Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 June 2020

Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
I Sverige, delat av norra polcirkeln och rymmande områden av Arktis, är varsamhet med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och effektiv energianvändning en komplicerad ekvation. Flera kyrkor och slott lämnas vintertid ouppvärmda, ofta med svåra interiörskador till följd. Sett till mer moderna konstruktioner beräknas bland annat var tredje villa ha problem med exempelvis fukt och mögel. Det ställer beslutsfattare och fastighetsägare inför omfattande utmaningar, och sedan 2008 leder Uppsala universitet Energimyndighetens tvärvetenskapliga forskningsprogram Spara och bevara.
– Vår ambition är att tillföra de kunskaper och rekommendationer som krävs för att förvaltning av värdefull bebyggelse ska bidra till att uppfylla politiska mål kring såväl kulturmiljöer som energiförbrukning. Från initialt fokus på landets relativt få monumentala byggnadsverk som inte får förändras, har vi med åren vidgat vårt arbete till att omfatta en mycket större del av det befintliga byggnadsbeståndet och även områdesanalyser, säger Tor Broström, professor i kulturvård och projektets vetenskapliga samordnare.
Till skillnad från tidigare initiativ som inriktats på antingen bevarande eller energiaspekter, utgör Spara och bevara en interdisciplinär arena som förenar humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. I mötet uppstår både nya perspektiv och utrymme att sortera och avväga olika scenarion vid utveckling av byggnadsbestånd. Här ges också plats fördiskussion kring vad som egentligen är att betrakta som kulturhistoriskt värdefullt.
– Det är en relevant fråga som inte är helt enkel att besvara. Enligt Boverket ska byggnader från tiden före 1920-talet generellt ses som särskilt värdefulla. Å andra sidan finns inga exakta åldersgränser, snarare tycks det vara en generationsfråga. Till exempel förordar många yngre människor en arkitekturhistorisk betydelse i relativt nutida bebyggelse. Ofta är dock de grundläggande principerna för energieffektivisering desamma oavsett byggnadsepok, så viktigast är att vi för ett konstruktivt samtal med tydliga synergieffekter mellan att spara och bevara.
Till forskningsprogrammets röda trådar hör att bidra med beslutsstöd snarare än facit: Vad är nödvändigt att tänka på inför en renovering, vilka kompetenser krävs och vilka mål är rimliga? En uttalad ambition är att underlätta beslutsprocesser och arbetet har redan utmynnat i en rad konkreta åtgärder. Utanför landets gränser har forskare från programmet i samverkan med European Committee for Standardisation formulerat nya europeiska riktlinjer för energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I Sverige har ny kunskap medfört att avfuktning snabbt etablerat sig som hållbar metod i underhåll av äldre kyrkor.
– Vårt fält är utan tvekan internationellt. Vi har bland annat haft en gästforskare på besök från Kairo som idag tillämpar våra resultat i Egypten. Nyligen accepterade vi att delta i ett europeiskt samarbete med uppdrag att implementera smart klimatstyrning i återuppförandet av Notre Dame. Och i nästa etapp av Spara och bevara ska vi tillsammans med forskare i Norge och Tyskland utveckla nya metoder för just klimatstyrning och konsekvensbedömningar.
I denna fjärde etapp av forskningsprogrammet har Energimyndigheten utsett ett antal projekt som tillsammans delar på 50 miljoner kronor. Flera av de initiativ som beviljas finansiering ska utföras i samverkan mellan akademi, företag, institut och myndigheter. Tyngdpunkten är återigen skjuten mot mer samtida byggnader och i en studie ska villabebyggelse uppförd till och med 1970-talet kartläggas med avseende på ursprunglig konstruktion, renoveringsåtgärder och skydd mot förvanskning.
– Villaägare gör generellt små förändringar vid underhåll av sina fastigheter, så med grund i hur utvecklingen sett ut från 1970-talets oljekris fram till dags dato ska vi i ett projekt ta fram åtgärdspaket för varsam energieffektivisering i olika villatyper, något vi hoppas ska bli ett betydelsefullt bidrag i verkställandet av Sveriges nationella energi- och klimatplan, säger Tor Broström.
Fakta
Fakta
- Spara och bevara är ett forsknings- och utvecklingsprogram som Energimyndigheten initierat för att öka kunskapen om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
- Programmet syftar till att utveckla och förmedla kunskap och tekniklösningar som bidrar till en energieffektivisering i dessa byggnader utan att deras värden och inventarier förstörs eller förvanskas.
- Spara och bevara finansieras av Energimyndigheten och koordineras av Uppsala universitet.
News
-
New light cast on Scandinavia’s most important Bronze Age site
09 oktober 2018
Håga, Scandinavia's most significant Bronze Age site, is relatively unknown. But in a new book, archaeologists at Uppsala University have brought together what is known and placed Håga in a larger context.
-
New study shows virus traces in historical skeletal material
06 september 2018
A new international study shows the importance of studying historical skeletal material to increase knowledge about how viruses develop.
-
Large-scale whaling in north Scandinavia may date back to 6th century
13 juni 2018
The intensive whaling that has pushed many species to the brink of extinction today may be several centuries older than previously assumed. This view is held by archaeologists from Uppsala and York whose findings are presented in the European Jour...
-
Vice-Chancellor Eva Åkesson to receive King’s Medal
08 juni 2018
H.M. King Carl XVI Gustaf has decided to award Uppsala University’s Vice-Chancellor Eva Åkesson and Johan Svedjedal, Professor of Literature, H.M. The King’s Medal.
-
This year’s Distinguished Teaching Award winners chosen
04 juni 2018
The 2018 Distinguished Teaching Award winners at Uppsala University teach subjects related to art history, informatics and media, pharmaceutical biosciences and information technology. The free Distinguished Teaching Award was presented to Senior ...
-
Human diversity as a research area
29 maj 2018
Human diversity abounds in language, culture and biology. An understanding of this diversity is central to a lot of research, but it is important to address the ethical issues raised by this research. The Human Diversity Research Network takes an ...
-
Shared meals important for wellbeing
29 maj 2018
How, where and when we eat are key issues for human health and wellbeing. A multidisciplinary research network at Uppsala University aims to deepen knowledge about the significance of meals.
-
Is citizenship necessary for being part of a democracy?
26 april 2018
Nowadays, civil rights are usually connected with citizenship of a country. But how do growing globalisation and more mobility affect this?
-
Mobilising for research on higher education
26 april 2018
Remarkably little research is conducted on higher education in Sweden, but a large share of existing research on the subject is at Uppsala University. Through a research network for research on higher education, researchers are now mobilising to d...
-
Two Uppsala researchers elected at American Academy
25 april 2018
The American Academy of Arts and Sciences recently elected new members. Two Uppsala researchers were elected as international honorary members.
-
The Well-Laden Ship: Viking exhibition soon to reach America
11 april 2018
In late April, a ship will reach New York bringing the exhibition “The Vikings Begin” which will embark on a two-year tour of the US. On display will be a selection of 1,300-year-old items from the pre-Viking Age. Usually in storage at Gustavianum...
-
Art historian receives award from Vitterhetsakademien
09 april 2018
Every year, Vitterhetsakademien (The Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities) confers prizes for outstanding scholarly achievements. PhD Hedvig Mårdh at Uppsala University was one of the 2017 prizewinners.
-
New Oscar Prize winners announced
21 december 2017
Uppsala University’s Oscar Prize for young researchers has been awarded to Eric Cullhed, Doctor of Philosophy, Department of Linguistics and Philology and Oskar Karlsson, Doctor of Pharmacy, Department of Pharmaceutical Biosciences.
-
New thesis on 21st-century Swedish crime fiction: A Market of Murders
20 december 2017
Why have Swedish detective stories become so immensely popular in our century? What murder motives and weapons are most common in the genre, and why? And is it true that Swedish crime fiction is characterised by social criticism? A new thesis from...
-
Collaboration for new knowledge in culture and society
09 december 2017
Uppsala University is aiming to develop new research collaborations spanning different research subjects. The newly created Centre for Integrated Research on Culture and Society at the Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences will fac...
-
Ola Larsmo and Quentin Skinner new honorary doctors
16 oktober 2017
Author Ola Larsmo and Professor Quentin Skinner, University of London, have been appointed new honorary doctors at Uppsala University’s Faculty of Arts.
-
Equal Opportunities Award goes to Anita Hussénius
12 oktober 2017
Anita Hussénius, head of the Centre for Gender Research, has received the 2016 Equal Opportunities Award for her gender-equal and inclusive leadership.
-
Exhibition: Viking Age patterns may be Kufic script
03 oktober 2017
What was previously thought to be typical Viking Age, silver patterns on woven silk bands, could in fact be geometric Kufic characters. As part of an exhibition at the Enköping Museum, ongoing research is presented where a textile archaeological a...
-
First genetic proof that women were Viking warriors
08 september 2017
New DNA evidence uncovered by researchers at Uppsala University and Stockholm University shows that there were in fact female Viking warriors. The remains of an iconic Swedish Viking Age grave now reveal that war was not an activity exclusive to m...
-
Gustavian style – a Swedish style?
05 juni 2017
Why has the neoclassical Gustavian style become so prominent in the Swedish self-image? A new dissertation from Uppsala University shows how researchers in art history, along with museums, commercial enterprises and the monarchy, have contributed ...