmetaforer är särskilt vanliga inom biologi, genetik och språkvetenskap. De används rutinmässigt i datasimulering, modellering och vetenskaplig publicering, i läromedel, undervisning och populärvetenskaplig litteratur.
Samtidigt är trädmodellen omdebatterad och livligt ifrågasatt inom forskarsamhället. Ledande forskare anser att modellen ger en vilseledande bild av evolutionens historia. Kritiken har vuxit i styrka i takt med de snabba framstegen inom molekylär biologi, eftersom de evolutionära processerna på molekylär nivå är mer komplicerade än vad trädmodellen ger utrymme för.
Fransk vetenskap efter revolutionen
I en ny idéhistorisk avhandling från Uppsala universitet undersöker Petter Hellström släktträdens tidiga historia inom den moderna vetenskapen. Fokus i avhandlingen ligger på fransk vetenskap omkring år 1800, alltså kort efter att Franska revolutionen hade avskaffat monarkin, aristokratin och det feodala arvssamhället.
Avhandlingen tar avstamp i socialhistorisk forskning som visat att släktforskning och släktträd inte var någon fritidssysselsättning i det feodala samhället, utan något som aristokratin sysslade med för att bevaka familjens sociala ställning och tillgången till ämbeten, titlar och land. Men 1790 avskaffades plötsligt alla arvsprivilegier.
– Samtidigt som franska revolutionärer avskaffade genealogin som princip för samhällsordningen, upptäckte franska vetenskapsmän genealogin som princip för naturens ordning. Det är svårt att säga exakt hur dessa händelser hängde ihop, men sambandet vad gäller tid och plats är häpnadsväckande, säger Hellström.
I tidigare forskning har evolutionsteorins och trädmodellens skilda historier ofta blandats samman, och trädmodellen har närmast beskrivits som en naturlig följd av Darwins teori. Hellströms studie visar att sambandet var precis det motsatta: släktträden användes inom vetenskaplig klassificering i minst ett halvsekel innan Darwin tog till sig trädmodellen i sin banbrytande bok On the Origin of Species, som kom ut första gången 1859.
En ordning skapad av Gud
Som Hellström visar i sin studie fanns det inget samband mellan att använda släktträdet som vetenskaplig modell och att tänka sig naturens ordning som en produkt av evolutionära processer eller utveckling över tid, i alla fall inte under 1800-talets första hälft. De flesta som använde trädmodellen under denna period tänkte sig en ordning skapad av Gud.
– Det första kända släktträdet över naturens ordning ritades av Augustin Augier, berättar Hellström. Augier var både adelsmän och präst, en av revolutionens förlorare. Det är slående att han några år efter revolutionen sade sig ha upptäckt hur naturens ordning speglade den feodala ordning han själv hade vuxit upp i.
Ett annat viktigt resultat av studien är att det tidiga användandet av släktträd inte var förbehållet natur- och språkvetenskaperna. Släktträden användes nämligen inom en rad kunskapsfält där de inte längre används idag, exempelvis musikteori och nationalekonomi.
– Tidigare forskning har letat sig tillbaka från nuet, och därför har de bara hittat träd inom de discipliner där träd används idag. Jag bestämde mig istället för en tid och plats, och sökte brett. I de franska arkiven hittade jag en rad tidigare förbisedda träddiagram från helt andra fält. Jag har tvingats skriva om historien i grunden, säger Hellström.
Publikation
Hellström, P. Trees of Knowledge. Science and the Shape of Genealogy. Uppsala Studies in History of Ideas 51. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2019. 339 sid.
News
-
Winner of the 2019 Geijer Prize Named
14 januari 2020
The Geijer Prize for history 2019 has been awarded to Mia Kuritzen Löwengart for her doctoral thesis A Matter of Social Urgency: The emergence of a symphony orchestra and concert house in Stockholm, ca. 1890-1926 and Hedvig Widmalm for her doctora...
-
Legendary runestone bears witness to climate anxiety 1,200 years ago
08 januari 2020
After more than 1,000 years, one of the greatest mysteries of the early Viking Age, the Rök runestone which bears the world’s longest runic inscription, appears to have been solved. According to four Swedish researchers, the puzzling inscription h...
-
Martin Henriksson Holmdahl Prize goes to Afaf Doleeb and Patricia Lorenzoni
21 november 2019
The Martin Henriksson Holmdahl Prize is Uppsala University’s foremost award for contributions to the promotion of human rights and liberty. This year’s prize is shared by graduate student Afaf Doleeb and researcher Patricia Lorenzoni for their com...
-
Large-scale cadastral maps on parchment digitised
08 november 2019
Uppsala University Archives holds a large collection of hand-drawn seventeenth century maps on parchment. These maps are of significant historical value and a valuable source of information on the University’s agricultural properties at the time.
-
New Honorary Doctors Appointed at Uppsala University
21 oktober 2019
The nine faculties at Uppsala University have decided on who they wish to appoint as honorary doctors this academic year. The new honorary doctors include researchers in fields as diverse as string theory, maternal healthcare, evolutionary biology...
-
Excavation documentation from Labraunda digitised
21 oktober 2019
Uppsala University Library's part of the project Mötesplats Medelhavet ("Labraunda") - a research platform for digitised archaeological collections and archives at the Swedish institutes in Athens, Rome and Istanbul, is now being started. The aim ...
-
Aristocratic family trees became scientific model
01 oktober 2019
Before the French Revolution, family trees were reserved for the feudal upper classes, who used them to consolidate their social status. While feudalism broke down and family trees lost their old roles, the trees gained new functions as scientific...
-
Uppsala philosopher elected to the Royal Swedish Academy of Sciences
19 september 2019
Folke Tersman, professor of practical philosophy at Uppsala University, has been elected as a member of the class for humanities and for outstanding services to science at the Royal Swedish Academy of Sciences.
-
Johan Ihre’s dissertations now in digital form.
06 september 2019
Johan Ihre (1707-1780) was professor of Rethoric and Politics at Uppsala University for 42 years. During this time he managed no less than 453 dissertations, the theses of the time. These dissertations are currently a widely used source material i...
-
Sustainable urbanisation requires collaboration
10 juni 2019
On Sunday, 30 June, six seminars on sustainability and urbanisation focusing on India and Sweden will take place in Almedalen. To find out more, we talked to Swaminathan Ramanathan, visiting research fellow, and Owe Ronström, professor of ethnolog...
-
Races for women play an important role
06 maj 2019
Participating in a race for women plays an important role for women and increases self-confidence among participants. Women aim to perform as well as they can, and they place most emphasis on their physical performance, despite the organisers’ oft...
-
Award for research and teaching on the Holocaust
11 april 2019
Tomislav Dulić, Senior Lecturer in History and Director of the Hugo Valentin Centre, has been awarded the Austrian Holocaust Memorial Award 2019.
-
Diplomatic wives’ political clout often overlooked
07 mars 2019
Many 20th-century accounts of international relations and diplomacy often leave out the role of women. Diplomats’ wives were not officially employed, but diplomacy was frequently based on couples working together.
-
Ola Larsmo awarded Martin Henriksson Holmdahl Prize
16 november 2018
The Martin Henriksson Holmdahl Prize is Uppsala University’s foremost award for efforts to promote human rights and liberty. This year’s prize is awarded to author and honorary doctor Ola Larsmo.
-
New light cast on Scandinavia’s most important Bronze Age site
09 oktober 2018
Håga, Scandinavia's most significant Bronze Age site, is relatively unknown. But in a new book, archaeologists at Uppsala University have brought together what is known and placed Håga in a larger context.
-
New study shows virus traces in historical skeletal material
06 september 2018
A new international study shows the importance of studying historical skeletal material to increase knowledge about how viruses develop.
-
Large-scale whaling in north Scandinavia may date back to 6th century
13 juni 2018
The intensive whaling that has pushed many species to the brink of extinction today may be several centuries older than previously assumed. This view is held by archaeologists from Uppsala and York whose findings are presented in the European Jour...
-
Vice-Chancellor Eva Åkesson to receive King’s Medal
08 juni 2018
H.M. King Carl XVI Gustaf has decided to award Uppsala University’s Vice-Chancellor Eva Åkesson and Johan Svedjedal, Professor of Literature, H.M. The King’s Medal.
-
This year’s Distinguished Teaching Award winners chosen
04 juni 2018
The 2018 Distinguished Teaching Award winners at Uppsala University teach subjects related to art history, informatics and media, pharmaceutical biosciences and information technology. The free Distinguished Teaching Award was presented to Senior ...
-
Human diversity as a research area
29 maj 2018
Human diversity abounds in language, culture and biology. An understanding of this diversity is central to a lot of research, but it is important to address the ethical issues raised by this research. The Human Diversity Research Network takes an ...