Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 March 2022

Gruvan har helt dominerat Kirunas utveckling.
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har idéerna fått ny betydelse. Det visar en ny avhandling i kulturantropologi från Uppsala universitet.
– Gruvbolag var en enorm kraft när det gäller hur man utvecklade den här delen av landet kring förra sekelskiftet. Företagsledarskap var viktigt för att inte bara utveckla en stad för människor att leva i utan ett attraktivt samhälle som uppfattades som annorlunda, exotiskt och fullt av möjligheter, som den amerikanska västgränsen. LKAB:s tidiga inflytande över utvecklingen av inte bara gruvan, bostäder, skolor och infrastruktur utan även social och ekonomisk politik förblev stark även efter framväxten av välfärdsstaten, och detta har skapat speciella sociala relationer i samhället, säger Elisa Maria López som precis har disputerat med en antropologisk avhandling om flytten av Kiruna: ”Transforming Kiruna: Producing Space, Society, and Legacies of Inequality in the Swedish Ore Fields”, på svenska ”Att transformera Kiruna: Produktionen av rum, samhälle och nedärvd ojämlikhet i de svenska malmfälten”.
Byggde upp kontaktnät
Under åren 2012-2015 bodde Elisa Maria López i Kiruna under 15 månader. Hon byggde upp ett kontaktnät och lärde känna många olika människor, några vars förfäder kom till Kiruna i början på 1900-talet, och några vars förfäder sedan länge levde som renskötare i fjällen som skulle bli gruvan och Kiruna. I avhandlingen berättar hon om hur några beskriver sina liv i Kiruna idag: De vill stanna i sin hemstad och sina hemmamarker. De trivs och vill att barnen ska växa upp där, och renarnas betesland finns där. Arbetet i gruvan gör det möjligt att göra många saker, som att resa, utbilda sig eller etablera ett familjeliv. Många har också gjort stora investeringar i arbetet kring renskötsel, som har krävts i och med att betesmarkerna har minskat på grund av gruvindustrin och stadsinfrastrukturen.
Med tanke på den långa och komplexa historiska, ekonomiska, och känslomässiga relationen som de flesta har med staden och omgivningarna, finns en stark koppling till platsen som gör att det inte är så lätt att flytta därifrån.
– När man pratar om flytten av Kiruna måste man förstå skeendet i den kontexten, säger Elisa Maria López.
Flytt av många tusen människor
Det som varit Elisa Maria López syfte med avhandlingen har varit att få beskriva vad som händer med olika människornas relationer till rum och plats i ett samhälle som länge har förvandlats av gruvindustrin. Liknande orter finns över hela världen och att hon valde just Kiruna i Sverige handlar delvis om den pågående samhällsomvandlingen, med flytt av många tusen människors bostäder och vardagsliv, men också att det händer i en ursprungsbefolknings hemland. Kring gruvan har det uppstått deformationer i marken som utgör en risk för byggnader och människor i närheten. Det behövs en stor utbyggnad av infrastruktur, bostäder och andra byggnader för att ersätta det som inte längre går att använda.
Elisa Maria López säger att hon är både fascinerad och förvånad över att den här flytten sker så oreflekterat från både statens och LKAB:s (Luossavaara-Kiirunavaara AB) sida, och att det är ”verkligen intressant att det görs i Sverige”.
Sociala och rumsliga omvandlingar
Hon beskriver stadsomvandling som den senaste av många gruvbaserade sociala och rumsliga omvandlingar i Kirunaområdet, som inte bara förvandlar invånarnas fysiska rum utan även deras sociala rum, deras relationer till plats och till varandra. Hennes utgångspunkt är vetenskapliga teorier från antropologi och sociologi (som Henri Lefèbvre) om att begreppet rum inte bara är fysiskt utan också skapas genom sociala interaktioner, idéer och symboler. Studien visar hur Kiruna och omgivningarna utgörs av många olika rum/space, som exempelvis gruvan, staden och fjället för friluftsliv och renbetesmark. De här rummen förändras hela tiden och de både påverkar och påverkas av människor och icke-människor, som renar och gruvdeformationer.

antropologi och etnologi. Foto: Uppsala universitet
– Alla i Kiruna drabbas av gruvindustrin och stadsomvandling, men på olika och ojämlika sätt. När grundförutsättningarna för livet – rum att bo, arbeta, och har koppling till – ändras, påverkas också sociala relationerna.
En stor del av avhandlingen ägnas åt de erfarenheter och upplevelser som finns i samebyarna från Čohkkiras (Jukkasjärvi), på vars marker Kiruna stad byggdes. Samerna har länge varit föremål för orättvis behandling kopplat till produktionen av gruvan och staden, och idéer om den befintliga marken kring Kiruna som en ”öde vildmark”. Förlusten av mark och rättigheter som inträffade under denna tid fortsätter att påverka nutiden, och är orsaken till många konflikter om vem som har rätt till att använda Kirunas fjäll, älv och sjöar.
Alternativa framtider
Men stadsomvandlingen har också skapat en möjlighet för invånarna att föreställa sig alternativa framtider för Kiruna. Elisa Maria López har även intervjuat arkitekter och stadsplanerare som skapar Nya Kiruna, för att studera hur deras arbete har bidragit till att formulera lokala ambitioner för ett hållbart samhälle.
– Jag hoppas att min forskning kan ligga till grund för att i framtida storskaliga utvinningsprojekt, ställa andra sorts frågor och även se till utvinningens långsiktiga miljömässiga och sociala konsekvenser. Hur påverkar den ekonomiska utvecklingen människors vardag, koppling till plats och sociala relationer? Vem är ansvarig för att inte upprepa historiska ojämlikheter i samband med sådana projekt? Vem bestämmer vem som ska göra uppoffringar, och vad som är hållbart? Vi måste kunna vara mer kritiska till storskaliga utvecklingsprojekt, och de löften och antaganden som de bygger på, för att skapa hållbara lösningar som gynnar lokalbefolkningen, som är de som drabbas mest, säger Elisa Maria López.
Publikation:
López, Elisa Maria (avhandling 2021) Transforming Kiruna: Producing Space, Society, and Legacies of Inequality in the Swedish Ore Fields, Acta Universitatis Upsaliensis, Open access: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1606243/FULLTEXT01.pdf
News
-
“The American dilemma is far from resolved”
15 juni 2020
The police violence in Minneapolis that resulted in the death of George Floyd has once again thrust relations between black and white Americans onto the agenda, a dilemma that will most likely play a central role in this autumn’s presidential elec...
-
Social graces and etiquette vital for Carl Linnaeus
04 juni 2020
What would have become of Carl Linnaeus if he had remained single? Would science have missed out on one of its major lodestars without his well-functioning household? And was his son, Carl Linnaeus the Younger, really the ne’er-do-well he was repu...
-
Medieval manuscript fragments acquired
26 maj 2020
A group of fragments of medieval manuscripts has been acquired by Uppsala University Library. Among these there is a fragment related to Saint Bridget of Sweden. This particular fragment may have been written at or owned by the Vadstena Abbey.
-
She studies AI as existential media
30 april 2020
How are we influenced when smart digital assistants, like Siri and Alexa, become part of our homes? And what happens when we begin to track deviating individuals through biometrics? “More research is needed on what it means to be human in a digita...
-
New study reveals unknown side of Astrid Lindgren’s creative process
21 februari 2020
Why did Jonathan Lionheart’s pitch-black hair suddenly turn golden? And how did Master Detective Kalle Blomqvist get his proper name? In the “Astrid Lindgren Code”, literature researcher Malin Nauwerck lifts the lid on some of the literary world’s...
-
History professor given prestigious assignment
22 januari 2020
Maria Ågren, professor of history, has been awarded a distinguished professor grant of SEK 50 million over 10 years by the Swedish Research Council. The council awarded grants totalling some SEK 380 million to eight applicants.
-
Winner of the 2019 Geijer Prize Named
14 januari 2020
The Geijer Prize for history 2019 has been awarded to Mia Kuritzen Löwengart for her doctoral thesis A Matter of Social Urgency: The emergence of a symphony orchestra and concert house in Stockholm, ca. 1890-1926 and Hedvig Widmalm for her doctora...
-
Legendary runestone bears witness to climate anxiety 1,200 years ago
08 januari 2020
After more than 1,000 years, one of the greatest mysteries of the early Viking Age, the Rök runestone which bears the world’s longest runic inscription, appears to have been solved. According to four Swedish researchers, the puzzling inscription h...
-
Martin Henriksson Holmdahl Prize goes to Afaf Doleeb and Patricia Lorenzoni
21 november 2019
The Martin Henriksson Holmdahl Prize is Uppsala University’s foremost award for contributions to the promotion of human rights and liberty. This year’s prize is shared by graduate student Afaf Doleeb and researcher Patricia Lorenzoni for their com...
-
Large-scale cadastral maps on parchment digitised
08 november 2019
Uppsala University Archives holds a large collection of hand-drawn seventeenth century maps on parchment. These maps are of significant historical value and a valuable source of information on the University’s agricultural properties at the time.
-
New Honorary Doctors Appointed at Uppsala University
21 oktober 2019
The nine faculties at Uppsala University have decided on who they wish to appoint as honorary doctors this academic year. The new honorary doctors include researchers in fields as diverse as string theory, maternal healthcare, evolutionary biology...
-
Excavation documentation from Labraunda digitised
21 oktober 2019
Uppsala University Library's part of the project Mötesplats Medelhavet ("Labraunda") - a research platform for digitised archaeological collections and archives at the Swedish institutes in Athens, Rome and Istanbul, is now being started. The aim ...
-
Aristocratic family trees became scientific model
01 oktober 2019
Before the French Revolution, family trees were reserved for the feudal upper classes, who used them to consolidate their social status. While feudalism broke down and family trees lost their old roles, the trees gained new functions as scientific...
-
Uppsala philosopher elected to the Royal Swedish Academy of Sciences
19 september 2019
Folke Tersman, professor of practical philosophy at Uppsala University, has been elected as a member of the class for humanities and for outstanding services to science at the Royal Swedish Academy of Sciences.
-
Johan Ihre’s dissertations now in digital form.
06 september 2019
Johan Ihre (1707-1780) was professor of Rethoric and Politics at Uppsala University for 42 years. During this time he managed no less than 453 dissertations, the theses of the time. These dissertations are currently a widely used source material i...
-
Sustainable urbanisation requires collaboration
10 juni 2019
On Sunday, 30 June, six seminars on sustainability and urbanisation focusing on India and Sweden will take place in Almedalen. To find out more, we talked to Swaminathan Ramanathan, visiting research fellow, and Owe Ronström, professor of ethnolog...
-
Races for women play an important role
06 maj 2019
Participating in a race for women plays an important role for women and increases self-confidence among participants. Women aim to perform as well as they can, and they place most emphasis on their physical performance, despite the organisers’ oft...
-
Award for research and teaching on the Holocaust
11 april 2019
Tomislav Dulić, Senior Lecturer in History and Director of the Hugo Valentin Centre, has been awarded the Austrian Holocaust Memorial Award 2019.
-
Diplomatic wives’ political clout often overlooked
07 mars 2019
Many 20th-century accounts of international relations and diplomacy often leave out the role of women. Diplomats’ wives were not officially employed, but diplomacy was frequently based on couples working together.
-
Ola Larsmo awarded Martin Henriksson Holmdahl Prize
16 november 2018
The Martin Henriksson Holmdahl Prize is Uppsala University’s foremost award for efforts to promote human rights and liberty. This year’s prize is awarded to author and honorary doctor Ola Larsmo.