New study reveals unknown side of Astrid Lindgren’s creative process
21 februari 2020

Malin Nauwerck, literature researcher at the Swedish Institute for Children’s Books, affiliated to Uppsala University.
Why did Jonathan Lionheart’s pitch-black hair suddenly turn golden? And how did Master Detective Kalle Blomqvist get his proper name? In the “Astrid Lindgren Code”, literature researcher Malin Nauwerck lifts the lid on some of the literary world’s most sought-after secrets.
“Astrid Lindgren’s original manuscript opens up a previously unknown dimension of her authorship. In the drafts for The Brothers Lionheart, we see the great care Lindgren takes in describing the battle between the dragon Katla and the sea-serpent Karm. In its first guise, the scene had already appeared in her War Diaries 1939–1945; but here, more curious details were also included – such Jonathan Lionheart’s golden hair being black in an early version of the first chapter.”
Malin Nauwerck, a literary scholar, has been running the Astrid Lindgren Code project since New Year. In it, she heads the deciphering of the author’s extant notebooks: a fabled and essentially unexplored literary treasure that allows us to follow Lindgren’s creative process, from early ideas to finished novel.
“These manuscripts have long been seen as the key to new advances in research on Astrid Lindgren. The explanation for why no one has taken on the task is that Lindgren wrote in shorthand, given the well-established view that her stenography was almost impossible to decode. When we started examining the material to see whether using digital methods to interpret it was feasible, we saw that manual reading, too, was relatively simple if you know shorthand.”

below, under FACTS)
The process started with The Brothers Lionheart, the book of hers that, in correspondence, Lindgren described as the hardest to complete. The dark tale of Karl, the boy with tuberculosis, and his courageous elder brother Jonathan came into being under trying personal circumstances for her, including the death of Lindgren´s own brother, Gunnar. There are a total of 52 notepads, containing huge numbers of crossings-out and insertions, but also different versions of the beginning and ending.
“The Brothers Lionheart is a highly radical book, with an ending that still shocks the reader, As Lindgren expressed it, she decided early on that Jonathan’s initial sacrifice – heroically rescuing Karl from a fire – had to be offset at the end of the story by a comparable action. How she eventually settled on the ambiguous ending is therefore especially interesting to investigate,” Nauwerck says.
Kalle Karlsson, the “Master Detective”
There is also a suggestion in one of the notepads that Master Detective Kalle by no means started off as “Blomqvist”. Instead, his creator chose to save her planned surname, Karlsson, for little Smidge, her 1949 brainchild, and especially a certain propeller-driven, “perfectly plump” man in his prime.
“In the project, we’re also going to digitally analyse a more accessible set of material, with few personal notes, that Lindgren herself donated to research. This will be a valuable indicator of how our digital transcription methods can work on Lindgren’s shorthand generally. Studying these two manuscripts may be seen as a pilot project. If it’s successful, we intend to explore Astrid Lindgren’s works further. They hold lots of mysteries waiting to be solved. As for myself, I’m very interested in the many similarities between The Lord of the Rings and Mio, My Son, which was published in the same year!”
The Astrid Lindgren Code is already arousing great interest in several fields of scholarship. The manuscripts she left behind make up one of the world’s largest collections of material written in shorthand. The hope is that the tool for digital text identification and transcription currently being devised by Anders Hast, Professor of Computerised Image Processing at Uppsala University, will pave the way for more studies of handwritten documents.
“We look forward to being able to put our results out there. Above all, we want to make transcripts of the manuscripts available for further research and, in response to the keen public interest, we’re also thinking in terms of a digital exhibition. But all that lies ahead of us. Right now, we’re grateful for the opportunity we’ve been given to solve Astrid Lindgren’s own code.”
Facts
- The Astrid Lindgren Code is an interdisciplinary collaboration between Uppsala University and the Swedish Institute for Children’s Books.
- The project will continue until 31 December 2022, with funding from Riksbankens Jubileumsfond, an independent foundation that serves to promote and support research in the Humanities and Social Sciences.
- The working group’s members are: Malin Nauwerck, literature researcher, at the Swedish Institute for Children’s Books, affiliated to Uppsala University; Anders Hast, Professor of Computerised Image Processing, Uppsala University; Raphaela Heil, PhD student at the Department of Information Technology, Uppsala University; Karolina Andersdotter, librarian specialising in digital methods, Uppsala University Library and Britt Almström, Riksdag stenographer.
- Astrid Lindgren used the Melin system of shorthand, which was long used extensively in Sweden. Melin shorthand is based on sound frequency in the Swedish language, and takes the form of phonetically drawn pictograms.
- Example from the transcription image (deleted text in brackets): “... I must tell the story of my brother (yes, I want to tell it) of my brother Jonathan Lionheart I want to tell it yes I think it’s almost like a saga (although some people would think it’s like a ghost story or whatever) and a little bit like a ghost story too (anyway I’m the only one who knows the whole lot is true) although there’s probably no one but me who knows that…” (published with permission from Astrid Lindgren AB)
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...