Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
RESEARCHER PROFILE
9 May 2022

Sabine Sten med en koskalle. Hon disputerade på tänder för att undersöka slaktåldern hos nötkreatur under medeltiden.
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dna, livsstil, sjukdomar, kost till var hen tillbringade sina sista år i livet.
– Här kan man se på benen i fingrarna: ser du att de har liksom längsgående markerade benkanter? Det visar att den här individen har arbetat mycket med sina händer, säger Sabine Sten och pekar mot ett fingerben på ett kraftigt byggt vikingatida skelett som ligger upplagt på ett arbetsbord i det Osteologiska laboratoriet på Campus Gotland. Mannen – för det är en man – var lång och måste ha haft muskulösa ben. Några synbara skador, gamla frakturer eller tecken på att hans skulle ha lidit av till exempel benhinneinflammation finns inte, men däremot visar ryggraden tydliga tecken på artros. Vid sin död var han i 35-45-årsåldern.

Före 1975, när Sabine Sten inledde sin karriär som osteolog, var det ungefär så här mycket information som gick att få fram ur ett skelett, men hennes forskningsområde har upplevt en enorm utveckling sedan dess. Numera används även teknisk utrustning från specialistsjukvården, som datortomografi, och analysmetoder från naturvetenskapen, däribland gensekvensering.
En av de idag viktigaste metoderna för att få fram information om hur en människa levt är isotopanalyser. Det går i korthet ut på att jämföra förhållandet mellan olika varianter av grundämnen i skelettet. Eftersom sammansättningen skiftar mellan olika platser och födoämnen kan isotoperna avslöja om en person dog på samma plats som han eller hon föddes, om individen åt mest vegetabilier, kött eller fisk. Det går även att se om köttet kom från växt- eller köttätare och om fisken hämtats från hav eller insjöar.
I ett nytt forskningsprojekt planerar nu Sabine Sten att göra utgrävningar på Gotska Sandön för att ta reda på vilka människor som bott och levt här genom tiderna. Det utsatta läget mitt i Östersjön där vind och vågor ständigt om ön hotar de arkeologiska skatter som finns i marken.
– Ön rör på sig lite. Det märks på vissa gravhögar på hög nivå där sanden flyttar sig. Gravar kommer närmare strandlinjen och gravar har försvunnit, förklarar Sabine Sten.
Så det är en kamp mot tiden för att hitta och dokumentera de skelettdelar som förs upp till markytan av erosionen.
När en människas kvarlevor analyseras kopplas forskare inom flera olika discipliner in. Ett omtalat exempel på det var när Sabine Sten 2014 ansvarade för öppnandet av Erik den heliges relikskrin i Uppsala domkyrka. Den svenske kungen stupade i strid 1160 och forskarna var bland annat nyfikna på att se om det gick att finna belägg för det som berättas om honom i Erikslegenden som skrevs ett sekel efter hans död. Som namnet antyder är det en helgonlegend och kungen framställs som en god kristen.
– Vi analyserade benen i två dagar. Första dagen gjorde vi en grundundersökning där vi konstaterade kön, ålder, kroppslängd och om det fanns skador. Vi tog även prov för dna. Andra dagen fick vi hjälp av Akademiska sjukhuset med datortomografi och osteoporos-undersökning för att se om han var benskör. Isotopanalyserna visade att han levt mycket på insjöfisk. Han hade väldigt lite skador, men hade en skada i pannan som var fint läkt. Jämfört med dagens män i 40-årsåldern hade han ett bra skelett. Han hade rört sig mycket och belastat skelettet, berättar Sabine Sten.
Åtminstone delvis tycks alltså helgonlegenden stämma med verkligenheten. Eftersom fisk var fritt fram att äta under fastan kan Erik den heliges fiskrika kost förklaras av att han underkastade sig kyrkans fasteregler och han därmed var att betrakta som en god kristen. Skadorna på halskotan visar att han troligen också dog genom halshuggning, precis som det berättas i legenden.
Det här var inte den första svenske kung Sabine Sten intresserat sig för i sin forskning. Hon deltog också i sökandet efter Magnus Ladulås i Riddarholmskyrkan. Han dog 1290 och begravdes då i kyrkan. Men när hans tumba, det vill säga gravmonument, öppnades 2011 visade det sig att han inte låg där. Även den intilliggande tumban där kung Karl Knutsson vilar, undersöktes.
– Dateringen tyder på att det är Karl Knutsson Bonde som ligger där, säger Sabine Sten.”

dog på samma ställe som hen föddes.
Foto: Daniel Olsson
Att forskningsresultat vänder upp och ned på föreställningsvärldar är något hon varit med om förr, inte minst när hon studerat djurben.
– Vi analyserade dna från igelkottar för att ta reda på varifrån igelkottarna på Gotland kommer. De fanns inte här från början utan har förts hit över sjön av människor under stenåldern. Dna visade att de härrör från västra Sverige vilket visar på tidig kontakt med svenska fastlandet, berättar Sabine Sten.
Fakta: Sabine Sten
Yrke: professor i osteoarkeologi vid institutionen för arkeologi och antik historia
Inspireras av: Den gotländska miljön, att jobba med tidigare människor och djur.
Gör mig glad: att få analysera flera välbevarade skelettmaterial och kunna jämföra dem.
Gör mig arg: När det administrativa tar tid.
Hemlig talang: Att jag kan nätverka och få människor engagerade. Att fiska och baka idbullar.
Familj: Man, två barn och fyra barnbarn.
Hade jag inte blivit osteolog: drömde om att bli bonde efter 9:e klass.
News
-
Vice-Chancellor Eva Åkesson to receive King’s Medal
08 juni 2018
H.M. King Carl XVI Gustaf has decided to award Uppsala University’s Vice-Chancellor Eva Åkesson and Johan Svedjedal, Professor of Literature, H.M. The King’s Medal.
-
This year’s Distinguished Teaching Award winners chosen
04 juni 2018
The 2018 Distinguished Teaching Award winners at Uppsala University teach subjects related to art history, informatics and media, pharmaceutical biosciences and information technology. The free Distinguished Teaching Award was presented to Senior ...
-
Human diversity as a research area
29 maj 2018
Human diversity abounds in language, culture and biology. An understanding of this diversity is central to a lot of research, but it is important to address the ethical issues raised by this research. The Human Diversity Research Network takes an ...
-
Shared meals important for wellbeing
29 maj 2018
How, where and when we eat are key issues for human health and wellbeing. A multidisciplinary research network at Uppsala University aims to deepen knowledge about the significance of meals.
-
Is citizenship necessary for being part of a democracy?
26 april 2018
Nowadays, civil rights are usually connected with citizenship of a country. But how do growing globalisation and more mobility affect this?
-
Mobilising for research on higher education
26 april 2018
Remarkably little research is conducted on higher education in Sweden, but a large share of existing research on the subject is at Uppsala University. Through a research network for research on higher education, researchers are now mobilising to d...
-
Two Uppsala researchers elected at American Academy
25 april 2018
The American Academy of Arts and Sciences recently elected new members. Two Uppsala researchers were elected as international honorary members.
-
The Well-Laden Ship: Viking exhibition soon to reach America
11 april 2018
In late April, a ship will reach New York bringing the exhibition “The Vikings Begin” which will embark on a two-year tour of the US. On display will be a selection of 1,300-year-old items from the pre-Viking Age. Usually in storage at Gustavianum...
-
Art historian receives award from Vitterhetsakademien
09 april 2018
Every year, Vitterhetsakademien (The Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities) confers prizes for outstanding scholarly achievements. PhD Hedvig Mårdh at Uppsala University was one of the 2017 prizewinners.
-
New Oscar Prize winners announced
21 december 2017
Uppsala University’s Oscar Prize for young researchers has been awarded to Eric Cullhed, Doctor of Philosophy, Department of Linguistics and Philology and Oskar Karlsson, Doctor of Pharmacy, Department of Pharmaceutical Biosciences.
-
New thesis on 21st-century Swedish crime fiction: A Market of Murders
20 december 2017
Why have Swedish detective stories become so immensely popular in our century? What murder motives and weapons are most common in the genre, and why? And is it true that Swedish crime fiction is characterised by social criticism? A new thesis from...
-
Collaboration for new knowledge in culture and society
09 december 2017
Uppsala University is aiming to develop new research collaborations spanning different research subjects. The newly created Centre for Integrated Research on Culture and Society at the Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences will fac...
-
Ola Larsmo and Quentin Skinner new honorary doctors
16 oktober 2017
Author Ola Larsmo and Professor Quentin Skinner, University of London, have been appointed new honorary doctors at Uppsala University’s Faculty of Arts.
-
Equal Opportunities Award goes to Anita Hussénius
12 oktober 2017
Anita Hussénius, head of the Centre for Gender Research, has received the 2016 Equal Opportunities Award for her gender-equal and inclusive leadership.
-
Exhibition: Viking Age patterns may be Kufic script
03 oktober 2017
What was previously thought to be typical Viking Age, silver patterns on woven silk bands, could in fact be geometric Kufic characters. As part of an exhibition at the Enköping Museum, ongoing research is presented where a textile archaeological a...
-
First genetic proof that women were Viking warriors
08 september 2017
New DNA evidence uncovered by researchers at Uppsala University and Stockholm University shows that there were in fact female Viking warriors. The remains of an iconic Swedish Viking Age grave now reveal that war was not an activity exclusive to m...
-
Gustavian style – a Swedish style?
05 juni 2017
Why has the neoclassical Gustavian style become so prominent in the Swedish self-image? A new dissertation from Uppsala University shows how researchers in art history, along with museums, commercial enterprises and the monarchy, have contributed ...
-
Mandelgren Prize to Michael Neiß
13 april 2017
Svenska fornminnesföreningen (the Antiquarian Society of Sweden) has decided to award PhD student and archaeologist Michael Neiß the 2017 Mandelgren Prize for his research on Scandinavian animal art.
-
Archaeologists at the vanguard of environmental and climate research
26 februari 2017
The history of people and landscapes, whether natural or cultural, is fundamentally connected. Answering key historical questions about this relation will allow us to approach our most important environmental issues in novel ways. Today in the ope...
-
New database of Swedish archaeological research in Greece
09 januari 2017
In a recently completed project at the Swedish Institute in Athens, materials from more than a hundred years of Swedish archaeological research in Greece has been made available through the database PRAGMATA. The database includes, among other thi...