Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
RESEARCHER PROFILE
9 May 2022
Sabine Sten med en koskalle. Hon disputerade på tänder för att undersöka slaktåldern hos nötkreatur under medeltiden.
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dna, livsstil, sjukdomar, kost till var hen tillbringade sina sista år i livet.
– Här kan man se på benen i fingrarna: ser du att de har liksom längsgående markerade benkanter? Det visar att den här individen har arbetat mycket med sina händer, säger Sabine Sten och pekar mot ett fingerben på ett kraftigt byggt vikingatida skelett som ligger upplagt på ett arbetsbord i det Osteologiska laboratoriet på Campus Gotland. Mannen – för det är en man – var lång och måste ha haft muskulösa ben. Några synbara skador, gamla frakturer eller tecken på att hans skulle ha lidit av till exempel benhinneinflammation finns inte, men däremot visar ryggraden tydliga tecken på artros. Vid sin död var han i 35-45-årsåldern.
Före 1975, när Sabine Sten inledde sin karriär som osteolog, var det ungefär så här mycket information som gick att få fram ur ett skelett, men hennes forskningsområde har upplevt en enorm utveckling sedan dess. Numera används även teknisk utrustning från specialistsjukvården, som datortomografi, och analysmetoder från naturvetenskapen, däribland gensekvensering.
En av de idag viktigaste metoderna för att få fram information om hur en människa levt är isotopanalyser. Det går i korthet ut på att jämföra förhållandet mellan olika varianter av grundämnen i skelettet. Eftersom sammansättningen skiftar mellan olika platser och födoämnen kan isotoperna avslöja om en person dog på samma plats som han eller hon föddes, om individen åt mest vegetabilier, kött eller fisk. Det går även att se om köttet kom från växt- eller köttätare och om fisken hämtats från hav eller insjöar.
I ett nytt forskningsprojekt planerar nu Sabine Sten att göra utgrävningar på Gotska Sandön för att ta reda på vilka människor som bott och levt här genom tiderna. Det utsatta läget mitt i Östersjön där vind och vågor ständigt om ön hotar de arkeologiska skatter som finns i marken.
– Ön rör på sig lite. Det märks på vissa gravhögar på hög nivå där sanden flyttar sig. Gravar kommer närmare strandlinjen och gravar har försvunnit, förklarar Sabine Sten.
Så det är en kamp mot tiden för att hitta och dokumentera de skelettdelar som förs upp till markytan av erosionen.
När en människas kvarlevor analyseras kopplas forskare inom flera olika discipliner in. Ett omtalat exempel på det var när Sabine Sten 2014 ansvarade för öppnandet av Erik den heliges relikskrin i Uppsala domkyrka. Den svenske kungen stupade i strid 1160 och forskarna var bland annat nyfikna på att se om det gick att finna belägg för det som berättas om honom i Erikslegenden som skrevs ett sekel efter hans död. Som namnet antyder är det en helgonlegend och kungen framställs som en god kristen.
– Vi analyserade benen i två dagar. Första dagen gjorde vi en grundundersökning där vi konstaterade kön, ålder, kroppslängd och om det fanns skador. Vi tog även prov för dna. Andra dagen fick vi hjälp av Akademiska sjukhuset med datortomografi och osteoporos-undersökning för att se om han var benskör. Isotopanalyserna visade att han levt mycket på insjöfisk. Han hade väldigt lite skador, men hade en skada i pannan som var fint läkt. Jämfört med dagens män i 40-årsåldern hade han ett bra skelett. Han hade rört sig mycket och belastat skelettet, berättar Sabine Sten.
Åtminstone delvis tycks alltså helgonlegenden stämma med verkligenheten. Eftersom fisk var fritt fram att äta under fastan kan Erik den heliges fiskrika kost förklaras av att han underkastade sig kyrkans fasteregler och han därmed var att betrakta som en god kristen. Skadorna på halskotan visar att han troligen också dog genom halshuggning, precis som det berättas i legenden.
Det här var inte den första svenske kung Sabine Sten intresserat sig för i sin forskning. Hon deltog också i sökandet efter Magnus Ladulås i Riddarholmskyrkan. Han dog 1290 och begravdes då i kyrkan. Men när hans tumba, det vill säga gravmonument, öppnades 2011 visade det sig att han inte låg där. Även den intilliggande tumban där kung Karl Knutsson vilar, undersöktes.
– Dateringen tyder på att det är Karl Knutsson Bonde som ligger där, säger Sabine Sten.”
dog på samma ställe som hen föddes.
Foto: Daniel Olsson
Att forskningsresultat vänder upp och ned på föreställningsvärldar är något hon varit med om förr, inte minst när hon studerat djurben.
– Vi analyserade dna från igelkottar för att ta reda på varifrån igelkottarna på Gotland kommer. De fanns inte här från början utan har förts hit över sjön av människor under stenåldern. Dna visade att de härrör från västra Sverige vilket visar på tidig kontakt med svenska fastlandet, berättar Sabine Sten.
Fakta: Sabine Sten
Yrke: professor i osteoarkeologi vid institutionen för arkeologi och antik historia
Inspireras av: Den gotländska miljön, att jobba med tidigare människor och djur.
Gör mig glad: att få analysera flera välbevarade skelettmaterial och kunna jämföra dem.
Gör mig arg: När det administrativa tar tid.
Hemlig talang: Att jag kan nätverka och få människor engagerade. Att fiska och baka idbullar.
Familj: Man, två barn och fyra barnbarn.
Hade jag inte blivit osteolog: drömde om att bli bonde efter 9:e klass.
News
-
Saying and doing are two different things
18 januari 2022
COLUMN. While more and more people say Yes and Amen when you ask them about the importance of living in a more environmentally conscious and sustainable way, few actually change their behaviour, writes Katarina Graffman, PhD in cultural anthropology.
-
Telling the story of Sweden’s Jews
11 november 2021
"There are many ways of being Swedish, and being Jewish is one of them." These words set the seal on Carl Henrik Carlsson’s history of the Jews in Sweden (Judarnas historia i Sverige). Carlsson is a researcher at Uppsala University, and his book h...
-
Campus Gotland students unearth Iron Age warrior
10 september 2021
Uppsala University archaeology students’ summer excavations on the island of Gotland turned up an exciting surprise: they found a warrior, with sword and spurs, in an Iron Age grave in Buttle Änge. Now the skeleton and grave goods will be analysed...
-
How Linnaean learning spread far and wide
07 juni 2021
An inspiring middle-school teacher sparked Linda Andersson Burnett’s interest in history. Now a researcher in the history of science and ideas at Uppsala University, she is currently studying Carl Linnaeus and his influence, which extends far beyo...
-
Elly Griffiths is giving this year’s Adam Helms Lecture
03 juni 2021
Each year, Uppsala University and the Swedish Publishers’ Association arrange a lecture in memory of the publisher Adam Helms. This year’s lecture will be given by the internationally renown British crime novelist Elly Griffiths on 16 September 20...
-
New thesis: Finery for fashionable ladies
11 maj 2021
When the first descriptions of knitting and crochet were published in Swedish, in the mid-19th century, such handiwork was described as the finest of all feminine handicrafts, for the benefit and pleasure alike of the trend-conscious, diligent mid...
-
Linnaeus’ complicated relationship with racism
07 maj 2021
Since June 2020, Carl Linnaeus has been a subject of debate in Sweden and around the world. What sparked it off were the actions of the Black Lives Matter (BLM) movement. Statues of slave owners have been lambasted or destroyed. In Sweden, the dis...
-
Conspiracy theories characterise views in and about Europe
03 maj 2021
Conspiratorial narratives of internal disintegration and external threats affect views in the European Union and Europe to an increasing extent. Our trust in society is put to the test in crises such as COVID-19 when various groups are singled out...
-
Nordic conspiracy theories through the ages
01 mars 2021
Conspiracy theories are becoming more common in the world, and the Nordic countries are no exception. Are some conspiracy theories unique to the Nordic countries? What typical narratives are disseminated? And when did this really start? A new book...
-
The plague year of 1710 was also a difficult year
24 februari 2021
As historians, it is our job to take a step back and give perspective to our current situation. For anyone looking back, it isn’t hard to find other difficult years. In Sweden’s past, 1710 was undoubtedly one such year, writes Jonas Lindström, res...
-
Sustainable development the focus of new graduate school at Campus Gotland
21 januari 2021
On 18 January, Uppsala University’s new multidisciplinary graduate school opened at Campus Gotland. Its focus is on sustainable development. This involves research on key societal challenges within changing energy systems, sustainable consumption,...
-
Archives crucial for Freemasons’ identity
22 december 2020
The Order of Freemasons’ meticulous archives are fundamental to their identity. The unique structure of the masonic archives reinforces the secrecy and mystique of the self-image that has been fashioned by the Order — and characterises it in the e...
-
Grants for research on the impact of AI on people and society
15 december 2020
In a major 10-year national research programme, two Wallenberg Foundations are supporting research on the impact of the ongoing technology shift, involving digitalisation and artificial intelligence, on our society and our behaviour. Two of the gr...
-
Linnaeus and Rudbeck medallists chosen
10 december 2020
This year the Rudbeck Medal is awarded to Professors Olle Eriksson, Inger Sundström Poromaa and Maria Ågren, while the Linnaeus Medal is awarded to Professor Kerstin Lindblad Toh and Chairman Dai-Won Yoon at Hallym University in South Korea.
-
Turkic cultural heritage in Uppsala
07 december 2020
Uppsala University has a rich collection of manuscripts, printed material, art objects and maps related to the Ottoman Empire and other Turkic cultures. How did they come to Uppsala? This story is told in a new book “Turcologica Upsaliensia. An Il...
-
Fallen in battle, these Swedish Vikings are part of a larger genetic puzzle
17 september 2020
In a recently published article in the journal Nature, 90 researchers from various countries have collaborated to develop new knowledge about the Viking-era population. Marie Allen, professor of forensic genetics at Uppsala University, has contrib...
-
The VR game that takes you to medieval Visby
14 augusti 2020
Using a VR helmet, you can try your hand at archery in 14th century Visby. This new VR game has been developed by the game company Disir, which was founded by a game developer and three archaeologists, of which two research at Uppsala University.
-
“The American dilemma is far from resolved”
15 juni 2020
The police violence in Minneapolis that resulted in the death of George Floyd has once again thrust relations between black and white Americans onto the agenda, a dilemma that will most likely play a central role in this autumn’s presidential elec...
-
Social graces and etiquette vital for Carl Linnaeus
04 juni 2020
What would have become of Carl Linnaeus if he had remained single? Would science have missed out on one of its major lodestars without his well-functioning household? And was his son, Carl Linnaeus the Younger, really the ne’er-do-well he was repu...
-
Medieval manuscript fragments acquired
26 maj 2020
A group of fragments of medieval manuscripts has been acquired by Uppsala University Library. Among these there is a fragment related to Saint Bridget of Sweden. This particular fragment may have been written at or owned by the Vadstena Abbey.