Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 September 2020
I graven som kallas Salme II låg skeletten i fyra lager på en yta om 3 x 4 m. Hela båten var 17,5 meter lång och 3 meter bred.
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från människor begravda i båtgravar på en strand på ön Saaremaa i Estland.
Det går så klart inte att veta precis vad som hände de tidiga svenska vikingarna som någon gång kring år 750 landsteg på den estländska ön som på svenska kallas Ösel. Men innehållet i gravarna i närheten av byn Salme visar att flera av dem gick en våldsam död till mötes.
Dna-analys av begravda krigare
Graven som fått namnet Salme I innehöll lämningar av sju män som var mellan 18 och 45 år. I graven Salme II fanns skelett från 34 män och benen visade att de hade fått många hugg och skärskador från vapen med vass egg. Arkeologernas tolkning är att männen i gravarna var svenska krigare som snabbt blivit begravda i sin båt efter ett slag. Forskare från Tallins universitet gjorde de arkeologiska undersökningarna och analyserna av benen. Dna-extraktion och dna-analys stod Marie Allen och hennes kollega Magdalena Buś för.
– Vårt mål var att undersöka om vi kunde säga något mer om personerna i gravarna. Fanns det något slags släktskap mellan dem? Och kom de från Sverige? En tidigare studie där man mätt isotoper i tänder från gravarna hade indikerat att de kom från Mälardalen, berättar Marie Allen.
Kom från samma område i Sverige
Dna-resultaten visade att en familj drabbats särskilt hårt i våldsamheterna. Fyra av de 34 männen som låg staplade på varandra i båtgraven var helbröder. Det visade sig också att de övriga i graven har sitt ursprung från samma område. För att bekräfta att personerna kom från Sverige jämfördes dna:t med tusentals prover analyserade i andra studier.
Välbevarade skelett
– Den största utmaningen när man analyserar så här gammalt material är att dna:t har brutits ner i små fragment. Det finns tekniker som gör att vi klarar detta idag men blir fragmenten alltför korta går de inte att pussla ihop. Skeletten i de här gravarna var relativt välbevarade och särskilt tänderna och tinningbenen var bra källor för dna, säger Marie Allen. Det går att ta reda på ännu mer om individerna i gravarna, till exempel deras hår- och ögonfärg, men även andra utseendedrag som ansiktsform. De analyserna pågår ännu och kommer utökas för vikingarna i Salme. Även egenskaper som intolerans mot laktos eller gluten, immunitet och metabolism kan forskarna läsa av i dna:t.
– Det här är delvis samma frågor som vi ställer oss inom kriminalteknisk dna-analys, som den största delen av vår forskning kretsar kring. Där arbetar vi också med frågor om släktskap, ursprung, och utseende. Och även kriminaltekniska material kan vara väldigt nedbrutna om de förvarats ogynnsamt och de är från ett gammalt (kallt) fall. Vi lär oss mer om att analysera utmanade prover av båda områdena, säger Marie Allen.
Bekräftar tidigare forskning
Den stora studien som presenteras i Nature, och där analyserna från Salme-gravarna ingår, omfattar dna från över 400 individer. Studien bidrar med ett stort datamaterial som kan användas för att bättre förstå vikingarnas och vikingakulturens spridning.
Den omfattande dna-informationen bekräftar det forskningen redan känner till om vikingatiden, berättar Charlotte Hedenstierna-Jonson, arkeolog vid Uppsala universitet och medförfattare till studien.
– Det finns en tydlig förankring i det arkeologiska materialet för de resultat som studien presenterar. Att olika delar av det vikingatida Skandinavien haft sina främsta kontakter åt lite olika håll anar vi i den materiella kulturen, men nu får vi ytterligare stöd för det.
– Jag tycker det är särskilt spännande att vi på ett bättre och mer nyanserat sätt kan börja diskutera identiteter i de här sammanhangen. Viking var en kulturell snarare än en genetisk tillhörighet. Studien sätter också fingret på något som arkeologer och historiker har pratat om under en längre tid – att den vikingatida skandinaviska befolkningen inte är detsamma som vikingar.
Andra Uppsalaforskare som också bidragit till artikeln i Nature är arkeologen Neil Price och osteoarkeologen Sabine Sten.
News
-
ERC Starting Grant for historian of ideas
31 januari 2022
The Starting Grants awarded by the European Research Council (ERC) in its 2021 call have been announced. The awardees include an Uppsala researcher: Ylva Söderfeldt, Senior Lecturer at the University’s Department of History of Science and Ideas.
-
Saying and doing are two different things
18 januari 2022
COLUMN. While more and more people say Yes and Amen when you ask them about the importance of living in a more environmentally conscious and sustainable way, few actually change their behaviour, writes Katarina Graffman, PhD in cultural anthropology.
-
Telling the story of Sweden’s Jews
11 november 2021
"There are many ways of being Swedish, and being Jewish is one of them." These words set the seal on Carl Henrik Carlsson’s history of the Jews in Sweden (Judarnas historia i Sverige). Carlsson is a researcher at Uppsala University, and his book h...
-
Campus Gotland students unearth Iron Age warrior
10 september 2021
Uppsala University archaeology students’ summer excavations on the island of Gotland turned up an exciting surprise: they found a warrior, with sword and spurs, in an Iron Age grave in Buttle Änge. Now the skeleton and grave goods will be analysed...
-
How Linnaean learning spread far and wide
07 juni 2021
An inspiring middle-school teacher sparked Linda Andersson Burnett’s interest in history. Now a researcher in the history of science and ideas at Uppsala University, she is currently studying Carl Linnaeus and his influence, which extends far beyo...
-
Elly Griffiths is giving this year’s Adam Helms Lecture
03 juni 2021
Each year, Uppsala University and the Swedish Publishers’ Association arrange a lecture in memory of the publisher Adam Helms. This year’s lecture will be given by the internationally renown British crime novelist Elly Griffiths on 16 September 20...
-
New thesis: Finery for fashionable ladies
11 maj 2021
When the first descriptions of knitting and crochet were published in Swedish, in the mid-19th century, such handiwork was described as the finest of all feminine handicrafts, for the benefit and pleasure alike of the trend-conscious, diligent mid...
-
Linnaeus’ complicated relationship with racism
07 maj 2021
Since June 2020, Carl Linnaeus has been a subject of debate in Sweden and around the world. What sparked it off were the actions of the Black Lives Matter (BLM) movement. Statues of slave owners have been lambasted or destroyed. In Sweden, the dis...
-
Conspiracy theories characterise views in and about Europe
03 maj 2021
Conspiratorial narratives of internal disintegration and external threats affect views in the European Union and Europe to an increasing extent. Our trust in society is put to the test in crises such as COVID-19 when various groups are singled out...
-
Nordic conspiracy theories through the ages
01 mars 2021
Conspiracy theories are becoming more common in the world, and the Nordic countries are no exception. Are some conspiracy theories unique to the Nordic countries? What typical narratives are disseminated? And when did this really start? A new book...
-
The plague year of 1710 was also a difficult year
24 februari 2021
As historians, it is our job to take a step back and give perspective to our current situation. For anyone looking back, it isn’t hard to find other difficult years. In Sweden’s past, 1710 was undoubtedly one such year, writes Jonas Lindström, res...
-
Sustainable development the focus of new graduate school at Campus Gotland
21 januari 2021
On 18 January, Uppsala University’s new multidisciplinary graduate school opened at Campus Gotland. Its focus is on sustainable development. This involves research on key societal challenges within changing energy systems, sustainable consumption,...
-
Archives crucial for Freemasons’ identity
22 december 2020
The Order of Freemasons’ meticulous archives are fundamental to their identity. The unique structure of the masonic archives reinforces the secrecy and mystique of the self-image that has been fashioned by the Order — and characterises it in the e...
-
Grants for research on the impact of AI on people and society
15 december 2020
In a major 10-year national research programme, two Wallenberg Foundations are supporting research on the impact of the ongoing technology shift, involving digitalisation and artificial intelligence, on our society and our behaviour. Two of the gr...
-
Linnaeus and Rudbeck medallists chosen
10 december 2020
This year the Rudbeck Medal is awarded to Professors Olle Eriksson, Inger Sundström Poromaa and Maria Ågren, while the Linnaeus Medal is awarded to Professor Kerstin Lindblad Toh and Chairman Dai-Won Yoon at Hallym University in South Korea.
-
Turkic cultural heritage in Uppsala
07 december 2020
Uppsala University has a rich collection of manuscripts, printed material, art objects and maps related to the Ottoman Empire and other Turkic cultures. How did they come to Uppsala? This story is told in a new book “Turcologica Upsaliensia. An Il...
-
Fallen in battle, these Swedish Vikings are part of a larger genetic puzzle
17 september 2020
In a recently published article in the journal Nature, 90 researchers from various countries have collaborated to develop new knowledge about the Viking-era population. Marie Allen, professor of forensic genetics at Uppsala University, has contrib...
-
The VR game that takes you to medieval Visby
14 augusti 2020
Using a VR helmet, you can try your hand at archery in 14th century Visby. This new VR game has been developed by the game company Disir, which was founded by a game developer and three archaeologists, of which two research at Uppsala University.
-
“The American dilemma is far from resolved”
15 juni 2020
The police violence in Minneapolis that resulted in the death of George Floyd has once again thrust relations between black and white Americans onto the agenda, a dilemma that will most likely play a central role in this autumn’s presidential elec...
-
Social graces and etiquette vital for Carl Linnaeus
04 juni 2020
What would have become of Carl Linnaeus if he had remained single? Would science have missed out on one of its major lodestars without his well-functioning household? And was his son, Carl Linnaeus the Younger, really the ne’er-do-well he was repu...