Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 September 2020
I graven som kallas Salme II låg skeletten i fyra lager på en yta om 3 x 4 m. Hela båten var 17,5 meter lång och 3 meter bred.
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från människor begravda i båtgravar på en strand på ön Saaremaa i Estland.
Det går så klart inte att veta precis vad som hände de tidiga svenska vikingarna som någon gång kring år 750 landsteg på den estländska ön som på svenska kallas Ösel. Men innehållet i gravarna i närheten av byn Salme visar att flera av dem gick en våldsam död till mötes.
Dna-analys av begravda krigare
Graven som fått namnet Salme I innehöll lämningar av sju män som var mellan 18 och 45 år. I graven Salme II fanns skelett från 34 män och benen visade att de hade fått många hugg och skärskador från vapen med vass egg. Arkeologernas tolkning är att männen i gravarna var svenska krigare som snabbt blivit begravda i sin båt efter ett slag. Forskare från Tallins universitet gjorde de arkeologiska undersökningarna och analyserna av benen. Dna-extraktion och dna-analys stod Marie Allen och hennes kollega Magdalena Buś för.
– Vårt mål var att undersöka om vi kunde säga något mer om personerna i gravarna. Fanns det något slags släktskap mellan dem? Och kom de från Sverige? En tidigare studie där man mätt isotoper i tänder från gravarna hade indikerat att de kom från Mälardalen, berättar Marie Allen.
Kom från samma område i Sverige
Dna-resultaten visade att en familj drabbats särskilt hårt i våldsamheterna. Fyra av de 34 männen som låg staplade på varandra i båtgraven var helbröder. Det visade sig också att de övriga i graven har sitt ursprung från samma område. För att bekräfta att personerna kom från Sverige jämfördes dna:t med tusentals prover analyserade i andra studier.
Välbevarade skelett
– Den största utmaningen när man analyserar så här gammalt material är att dna:t har brutits ner i små fragment. Det finns tekniker som gör att vi klarar detta idag men blir fragmenten alltför korta går de inte att pussla ihop. Skeletten i de här gravarna var relativt välbevarade och särskilt tänderna och tinningbenen var bra källor för dna, säger Marie Allen. Det går att ta reda på ännu mer om individerna i gravarna, till exempel deras hår- och ögonfärg, men även andra utseendedrag som ansiktsform. De analyserna pågår ännu och kommer utökas för vikingarna i Salme. Även egenskaper som intolerans mot laktos eller gluten, immunitet och metabolism kan forskarna läsa av i dna:t.
– Det här är delvis samma frågor som vi ställer oss inom kriminalteknisk dna-analys, som den största delen av vår forskning kretsar kring. Där arbetar vi också med frågor om släktskap, ursprung, och utseende. Och även kriminaltekniska material kan vara väldigt nedbrutna om de förvarats ogynnsamt och de är från ett gammalt (kallt) fall. Vi lär oss mer om att analysera utmanade prover av båda områdena, säger Marie Allen.
Bekräftar tidigare forskning
Den stora studien som presenteras i Nature, och där analyserna från Salme-gravarna ingår, omfattar dna från över 400 individer. Studien bidrar med ett stort datamaterial som kan användas för att bättre förstå vikingarnas och vikingakulturens spridning.
Den omfattande dna-informationen bekräftar det forskningen redan känner till om vikingatiden, berättar Charlotte Hedenstierna-Jonson, arkeolog vid Uppsala universitet och medförfattare till studien.
– Det finns en tydlig förankring i det arkeologiska materialet för de resultat som studien presenterar. Att olika delar av det vikingatida Skandinavien haft sina främsta kontakter åt lite olika håll anar vi i den materiella kulturen, men nu får vi ytterligare stöd för det.
– Jag tycker det är särskilt spännande att vi på ett bättre och mer nyanserat sätt kan börja diskutera identiteter i de här sammanhangen. Viking var en kulturell snarare än en genetisk tillhörighet. Studien sätter också fingret på något som arkeologer och historiker har pratat om under en längre tid – att den vikingatida skandinaviska befolkningen inte är detsamma som vikingar.
Andra Uppsalaforskare som också bidragit till artikeln i Nature är arkeologen Neil Price och osteoarkeologen Sabine Sten.
News
-
ERC grant for research into Swedish slavery
03 februari 2023
Fredrik Thomasson, researcher at the Department of History at Uppsala University, has received the ERC Consolidator Grant from the European Research Council (ERC). This grant relates to a project on Swedish colonial history on the island of Saint ...
-
The names given to the clouds, an important part of the university's history
04 januari 2023
The book “Molnspanare– en meteorologisk historia” (Cloud spotters – a meteorological history) tells of the emergence of meteorology as a scientific subject. Among other things, you can read about how the Latin names and classification of the cloud...
-
The history of Easter Island can teach us about sustainability
08 december 2022
Tourism has exploded on Easter Island over the last twenty years – something that has led to both financial gain and major encroachments on the island's environment. Researchers from Uppsala are now studying how history can teach us to build a mo...
-
Nobel Prize-winning literature often published by small publishing houses
05 december 2022
During the Christmas trade period, books written by the latest Nobel Prize laureate tend to sell at least as well as the more traditional bestsellers. It is very important for publishers to have Nobel Prize winners on their lists, according to res...
-
Conference: 30 years of EU citizenship
21 november 2022
This year marks 30 years since European Union citizenship came into being. It will be highlighted at an international, interdisciplinary conference in Uppsala on 22–23 November. Both researchers and all those interested are welcome to attend.
-
New honorary doctors in the Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences
03 november 2022
The faculties at Uppsala University have decided on the award of honorary doctorates for 2022. Among the new honorary doctors at faculties in the Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences are researchers in economic geography, family l...
-
The vulnerability of surrogate mothers in a global market
17 oktober 2022
A new dissertation on surrogacy highlights Thai women's experiences of having acted as surrogate mothers. The dissertation shows the women's vulnerability in a global surrogacy industry, but also provides a more nuanced picture of what makes women...
-
Historical discoveries as Linnaeus Garden is excavated
07 oktober 2022
Unique pots, eighteenth-century porcelain and the bones of countless fish and birds: archaeologists who have been excavating part of the Linnaeus Garden have come across a wealth of exciting objects that can tell us more about the people and anima...
-
Popular 18th-century medicine in a new form
05 september 2022
Hello to Nils-Otto Ahnfelt, PhD pharmacist and visiting researcher at the Department of Pharmaceutical Biosciences. Together with the historian of science Hjalmar Fors, you have developed a reconstruction of the 300-year-old medicine Hjärnes Testa...
-
Torgny Segerstedt Medal and Geijer Prize winners announced
05 september 2022
This year’s Torgny Segerstedt Medal has been awarded to Mikael Stenmark, professor in philosophy of religion at the Department of Theology. The Geijer Prize goes to Viktor Persarvet and Astrid Wendel-Hansen.
-
Digging from the present down to antiquity
30 augusti 2022
Welcome to the Viking Age! The archaeology students, with their trowels and their scrapers, have dug past the medieval layers and made their way down to the 11th century, approximately 30 centimetres below today's ground level. During the seminar ...
-
The sheep – Gotland’s symbol of sustainability
14 juni 2022
Sheep are the strongest symbol of sustainability on Gotland, according to Gurbet Peker. Not only do real ones graze all over the island, you can even find sheep sculpted in concrete in Visby. Peker researches the day-to-day lives of lamb farmers i...
-
Can democracy solve the climate crisis?
13 juni 2022
Hello Linda Wedlin, organisor and moderator of a panel discussion during Almedalen Week with the theme ‘What knowledge and what kind of democracy is needed for a successful climate transition?’ What are you going to be discussing?
-
Mapping people of the past by means of their bones
09 maj 2022
What is the best way to find out about a human being or animal that has been dead for perhaps several centuries? “Study the bones” is what Sabine Sten, professor of osteoarchaeology, would say. They can reveal an individual's age, body length, DNA...
-
Transforming space and society in Kiruna
24 mars 2022
State and corporate ideas about nature, people and the future played a decisive role in the development of Kiruna as a mining town over a century ago. Since 2004, when 6,000 Kiruna residents were informed that they would have to move because of gr...
-
New light cast on female pelvises in University collections
04 mars 2022
Many of the University’s museums currently hold preserved specimens of embryos, fetuses, newborns, and women’s pelvises. During the nineteenth and first half of the twentieth century, these formed part of embryological and obstetric collections at...
-
350 years old remains in a Stone Age site in Portugal
25 februari 2022
An African man who lived just 350 years ago was buried in a prehistoric shell midden in Amoreira in Portugal. This was very surprising because Amoreira and other midden sites in the Muge region are well known by archaeologists for the cemeteries o...
-
ERC Starting Grant for historian of ideas
31 januari 2022
The Starting Grants awarded by the European Research Council (ERC) in its 2021 call have been announced. The awardees include an Uppsala researcher: Ylva Söderfeldt, Senior Lecturer at the University’s Department of History of Science and Ideas.
-
Saying and doing are two different things
18 januari 2022
COLUMN. While more and more people say Yes and Amen when you ask them about the importance of living in a more environmentally conscious and sustainable way, few actually change their behaviour, writes Katarina Graffman, PhD in cultural anthropology.
-
Telling the story of Sweden’s Jews
11 november 2021
"There are many ways of being Swedish, and being Jewish is one of them." These words set the seal on Carl Henrik Carlsson’s history of the Jews in Sweden (Judarnas historia i Sverige). Carlsson is a researcher at Uppsala University, and his book h...