Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 December 2020
Skulpterade schackpjäser på ett bräde av ebenholts, pärlemor och inlagt silver i Philipp Hainhofers Pommerska konstskåp (Berlin).
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en kollega lösa en över 300 år gammal gåta gällande ett spel i det Augsburgska konstskåpet.
och antikvarie vid Uppsala universitetsmuseum
Gustavianum. Foto: Frida Klang
I tider av karantän och mycket umgänge inomhus med en liten krets människor har förmodligen flera monopol och fiaspel som legat bortglömda ett tag fått komma fram igen. Att spela bräd- och sällskapsspel för att roa sig och för att få tiden att gå är inte någon modern företeelse. Många av de spel vi spelar idag har ett ursprung vi kan spåra till åtminstone 1500-talets senare del. Schack är ett exempel på spel som varit med länge. Så även damspel och backgammon. Olika former av gåsspel, spel där man går med sina spelpjäser längs en bana efter hur många steg tärningen visar, har också en lång historia.
Alla spelade, i alla samhällsklasser. Ofta samma typer av spel dessutom, även om schack var tämligen kostsamt med tanke på alla pjäser som måste skulpteras. Kortspel var däremot ganska lättillgängliga efter tryckpressens introduktion och exploderade i användning under 1500-talet (på bekostnad av tärningsspelandet).
– Att studera spel är ett sätt att verkligen komma nära de människor som gått före oss. Känslan av en motvillig tärning torde ha varit lika frustrerande 1620 som 2020, säger Greger Sundin, nyligen disputerad i konstvetenskap och verksam som antikvarie vid Uppsala universitetsmuseum Gustavianum.
Samlingar av föremål från hela världen
Foto:Mikael Wallerstedt
I universitetsmuseets samlingar finns det så kallade Augsburgska konstskåpet som stod klart 1631. Det är det mest välbevarade och berömda konstskåpet som den Augsburgske handelsmannen och konstagenten Philipp Hainhofer (1578-1647) lät tillverka. De konstskåp han sammanställde fyllde han med samlingar av föremål från hela världen – allt från naturens snäckor, mineraler och delar från djur, till människans vetenskapliga instrument, reliker och konstföremål. Och spel.
Det Augsburgska skåpet skänktes 1632 till Gustav II Adolf av staden Augsburg och i det finns en stor mängd spel och tidsfördriv. Greger Sundin har i sin avhandling tagit avstamp i dessa spel för att se hur olika bräd- och kortspel såg ut och användes i furstligt samlande under det tidiga 1600-talet. Användes de som spel på samma sätt som idag? Var spelen i konstskåpen tänkta att användas eller var de snarare menade att representera spel i ett sammanhang där så mycket var just representation?
Spelen användes av skåpens ägare
Efter att ha närstuderat de spel som finns bevarade från Hainhofers skåp runt om Europa har Greger Sundin dragit slutsatsen att spelen inte bara beskådats utan också har använts. Förmodligen av skåpens ägare med gäster. Han noterade också att alla spel var lättillgängligt placerade i skåpen så att det skulle gå enkelt att ta fram dem och spela.
Efter att ha studerat hundratals spel har Greger Sundin kunnat rekonstruera både användningen av spelen och hur samtida attityder påverkat formgivning, material och regler. Utifrån vilka spel som inkluderades i konstskåpen har han också kunnat utläsa att Hainhofer inte bara lyssnade på sina beställare utan också valde utifrån sitt egna stora spelintresse.
Löste gåtan kring ett mystiskt spel
Under de allra sista veckorna innan avhandlingen skulle gå till tryck lyckades Greger Sundin, med hjälp av en kollega i Tyskland, lösa gåtan kring ett mystiskt spel i det Augsburgska konstskåpet vars namn och regler redan var bortglömda då det först beskrevs i Sverige 1694.
De konstaterade att det fantasifullt dekorerade spelet var "Otrogna grannar” eller möjligen “Helvetesresan” (Höllfahren på tyska). Spelplanen användes för att flytta markörer på i samband med att man spelade kort. Beroende på var man hamnade gällde olika regler (till exempel: måste vara tyst, tilltala någon på ett specifikt sätt). Misslyckas man flyttar man sig ett steg närmare mitten där människorna kokas i en gryta. Hamnar man där förlorar man. Sisten kvar vinner och får alla pengar. Konstskåpens skapare Hainhofer brukade själv spela den här typen av spel på sina resor.
Publikation
A Matter of Amusement: The Material Culture of Philipp Hainhofer’s Games in Early Modern Princely Collections, Acta Universitatis Upsaliensis, 2020.
Mer läsning om historiska spel
- Adrian Seville, “The cultural legacy of the royal game of the goose: 400 years of printed board games” (2019)
- David Parlett, “Parlett’s history of board games” (2018)
- Johan Hizinga, “Homo ludens” (först publicerad 1938, finns i många nyutgåvor)
News
-
“Most people can relate to music”
20 juni 2023
Mattias Lundberg’s area of research is liturgical music from the Renaissance. However, as a professor of musicology, he is used to covering the history of music in its entirety, and in recent years he has done precisely this in radio broadcasts fr...
-
Music Professor Mattias Lundberg receives Royal Medal
06 juni 2023
Mattias Lundberg is familiar from several series on Sveriges Radio’s channel P2, most recently “Fråga musikprofessorn” (“Ask the Music Professor”). Now he is being awarded a royal medal. “I’m pleased that musicology and the humanities are receivi...
-
“The public is generally poorly informed”
29 mars 2023
Hello May-Britt Öhman, researcher at the Centre for Multidisciplinary Studies on Racism and expert contributor to the Government's Committee on Reindeer Lands.What is the purpose of this inquiry?
-
From living heritage to zombie churches
22 mars 2023
Churches are preserved by an antiquarian system that risks killing them instead of keeping them alive. The Swedish State and the Church of Sweden therefore need to define new joint visions and goals to enable the ecclesiastical cultural heritage t...
-
Democracy researchers to participate in literature festival
22 mars 2023
War, crime and literature as a path to reconciliation is the theme of the Uppsala International Literature Festival on March 23–25. One of the organisers is the Democracy and Higher Education research programme at Uppsala University. Christina Kul...
-
ERC grant for research into Swedish slavery
03 februari 2023
Fredrik Thomasson, researcher at the Department of History at Uppsala University, has received the ERC Consolidator Grant from the European Research Council (ERC). This grant relates to a project on Swedish colonial history on the island of Saint ...
-
The names given to the clouds, an important part of the university's history
04 januari 2023
The book “Molnspanare– en meteorologisk historia” (Cloud spotters – a meteorological history) tells of the emergence of meteorology as a scientific subject. Among other things, you can read about how the Latin names and classification of the cloud...
-
The history of Easter Island can teach us about sustainability
08 december 2022
Tourism has exploded on Easter Island over the last twenty years – something that has led to both financial gain and major encroachments on the island's environment. Researchers from Uppsala are now studying how history can teach us to build a mo...
-
Nobel Prize-winning literature often published by small publishing houses
05 december 2022
During the Christmas trade period, books written by the latest Nobel Prize laureate tend to sell at least as well as the more traditional bestsellers. It is very important for publishers to have Nobel Prize winners on their lists, according to res...
-
Conference: 30 years of EU citizenship
21 november 2022
This year marks 30 years since European Union citizenship came into being. It will be highlighted at an international, interdisciplinary conference in Uppsala on 22–23 November. Both researchers and all those interested are welcome to attend.
-
New honorary doctors in the Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences
03 november 2022
The faculties at Uppsala University have decided on the award of honorary doctorates for 2022. Among the new honorary doctors at faculties in the Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences are researchers in economic geography, family l...
-
The vulnerability of surrogate mothers in a global market
17 oktober 2022
A new dissertation on surrogacy highlights Thai women's experiences of having acted as surrogate mothers. The dissertation shows the women's vulnerability in a global surrogacy industry, but also provides a more nuanced picture of what makes women...
-
Historical discoveries as Linnaeus Garden is excavated
07 oktober 2022
Unique pots, eighteenth-century porcelain and the bones of countless fish and birds: archaeologists who have been excavating part of the Linnaeus Garden have come across a wealth of exciting objects that can tell us more about the people and anima...
-
Popular 18th-century medicine in a new form
05 september 2022
Hello to Nils-Otto Ahnfelt, PhD pharmacist and visiting researcher at the Department of Pharmaceutical Biosciences. Together with the historian of science Hjalmar Fors, you have developed a reconstruction of the 300-year-old medicine Hjärnes Testa...
-
Torgny Segerstedt Medal and Geijer Prize winners announced
05 september 2022
This year’s Torgny Segerstedt Medal has been awarded to Mikael Stenmark, professor in philosophy of religion at the Department of Theology. The Geijer Prize goes to Viktor Persarvet and Astrid Wendel-Hansen.
-
Digging from the present down to antiquity
30 augusti 2022
Welcome to the Viking Age! The archaeology students, with their trowels and their scrapers, have dug past the medieval layers and made their way down to the 11th century, approximately 30 centimetres below today's ground level. During the seminar ...
-
The sheep – Gotland’s symbol of sustainability
14 juni 2022
Sheep are the strongest symbol of sustainability on Gotland, according to Gurbet Peker. Not only do real ones graze all over the island, you can even find sheep sculpted in concrete in Visby. Peker researches the day-to-day lives of lamb farmers i...
-
Can democracy solve the climate crisis?
13 juni 2022
Hello Linda Wedlin, organisor and moderator of a panel discussion during Almedalen Week with the theme ‘What knowledge and what kind of democracy is needed for a successful climate transition?’ What are you going to be discussing?
-
Mapping people of the past by means of their bones
09 maj 2022
What is the best way to find out about a human being or animal that has been dead for perhaps several centuries? “Study the bones” is what Sabine Sten, professor of osteoarchaeology, would say. They can reveal an individual's age, body length, DNA...
-
Transforming space and society in Kiruna
24 mars 2022
State and corporate ideas about nature, people and the future played a decisive role in the development of Kiruna as a mining town over a century ago. Since 2004, when 6,000 Kiruna residents were informed that they would have to move because of gr...