Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 June 2020

Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
I Sverige, delat av norra polcirkeln och rymmande områden av Arktis, är varsamhet med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och effektiv energianvändning en komplicerad ekvation. Flera kyrkor och slott lämnas vintertid ouppvärmda, ofta med svåra interiörskador till följd. Sett till mer moderna konstruktioner beräknas bland annat var tredje villa ha problem med exempelvis fukt och mögel. Det ställer beslutsfattare och fastighetsägare inför omfattande utmaningar, och sedan 2008 leder Uppsala universitet Energimyndighetens tvärvetenskapliga forskningsprogram Spara och bevara.
– Vår ambition är att tillföra de kunskaper och rekommendationer som krävs för att förvaltning av värdefull bebyggelse ska bidra till att uppfylla politiska mål kring såväl kulturmiljöer som energiförbrukning. Från initialt fokus på landets relativt få monumentala byggnadsverk som inte får förändras, har vi med åren vidgat vårt arbete till att omfatta en mycket större del av det befintliga byggnadsbeståndet och även områdesanalyser, säger Tor Broström, professor i kulturvård och projektets vetenskapliga samordnare.
Till skillnad från tidigare initiativ som inriktats på antingen bevarande eller energiaspekter, utgör Spara och bevara en interdisciplinär arena som förenar humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. I mötet uppstår både nya perspektiv och utrymme att sortera och avväga olika scenarion vid utveckling av byggnadsbestånd. Här ges också plats fördiskussion kring vad som egentligen är att betrakta som kulturhistoriskt värdefullt.
– Det är en relevant fråga som inte är helt enkel att besvara. Enligt Boverket ska byggnader från tiden före 1920-talet generellt ses som särskilt värdefulla. Å andra sidan finns inga exakta åldersgränser, snarare tycks det vara en generationsfråga. Till exempel förordar många yngre människor en arkitekturhistorisk betydelse i relativt nutida bebyggelse. Ofta är dock de grundläggande principerna för energieffektivisering desamma oavsett byggnadsepok, så viktigast är att vi för ett konstruktivt samtal med tydliga synergieffekter mellan att spara och bevara.
Till forskningsprogrammets röda trådar hör att bidra med beslutsstöd snarare än facit: Vad är nödvändigt att tänka på inför en renovering, vilka kompetenser krävs och vilka mål är rimliga? En uttalad ambition är att underlätta beslutsprocesser och arbetet har redan utmynnat i en rad konkreta åtgärder. Utanför landets gränser har forskare från programmet i samverkan med European Committee for Standardisation formulerat nya europeiska riktlinjer för energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I Sverige har ny kunskap medfört att avfuktning snabbt etablerat sig som hållbar metod i underhåll av äldre kyrkor.
– Vårt fält är utan tvekan internationellt. Vi har bland annat haft en gästforskare på besök från Kairo som idag tillämpar våra resultat i Egypten. Nyligen accepterade vi att delta i ett europeiskt samarbete med uppdrag att implementera smart klimatstyrning i återuppförandet av Notre Dame. Och i nästa etapp av Spara och bevara ska vi tillsammans med forskare i Norge och Tyskland utveckla nya metoder för just klimatstyrning och konsekvensbedömningar.
I denna fjärde etapp av forskningsprogrammet har Energimyndigheten utsett ett antal projekt som tillsammans delar på 50 miljoner kronor. Flera av de initiativ som beviljas finansiering ska utföras i samverkan mellan akademi, företag, institut och myndigheter. Tyngdpunkten är återigen skjuten mot mer samtida byggnader och i en studie ska villabebyggelse uppförd till och med 1970-talet kartläggas med avseende på ursprunglig konstruktion, renoveringsåtgärder och skydd mot förvanskning.
– Villaägare gör generellt små förändringar vid underhåll av sina fastigheter, så med grund i hur utvecklingen sett ut från 1970-talets oljekris fram till dags dato ska vi i ett projekt ta fram åtgärdspaket för varsam energieffektivisering i olika villatyper, något vi hoppas ska bli ett betydelsefullt bidrag i verkställandet av Sveriges nationella energi- och klimatplan, säger Tor Broström.
Fakta
Fakta
- Spara och bevara är ett forsknings- och utvecklingsprogram som Energimyndigheten initierat för att öka kunskapen om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
- Programmet syftar till att utveckla och förmedla kunskap och tekniklösningar som bidrar till en energieffektivisering i dessa byggnader utan att deras värden och inventarier förstörs eller förvanskas.
- Spara och bevara finansieras av Energimyndigheten och koordineras av Uppsala universitet.
News
-
“The American dilemma is far from resolved”
15 juni 2020
The police violence in Minneapolis that resulted in the death of George Floyd has once again thrust relations between black and white Americans onto the agenda, a dilemma that will most likely play a central role in this autumn’s presidential elec...
-
Social graces and etiquette vital for Carl Linnaeus
04 juni 2020
What would have become of Carl Linnaeus if he had remained single? Would science have missed out on one of its major lodestars without his well-functioning household? And was his son, Carl Linnaeus the Younger, really the ne’er-do-well he was repu...
-
Medieval manuscript fragments acquired
26 maj 2020
A group of fragments of medieval manuscripts has been acquired by Uppsala University Library. Among these there is a fragment related to Saint Bridget of Sweden. This particular fragment may have been written at or owned by the Vadstena Abbey.
-
She studies AI as existential media
30 april 2020
How are we influenced when smart digital assistants, like Siri and Alexa, become part of our homes? And what happens when we begin to track deviating individuals through biometrics? “More research is needed on what it means to be human in a digita...
-
New study reveals unknown side of Astrid Lindgren’s creative process
21 februari 2020
Why did Jonathan Lionheart’s pitch-black hair suddenly turn golden? And how did Master Detective Kalle Blomqvist get his proper name? In the “Astrid Lindgren Code”, literature researcher Malin Nauwerck lifts the lid on some of the literary world’s...
-
History professor given prestigious assignment
22 januari 2020
Maria Ågren, professor of history, has been awarded a distinguished professor grant of SEK 50 million over 10 years by the Swedish Research Council. The council awarded grants totalling some SEK 380 million to eight applicants.
-
Winner of the 2019 Geijer Prize Named
14 januari 2020
The Geijer Prize for history 2019 has been awarded to Mia Kuritzen Löwengart for her doctoral thesis A Matter of Social Urgency: The emergence of a symphony orchestra and concert house in Stockholm, ca. 1890-1926 and Hedvig Widmalm for her doctora...
-
Legendary runestone bears witness to climate anxiety 1,200 years ago
08 januari 2020
After more than 1,000 years, one of the greatest mysteries of the early Viking Age, the Rök runestone which bears the world’s longest runic inscription, appears to have been solved. According to four Swedish researchers, the puzzling inscription h...
-
Martin Henriksson Holmdahl Prize goes to Afaf Doleeb and Patricia Lorenzoni
21 november 2019
The Martin Henriksson Holmdahl Prize is Uppsala University’s foremost award for contributions to the promotion of human rights and liberty. This year’s prize is shared by graduate student Afaf Doleeb and researcher Patricia Lorenzoni for their com...
-
Large-scale cadastral maps on parchment digitised
08 november 2019
Uppsala University Archives holds a large collection of hand-drawn seventeenth century maps on parchment. These maps are of significant historical value and a valuable source of information on the University’s agricultural properties at the time.
-
New Honorary Doctors Appointed at Uppsala University
21 oktober 2019
The nine faculties at Uppsala University have decided on who they wish to appoint as honorary doctors this academic year. The new honorary doctors include researchers in fields as diverse as string theory, maternal healthcare, evolutionary biology...
-
Excavation documentation from Labraunda digitised
21 oktober 2019
Uppsala University Library's part of the project Mötesplats Medelhavet ("Labraunda") - a research platform for digitised archaeological collections and archives at the Swedish institutes in Athens, Rome and Istanbul, is now being started. The aim ...
-
Aristocratic family trees became scientific model
01 oktober 2019
Before the French Revolution, family trees were reserved for the feudal upper classes, who used them to consolidate their social status. While feudalism broke down and family trees lost their old roles, the trees gained new functions as scientific...
-
Uppsala philosopher elected to the Royal Swedish Academy of Sciences
19 september 2019
Folke Tersman, professor of practical philosophy at Uppsala University, has been elected as a member of the class for humanities and for outstanding services to science at the Royal Swedish Academy of Sciences.
-
Johan Ihre’s dissertations now in digital form.
06 september 2019
Johan Ihre (1707-1780) was professor of Rethoric and Politics at Uppsala University for 42 years. During this time he managed no less than 453 dissertations, the theses of the time. These dissertations are currently a widely used source material i...
-
Sustainable urbanisation requires collaboration
10 juni 2019
On Sunday, 30 June, six seminars on sustainability and urbanisation focusing on India and Sweden will take place in Almedalen. To find out more, we talked to Swaminathan Ramanathan, visiting research fellow, and Owe Ronström, professor of ethnolog...
-
Races for women play an important role
06 maj 2019
Participating in a race for women plays an important role for women and increases self-confidence among participants. Women aim to perform as well as they can, and they place most emphasis on their physical performance, despite the organisers’ oft...
-
Award for research and teaching on the Holocaust
11 april 2019
Tomislav Dulić, Senior Lecturer in History and Director of the Hugo Valentin Centre, has been awarded the Austrian Holocaust Memorial Award 2019.
-
Diplomatic wives’ political clout often overlooked
07 mars 2019
Many 20th-century accounts of international relations and diplomacy often leave out the role of women. Diplomats’ wives were not officially employed, but diplomacy was frequently based on couples working together.
-
Ola Larsmo awarded Martin Henriksson Holmdahl Prize
16 november 2018
The Martin Henriksson Holmdahl Prize is Uppsala University’s foremost award for efforts to promote human rights and liberty. This year’s prize is awarded to author and honorary doctor Ola Larsmo.