Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
FORSKARPROFILEN
9 maj 2022
Sabine Sten med en koskalle. Hon disputerade på tänder för att undersöka slaktåldern hos nötkreatur under medeltiden.
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dna, livsstil, sjukdomar, kost till var hen tillbringade sina sista år i livet.
– Här kan man se på benen i fingrarna: ser du att de har liksom längsgående markerade benkanter? Det visar att den här individen har arbetat mycket med sina händer, säger Sabine Sten och pekar mot ett fingerben på ett kraftigt byggt vikingatida skelett som ligger upplagt på ett arbetsbord i det Osteologiska laboratoriet på Campus Gotland. Mannen – för det är en man – var lång och måste ha haft muskulösa ben. Några synbara skador, gamla frakturer eller tecken på att hans skulle ha lidit av till exempel benhinneinflammation finns inte, men däremot visar ryggraden tydliga tecken på artros. Vid sin död var han i 35-45-årsåldern.
Före 1975, när Sabine Sten inledde sin karriär som osteolog, var det ungefär så här mycket information som gick att få fram ur ett skelett, men hennes forskningsområde har upplevt en enorm utveckling sedan dess. Numera används även teknisk utrustning från specialistsjukvården, som datortomografi, och analysmetoder från naturvetenskapen, däribland gensekvensering.
En av de idag viktigaste metoderna för att få fram information om hur en människa levt är isotopanalyser. Det går i korthet ut på att jämföra förhållandet mellan olika varianter av grundämnen i skelettet. Eftersom sammansättningen skiftar mellan olika platser och födoämnen kan isotoperna avslöja om en person dog på samma plats som han eller hon föddes, om individen åt mest vegetabilier, kött eller fisk. Det går även att se om köttet kom från växt- eller köttätare och om fisken hämtats från hav eller insjöar.
I ett nytt forskningsprojekt planerar nu Sabine Sten att göra utgrävningar på Gotska Sandön för att ta reda på vilka människor som bott och levt här genom tiderna. Det utsatta läget mitt i Östersjön där vind och vågor ständigt om ön hotar de arkeologiska skatter som finns i marken.
– Ön rör på sig lite. Det märks på vissa gravhögar på hög nivå där sanden flyttar sig. Gravar kommer närmare strandlinjen och gravar har försvunnit, förklarar Sabine Sten.
Så det är en kamp mot tiden för att hitta och dokumentera de skelettdelar som förs upp till markytan av erosionen.
När en människas kvarlevor analyseras kopplas forskare inom flera olika discipliner in. Ett omtalat exempel på det var när Sabine Sten 2014 ansvarade för öppnandet av Erik den heliges relikskrin i Uppsala domkyrka. Den svenske kungen stupade i strid 1160 och forskarna var bland annat nyfikna på att se om det gick att finna belägg för det som berättas om honom i Erikslegenden som skrevs ett sekel efter hans död. Som namnet antyder är det en helgonlegend och kungen framställs som en god kristen.
– Vi analyserade benen i två dagar. Första dagen gjorde vi en grundundersökning där vi konstaterade kön, ålder, kroppslängd och om det fanns skador. Vi tog även prov för dna. Andra dagen fick vi hjälp av Akademiska sjukhuset med datortomografi och osteoporos-undersökning för att se om han var benskör. Isotopanalyserna visade att han levt mycket på insjöfisk. Han hade väldigt lite skador, men hade en skada i pannan som var fint läkt. Jämfört med dagens män i 40-årsåldern hade han ett bra skelett. Han hade rört sig mycket och belastat skelettet, berättar Sabine Sten.
Åtminstone delvis tycks alltså helgonlegenden stämma med verkligenheten. Eftersom fisk var fritt fram att äta under fastan kan Erik den heliges fiskrika kost förklaras av att han underkastade sig kyrkans fasteregler och han därmed var att betrakta som en god kristen. Skadorna på halskotan visar att han troligen också dog genom halshuggning, precis som det berättas i legenden.
Det här var inte den första svenske kung Sabine Sten intresserat sig för i sin forskning. Hon deltog också i sökandet efter Magnus Ladulås i Riddarholmskyrkan. Han dog 1290 och begravdes då i kyrkan. Men när hans tumba, det vill säga gravmonument, öppnades 2011 visade det sig att han inte låg där. Även den intilliggande tumban där kung Karl Knutsson vilar, undersöktes.
– Dateringen tyder på att det är Karl Knutsson Bonde som ligger där, säger Sabine Sten.”
dog på samma ställe som hen föddes.
Foto: Daniel Olsson
Att forskningsresultat vänder upp och ned på föreställningsvärldar är något hon varit med om förr, inte minst när hon studerat djurben.
– Vi analyserade dna från igelkottar för att ta reda på varifrån igelkottarna på Gotland kommer. De fanns inte här från början utan har förts hit över sjön av människor under stenåldern. Dna visade att de härrör från västra Sverige vilket visar på tidig kontakt med svenska fastlandet, berättar Sabine Sten.
Fakta: Sabine Sten
Yrke: professor i osteoarkeologi vid institutionen för arkeologi och antik historia
Inspireras av: Den gotländska miljön, att jobba med tidigare människor och djur.
Gör mig glad: att få analysera flera välbevarade skelettmaterial och kunna jämföra dem.
Gör mig arg: När det administrativa tar tid.
Hemlig talang: Att jag kan nätverka och få människor engagerade. Att fiska och baka idbullar.
Familj: Man, två barn och fyra barnbarn.
Hade jag inte blivit osteolog: drömde om att bli bonde efter 9:e klass.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...