Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
RESEARCHER PROFILE
9 May 2022
Sabine Sten med en koskalle. Hon disputerade på tänder för att undersöka slaktåldern hos nötkreatur under medeltiden.
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dna, livsstil, sjukdomar, kost till var hen tillbringade sina sista år i livet.
– Här kan man se på benen i fingrarna: ser du att de har liksom längsgående markerade benkanter? Det visar att den här individen har arbetat mycket med sina händer, säger Sabine Sten och pekar mot ett fingerben på ett kraftigt byggt vikingatida skelett som ligger upplagt på ett arbetsbord i det Osteologiska laboratoriet på Campus Gotland. Mannen – för det är en man – var lång och måste ha haft muskulösa ben. Några synbara skador, gamla frakturer eller tecken på att hans skulle ha lidit av till exempel benhinneinflammation finns inte, men däremot visar ryggraden tydliga tecken på artros. Vid sin död var han i 35-45-årsåldern.
Före 1975, när Sabine Sten inledde sin karriär som osteolog, var det ungefär så här mycket information som gick att få fram ur ett skelett, men hennes forskningsområde har upplevt en enorm utveckling sedan dess. Numera används även teknisk utrustning från specialistsjukvården, som datortomografi, och analysmetoder från naturvetenskapen, däribland gensekvensering.
En av de idag viktigaste metoderna för att få fram information om hur en människa levt är isotopanalyser. Det går i korthet ut på att jämföra förhållandet mellan olika varianter av grundämnen i skelettet. Eftersom sammansättningen skiftar mellan olika platser och födoämnen kan isotoperna avslöja om en person dog på samma plats som han eller hon föddes, om individen åt mest vegetabilier, kött eller fisk. Det går även att se om köttet kom från växt- eller köttätare och om fisken hämtats från hav eller insjöar.
I ett nytt forskningsprojekt planerar nu Sabine Sten att göra utgrävningar på Gotska Sandön för att ta reda på vilka människor som bott och levt här genom tiderna. Det utsatta läget mitt i Östersjön där vind och vågor ständigt om ön hotar de arkeologiska skatter som finns i marken.
– Ön rör på sig lite. Det märks på vissa gravhögar på hög nivå där sanden flyttar sig. Gravar kommer närmare strandlinjen och gravar har försvunnit, förklarar Sabine Sten.
Så det är en kamp mot tiden för att hitta och dokumentera de skelettdelar som förs upp till markytan av erosionen.
När en människas kvarlevor analyseras kopplas forskare inom flera olika discipliner in. Ett omtalat exempel på det var när Sabine Sten 2014 ansvarade för öppnandet av Erik den heliges relikskrin i Uppsala domkyrka. Den svenske kungen stupade i strid 1160 och forskarna var bland annat nyfikna på att se om det gick att finna belägg för det som berättas om honom i Erikslegenden som skrevs ett sekel efter hans död. Som namnet antyder är det en helgonlegend och kungen framställs som en god kristen.
– Vi analyserade benen i två dagar. Första dagen gjorde vi en grundundersökning där vi konstaterade kön, ålder, kroppslängd och om det fanns skador. Vi tog även prov för dna. Andra dagen fick vi hjälp av Akademiska sjukhuset med datortomografi och osteoporos-undersökning för att se om han var benskör. Isotopanalyserna visade att han levt mycket på insjöfisk. Han hade väldigt lite skador, men hade en skada i pannan som var fint läkt. Jämfört med dagens män i 40-årsåldern hade han ett bra skelett. Han hade rört sig mycket och belastat skelettet, berättar Sabine Sten.
Åtminstone delvis tycks alltså helgonlegenden stämma med verkligenheten. Eftersom fisk var fritt fram att äta under fastan kan Erik den heliges fiskrika kost förklaras av att han underkastade sig kyrkans fasteregler och han därmed var att betrakta som en god kristen. Skadorna på halskotan visar att han troligen också dog genom halshuggning, precis som det berättas i legenden.
Det här var inte den första svenske kung Sabine Sten intresserat sig för i sin forskning. Hon deltog också i sökandet efter Magnus Ladulås i Riddarholmskyrkan. Han dog 1290 och begravdes då i kyrkan. Men när hans tumba, det vill säga gravmonument, öppnades 2011 visade det sig att han inte låg där. Även den intilliggande tumban där kung Karl Knutsson vilar, undersöktes.
– Dateringen tyder på att det är Karl Knutsson Bonde som ligger där, säger Sabine Sten.”
dog på samma ställe som hen föddes.
Foto: Daniel Olsson
Att forskningsresultat vänder upp och ned på föreställningsvärldar är något hon varit med om förr, inte minst när hon studerat djurben.
– Vi analyserade dna från igelkottar för att ta reda på varifrån igelkottarna på Gotland kommer. De fanns inte här från början utan har förts hit över sjön av människor under stenåldern. Dna visade att de härrör från västra Sverige vilket visar på tidig kontakt med svenska fastlandet, berättar Sabine Sten.
Fakta: Sabine Sten
Yrke: professor i osteoarkeologi vid institutionen för arkeologi och antik historia
Inspireras av: Den gotländska miljön, att jobba med tidigare människor och djur.
Gör mig glad: att få analysera flera välbevarade skelettmaterial och kunna jämföra dem.
Gör mig arg: När det administrativa tar tid.
Hemlig talang: Att jag kan nätverka och få människor engagerade. Att fiska och baka idbullar.
Familj: Man, två barn och fyra barnbarn.
Hade jag inte blivit osteolog: drömde om att bli bonde efter 9:e klass.
News
-
“Most people can relate to music”
20 juni 2023
Mattias Lundberg’s area of research is liturgical music from the Renaissance. However, as a professor of musicology, he is used to covering the history of music in its entirety, and in recent years he has done precisely this in radio broadcasts fr...
-
Music Professor Mattias Lundberg receives Royal Medal
06 juni 2023
Mattias Lundberg is familiar from several series on Sveriges Radio’s channel P2, most recently “Fråga musikprofessorn” (“Ask the Music Professor”). Now he is being awarded a royal medal. “I’m pleased that musicology and the humanities are receivi...
-
“The public is generally poorly informed”
29 mars 2023
Hello May-Britt Öhman, researcher at the Centre for Multidisciplinary Studies on Racism and expert contributor to the Government's Committee on Reindeer Lands.What is the purpose of this inquiry?
-
From living heritage to zombie churches
22 mars 2023
Churches are preserved by an antiquarian system that risks killing them instead of keeping them alive. The Swedish State and the Church of Sweden therefore need to define new joint visions and goals to enable the ecclesiastical cultural heritage t...
-
Democracy researchers to participate in literature festival
22 mars 2023
War, crime and literature as a path to reconciliation is the theme of the Uppsala International Literature Festival on March 23–25. One of the organisers is the Democracy and Higher Education research programme at Uppsala University. Christina Kul...
-
ERC grant for research into Swedish slavery
03 februari 2023
Fredrik Thomasson, researcher at the Department of History at Uppsala University, has received the ERC Consolidator Grant from the European Research Council (ERC). This grant relates to a project on Swedish colonial history on the island of Saint ...
-
The names given to the clouds, an important part of the university's history
04 januari 2023
The book “Molnspanare– en meteorologisk historia” (Cloud spotters – a meteorological history) tells of the emergence of meteorology as a scientific subject. Among other things, you can read about how the Latin names and classification of the cloud...
-
The history of Easter Island can teach us about sustainability
08 december 2022
Tourism has exploded on Easter Island over the last twenty years – something that has led to both financial gain and major encroachments on the island's environment. Researchers from Uppsala are now studying how history can teach us to build a mo...
-
Nobel Prize-winning literature often published by small publishing houses
05 december 2022
During the Christmas trade period, books written by the latest Nobel Prize laureate tend to sell at least as well as the more traditional bestsellers. It is very important for publishers to have Nobel Prize winners on their lists, according to res...
-
Conference: 30 years of EU citizenship
21 november 2022
This year marks 30 years since European Union citizenship came into being. It will be highlighted at an international, interdisciplinary conference in Uppsala on 22–23 November. Both researchers and all those interested are welcome to attend.
-
New honorary doctors in the Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences
03 november 2022
The faculties at Uppsala University have decided on the award of honorary doctorates for 2022. Among the new honorary doctors at faculties in the Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences are researchers in economic geography, family l...
-
The vulnerability of surrogate mothers in a global market
17 oktober 2022
A new dissertation on surrogacy highlights Thai women's experiences of having acted as surrogate mothers. The dissertation shows the women's vulnerability in a global surrogacy industry, but also provides a more nuanced picture of what makes women...
-
Historical discoveries as Linnaeus Garden is excavated
07 oktober 2022
Unique pots, eighteenth-century porcelain and the bones of countless fish and birds: archaeologists who have been excavating part of the Linnaeus Garden have come across a wealth of exciting objects that can tell us more about the people and anima...
-
Popular 18th-century medicine in a new form
05 september 2022
Hello to Nils-Otto Ahnfelt, PhD pharmacist and visiting researcher at the Department of Pharmaceutical Biosciences. Together with the historian of science Hjalmar Fors, you have developed a reconstruction of the 300-year-old medicine Hjärnes Testa...
-
Torgny Segerstedt Medal and Geijer Prize winners announced
05 september 2022
This year’s Torgny Segerstedt Medal has been awarded to Mikael Stenmark, professor in philosophy of religion at the Department of Theology. The Geijer Prize goes to Viktor Persarvet and Astrid Wendel-Hansen.
-
Digging from the present down to antiquity
30 augusti 2022
Welcome to the Viking Age! The archaeology students, with their trowels and their scrapers, have dug past the medieval layers and made their way down to the 11th century, approximately 30 centimetres below today's ground level. During the seminar ...
-
The sheep – Gotland’s symbol of sustainability
14 juni 2022
Sheep are the strongest symbol of sustainability on Gotland, according to Gurbet Peker. Not only do real ones graze all over the island, you can even find sheep sculpted in concrete in Visby. Peker researches the day-to-day lives of lamb farmers i...
-
Can democracy solve the climate crisis?
13 juni 2022
Hello Linda Wedlin, organisor and moderator of a panel discussion during Almedalen Week with the theme ‘What knowledge and what kind of democracy is needed for a successful climate transition?’ What are you going to be discussing?
-
Mapping people of the past by means of their bones
09 maj 2022
What is the best way to find out about a human being or animal that has been dead for perhaps several centuries? “Study the bones” is what Sabine Sten, professor of osteoarchaeology, would say. They can reveal an individual's age, body length, DNA...
-
Transforming space and society in Kiruna
24 mars 2022
State and corporate ideas about nature, people and the future played a decisive role in the development of Kiruna as a mining town over a century ago. Since 2004, when 6,000 Kiruna residents were informed that they would have to move because of gr...