Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
1 October 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som vetenskapliga modeller. Det visar en ny avhandling i idé- och lärdomshistoria.
Släktträd är idag självklara metaforer och modeller närhelst någon vill föreställa sig evolutionär utveckling och evolutionära släktskap. Träddiagram och trädmetaforer är särskilt vanliga inom biologi, genetik och språkvetenskap. De används rutinmässigt i datasimulering, modellering och vetenskaplig publicering, i läromedel, undervisning och populärvetenskaplig litteratur.
Samtidigt är trädmodellen omdebatterad och livligt ifrågasatt inom forskarsamhället. Ledande forskare anser att modellen ger en vilseledande bild av evolutionens historia. Kritiken har vuxit i styrka i takt med de snabba framstegen inom molekylär biologi, eftersom de evolutionära processerna på molekylär nivå är mer komplicerade än vad trädmodellen ger utrymme för.
Fransk vetenskap efter revolutionen
I en ny idéhistorisk avhandling från Uppsala universitet undersöker Petter Hellström släktträdens tidiga historia inom den moderna vetenskapen. Fokus i avhandlingen ligger på fransk vetenskap omkring år 1800, alltså kort efter att Franska revolutionen hade avskaffat monarkin, aristokratin och det feodala arvssamhället.
Avhandlingen tar avstamp i socialhistorisk forskning som visat att släktforskning och släktträd inte var någon fritidssysselsättning i det feodala samhället, utan något som aristokratin sysslade med för att bevaka familjens sociala ställning och tillgången till ämbeten, titlar och land. Men 1790 avskaffades plötsligt alla arvsprivilegier.
– Samtidigt som franska revolutionärer avskaffade genealogin som princip för samhällsordningen, upptäckte franska vetenskapsmän genealogin som princip för naturens ordning. Det är svårt att säga exakt hur dessa händelser hängde ihop, men sambandet vad gäller tid och plats är häpnadsväckande, säger Hellström.
I tidigare forskning har evolutionsteorins och trädmodellens skilda historier ofta blandats samman, och trädmodellen har närmast beskrivits som en naturlig följd av Darwins teori. Hellströms studie visar att sambandet var precis det motsatta: släktträden användes inom vetenskaplig klassificering i minst ett halvsekel innan Darwin tog till sig trädmodellen i sin banbrytande bok On the Origin of Species, som kom ut första gången 1859.
En ordning skapad av Gud
Som Hellström visar i sin studie fanns det inget samband mellan att använda släktträdet som vetenskaplig modell och att tänka sig naturens ordning som en produkt av evolutionära processer eller utveckling över tid, i alla fall inte under 1800-talets första hälft. De flesta som använde trädmodellen under denna period tänkte sig en ordning skapad av Gud.
– Det första kända släktträdet över naturens ordning ritades av Augustin Augier, berättar Hellström. Augier var både adelsmän och präst, en av revolutionens förlorare. Det är slående att han några år efter revolutionen sade sig ha upptäckt hur naturens ordning speglade den feodala ordning han själv hade vuxit upp i.
Ett annat viktigt resultat av studien är att det tidiga användandet av släktträd inte var förbehållet natur- och språkvetenskaperna. Släktträden användes nämligen inom en rad kunskapsfält där de inte längre används idag, exempelvis musikteori och nationalekonomi.
– Tidigare forskning har letat sig tillbaka från nuet, och därför har de bara hittat träd inom de discipliner där träd används idag. Jag bestämde mig istället för en tid och plats, och sökte brett. I de franska arkiven hittade jag en rad tidigare förbisedda träddiagram från helt andra fält. Jag har tvingats skriva om historien i grunden, säger Hellström.
Publikation
Hellström, P. Trees of Knowledge. Science and the Shape of Genealogy. Uppsala Studies in History of Ideas 51. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2019. 339 sid.
News
-
Human diversity as a research area
29 maj 2018
Human diversity abounds in language, culture and biology. An understanding of this diversity is central to a lot of research, but it is important to address the ethical issues raised by this research. The Human Diversity Research Network takes an ...
-
Shared meals important for wellbeing
29 maj 2018
How, where and when we eat are key issues for human health and wellbeing. A multidisciplinary research network at Uppsala University aims to deepen knowledge about the significance of meals.
-
Is citizenship necessary for being part of a democracy?
26 april 2018
Nowadays, civil rights are usually connected with citizenship of a country. But how do growing globalisation and more mobility affect this?
-
Mobilising for research on higher education
26 april 2018
Remarkably little research is conducted on higher education in Sweden, but a large share of existing research on the subject is at Uppsala University. Through a research network for research on higher education, researchers are now mobilising to d...
-
Two Uppsala researchers elected at American Academy
25 april 2018
The American Academy of Arts and Sciences recently elected new members. Two Uppsala researchers were elected as international honorary members.
-
The Well-Laden Ship: Viking exhibition soon to reach America
11 april 2018
In late April, a ship will reach New York bringing the exhibition “The Vikings Begin” which will embark on a two-year tour of the US. On display will be a selection of 1,300-year-old items from the pre-Viking Age. Usually in storage at Gustavianum...
-
Art historian receives award from Vitterhetsakademien
09 april 2018
Every year, Vitterhetsakademien (The Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities) confers prizes for outstanding scholarly achievements. PhD Hedvig Mårdh at Uppsala University was one of the 2017 prizewinners.
-
New Oscar Prize winners announced
21 december 2017
Uppsala University’s Oscar Prize for young researchers has been awarded to Eric Cullhed, Doctor of Philosophy, Department of Linguistics and Philology and Oskar Karlsson, Doctor of Pharmacy, Department of Pharmaceutical Biosciences.
-
New thesis on 21st-century Swedish crime fiction: A Market of Murders
20 december 2017
Why have Swedish detective stories become so immensely popular in our century? What murder motives and weapons are most common in the genre, and why? And is it true that Swedish crime fiction is characterised by social criticism? A new thesis from...
-
Collaboration for new knowledge in culture and society
09 december 2017
Uppsala University is aiming to develop new research collaborations spanning different research subjects. The newly created Centre for Integrated Research on Culture and Society at the Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences will fac...
-
Ola Larsmo and Quentin Skinner new honorary doctors
16 oktober 2017
Author Ola Larsmo and Professor Quentin Skinner, University of London, have been appointed new honorary doctors at Uppsala University’s Faculty of Arts.
-
Equal Opportunities Award goes to Anita Hussénius
12 oktober 2017
Anita Hussénius, head of the Centre for Gender Research, has received the 2016 Equal Opportunities Award for her gender-equal and inclusive leadership.
-
Exhibition: Viking Age patterns may be Kufic script
03 oktober 2017
What was previously thought to be typical Viking Age, silver patterns on woven silk bands, could in fact be geometric Kufic characters. As part of an exhibition at the Enköping Museum, ongoing research is presented where a textile archaeological a...
-
First genetic proof that women were Viking warriors
08 september 2017
New DNA evidence uncovered by researchers at Uppsala University and Stockholm University shows that there were in fact female Viking warriors. The remains of an iconic Swedish Viking Age grave now reveal that war was not an activity exclusive to m...
-
Gustavian style – a Swedish style?
05 juni 2017
Why has the neoclassical Gustavian style become so prominent in the Swedish self-image? A new dissertation from Uppsala University shows how researchers in art history, along with museums, commercial enterprises and the monarchy, have contributed ...
-
Mandelgren Prize to Michael Neiß
13 april 2017
Svenska fornminnesföreningen (the Antiquarian Society of Sweden) has decided to award PhD student and archaeologist Michael Neiß the 2017 Mandelgren Prize for his research on Scandinavian animal art.
-
Archaeologists at the vanguard of environmental and climate research
26 februari 2017
The history of people and landscapes, whether natural or cultural, is fundamentally connected. Answering key historical questions about this relation will allow us to approach our most important environmental issues in novel ways. Today in the ope...
-
New database of Swedish archaeological research in Greece
09 januari 2017
In a recently completed project at the Swedish Institute in Athens, materials from more than a hundred years of Swedish archaeological research in Greece has been made available through the database PRAGMATA. The database includes, among other thi...
-
Bokrelease - Vicke Lindstrand On The Periphery
18 november 2016
Den australiensiske designhistorikern Mark Ian Jones lanserar sin nya bok Vicke Lindstrand On The Periphery. Detta är den första engelskspråkiga publikationen som beskriver Vicke Lindstrands liv och verk.
-
Digitisation of cultural heritage discussed at AIMday
03 november 2016
Cultural heritage has become a field of great importance for the development of modern society. Modern technology creates new opportunities for communicating and presenting cultural heritage, as well as making it accessible. The potential and chal...