Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 September 2020

I graven som kallas Salme II låg skeletten i fyra lager på en yta om 3 x 4 m. Hela båten var 17,5 meter lång och 3 meter bred.
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från människor begravda i båtgravar på en strand på ön Saaremaa i Estland.
Det går så klart inte att veta precis vad som hände de tidiga svenska vikingarna som någon gång kring år 750 landsteg på den estländska ön som på svenska kallas Ösel. Men innehållet i gravarna i närheten av byn Salme visar att flera av dem gick en våldsam död till mötes.
Dna-analys av begravda krigare
Graven som fått namnet Salme I innehöll lämningar av sju män som var mellan 18 och 45 år. I graven Salme II fanns skelett från 34 män och benen visade att de hade fått många hugg och skärskador från vapen med vass egg. Arkeologernas tolkning är att männen i gravarna var svenska krigare som snabbt blivit begravda i sin båt efter ett slag. Forskare från Tallins universitet gjorde de arkeologiska undersökningarna och analyserna av benen. Dna-extraktion och dna-analys stod Marie Allen och hennes kollega Magdalena Buś för.

– Vårt mål var att undersöka om vi kunde säga något mer om personerna i gravarna. Fanns det något slags släktskap mellan dem? Och kom de från Sverige? En tidigare studie där man mätt isotoper i tänder från gravarna hade indikerat att de kom från Mälardalen, berättar Marie Allen.
Kom från samma område i Sverige
Dna-resultaten visade att en familj drabbats särskilt hårt i våldsamheterna. Fyra av de 34 männen som låg staplade på varandra i båtgraven var helbröder. Det visade sig också att de övriga i graven har sitt ursprung från samma område. För att bekräfta att personerna kom från Sverige jämfördes dna:t med tusentals prover analyserade i andra studier.
Välbevarade skelett
– Den största utmaningen när man analyserar så här gammalt material är att dna:t har brutits ner i små fragment. Det finns tekniker som gör att vi klarar detta idag men blir fragmenten alltför korta går de inte att pussla ihop. Skeletten i de här gravarna var relativt välbevarade och särskilt tänderna och tinningbenen var bra källor för dna, säger Marie Allen. Det går att ta reda på ännu mer om individerna i gravarna, till exempel deras hår- och ögonfärg, men även andra utseendedrag som ansiktsform. De analyserna pågår ännu och kommer utökas för vikingarna i Salme. Även egenskaper som intolerans mot laktos eller gluten, immunitet och metabolism kan forskarna läsa av i dna:t.
– Det här är delvis samma frågor som vi ställer oss inom kriminalteknisk dna-analys, som den största delen av vår forskning kretsar kring. Där arbetar vi också med frågor om släktskap, ursprung, och utseende. Och även kriminaltekniska material kan vara väldigt nedbrutna om de förvarats ogynnsamt och de är från ett gammalt (kallt) fall. Vi lär oss mer om att analysera utmanade prover av båda områdena, säger Marie Allen.
Bekräftar tidigare forskning
Den stora studien som presenteras i Nature, och där analyserna från Salme-gravarna ingår, omfattar dna från över 400 individer. Studien bidrar med ett stort datamaterial som kan användas för att bättre förstå vikingarnas och vikingakulturens spridning.
Den omfattande dna-informationen bekräftar det forskningen redan känner till om vikingatiden, berättar Charlotte Hedenstierna-Jonson, arkeolog vid Uppsala universitet och medförfattare till studien.
– Det finns en tydlig förankring i det arkeologiska materialet för de resultat som studien presenterar. Att olika delar av det vikingatida Skandinavien haft sina främsta kontakter åt lite olika håll anar vi i den materiella kulturen, men nu får vi ytterligare stöd för det.
– Jag tycker det är särskilt spännande att vi på ett bättre och mer nyanserat sätt kan börja diskutera identiteter i de här sammanhangen. Viking var en kulturell snarare än en genetisk tillhörighet. Studien sätter också fingret på något som arkeologer och historiker har pratat om under en längre tid – att den vikingatida skandinaviska befolkningen inte är detsamma som vikingar.
Andra Uppsalaforskare som också bidragit till artikeln i Nature är arkeologen Neil Price och osteoarkeologen Sabine Sten.
News
-
New light cast on Scandinavia’s most important Bronze Age site
09 oktober 2018
Håga, Scandinavia's most significant Bronze Age site, is relatively unknown. But in a new book, archaeologists at Uppsala University have brought together what is known and placed Håga in a larger context.
-
New study shows virus traces in historical skeletal material
06 september 2018
A new international study shows the importance of studying historical skeletal material to increase knowledge about how viruses develop.
-
Large-scale whaling in north Scandinavia may date back to 6th century
13 juni 2018
The intensive whaling that has pushed many species to the brink of extinction today may be several centuries older than previously assumed. This view is held by archaeologists from Uppsala and York whose findings are presented in the European Jour...
-
Vice-Chancellor Eva Åkesson to receive King’s Medal
08 juni 2018
H.M. King Carl XVI Gustaf has decided to award Uppsala University’s Vice-Chancellor Eva Åkesson and Johan Svedjedal, Professor of Literature, H.M. The King’s Medal.
-
This year’s Distinguished Teaching Award winners chosen
04 juni 2018
The 2018 Distinguished Teaching Award winners at Uppsala University teach subjects related to art history, informatics and media, pharmaceutical biosciences and information technology. The free Distinguished Teaching Award was presented to Senior ...
-
Human diversity as a research area
29 maj 2018
Human diversity abounds in language, culture and biology. An understanding of this diversity is central to a lot of research, but it is important to address the ethical issues raised by this research. The Human Diversity Research Network takes an ...
-
Shared meals important for wellbeing
29 maj 2018
How, where and when we eat are key issues for human health and wellbeing. A multidisciplinary research network at Uppsala University aims to deepen knowledge about the significance of meals.
-
Is citizenship necessary for being part of a democracy?
26 april 2018
Nowadays, civil rights are usually connected with citizenship of a country. But how do growing globalisation and more mobility affect this?
-
Mobilising for research on higher education
26 april 2018
Remarkably little research is conducted on higher education in Sweden, but a large share of existing research on the subject is at Uppsala University. Through a research network for research on higher education, researchers are now mobilising to d...
-
Two Uppsala researchers elected at American Academy
25 april 2018
The American Academy of Arts and Sciences recently elected new members. Two Uppsala researchers were elected as international honorary members.
-
The Well-Laden Ship: Viking exhibition soon to reach America
11 april 2018
In late April, a ship will reach New York bringing the exhibition “The Vikings Begin” which will embark on a two-year tour of the US. On display will be a selection of 1,300-year-old items from the pre-Viking Age. Usually in storage at Gustavianum...
-
Art historian receives award from Vitterhetsakademien
09 april 2018
Every year, Vitterhetsakademien (The Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities) confers prizes for outstanding scholarly achievements. PhD Hedvig Mårdh at Uppsala University was one of the 2017 prizewinners.
-
New Oscar Prize winners announced
21 december 2017
Uppsala University’s Oscar Prize for young researchers has been awarded to Eric Cullhed, Doctor of Philosophy, Department of Linguistics and Philology and Oskar Karlsson, Doctor of Pharmacy, Department of Pharmaceutical Biosciences.
-
New thesis on 21st-century Swedish crime fiction: A Market of Murders
20 december 2017
Why have Swedish detective stories become so immensely popular in our century? What murder motives and weapons are most common in the genre, and why? And is it true that Swedish crime fiction is characterised by social criticism? A new thesis from...
-
Collaboration for new knowledge in culture and society
09 december 2017
Uppsala University is aiming to develop new research collaborations spanning different research subjects. The newly created Centre for Integrated Research on Culture and Society at the Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences will fac...
-
Ola Larsmo and Quentin Skinner new honorary doctors
16 oktober 2017
Author Ola Larsmo and Professor Quentin Skinner, University of London, have been appointed new honorary doctors at Uppsala University’s Faculty of Arts.
-
Equal Opportunities Award goes to Anita Hussénius
12 oktober 2017
Anita Hussénius, head of the Centre for Gender Research, has received the 2016 Equal Opportunities Award for her gender-equal and inclusive leadership.
-
Exhibition: Viking Age patterns may be Kufic script
03 oktober 2017
What was previously thought to be typical Viking Age, silver patterns on woven silk bands, could in fact be geometric Kufic characters. As part of an exhibition at the Enköping Museum, ongoing research is presented where a textile archaeological a...
-
First genetic proof that women were Viking warriors
08 september 2017
New DNA evidence uncovered by researchers at Uppsala University and Stockholm University shows that there were in fact female Viking warriors. The remains of an iconic Swedish Viking Age grave now reveal that war was not an activity exclusive to m...
-
Gustavian style – a Swedish style?
05 juni 2017
Why has the neoclassical Gustavian style become so prominent in the Swedish self-image? A new dissertation from Uppsala University shows how researchers in art history, along with museums, commercial enterprises and the monarchy, have contributed ...