Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
7 October 2022
Vid Linnéträdgårdens entré har man hittat lämningar av ekonomibyggnader som uppfördes på 1700-talet. Arkeolog Annika Nordström tror att Linnés tjänstefolk kan ha bott här.
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
Annika Nordström sitter på knä och gräver i schaktet som nu är runt en meter djupt. Hon är arkeolog och projektledare för den utgrävning som sker i anslutning till entrén i Linnéträdgården. Här ska man anlägga en ny besökspaviljong och för att man ska kunna bygga något permanent har Länsstyrelsen beslutat att området först måste grävas ut. Och det har man hållit på med i en månads tid.
– När vi pratar om fynd är det väldigt många vardagsföremål som kommer upp, så som hushållskeramik. Men vi hittar också förhållandevis mycket äkta kinesiskt porslin och det är ju inte så konstigt eftersom vi ändå är i Linnés hushåll, säger Annika Nordström, projektledare på Arkeologerna vid Statens historiska museer, och visar de olika skärvorna som de samlat.
Se film från utgrävningen
Mängder av fisk- och fågelben
Efter att Carl von Linné flyttade in i prefektgården i mitten på 1700-talet, lät han uppföra två ekonomibyggnader. Utgrävningen sträcker sig över området där husen har stått och en liten bit till. Under arbetet har arkeologerna hittat fynd som ger små ledtrådar om vad som kan ha skett i uthusen.
– I det västra rummet har det varit en väldigt stor eldstad. Vi har även tittat på jord och fynd som vi hittat vid eldstaden och tror att man förmodligen har använt rummet som bykhus eller någon större bagarstuga, säger Annika Nordström och fortsätter:
– Eldstaden i det östra rummet var mindre. Där hittade vår arkebotaniker otroligt många rester av fiskben. Vi tror att man där hållit på med måltidsberedning eller till och med att man jobbat med att torka fisk.
Även andra typer av ben har dykt upp under arbetet. Det är känt sedan tidigare att Linné höll olika djur i trädgården. Än idag kan man till exempel se burarna där apor satt fastkedjade lite längre in i själva trädgården. De benrester man hittat hittills ser dock framförallt ut att komma från djur som man åt.
– Vi har hittat otroligt mycket fågelben som våra osteologer ska titta på. Det har ju såklart gått höns här, men vi vet också att det fanns kasuarer och påfåglar längre in i trädgården så det ska bli spännande att se vad osteologerna tror att det är.
Under utgrävningen har de också tagit jordprover. Genom att analysera gammalt bajs kan man ta reda på vilka djur som har funnits eftersom man där kan hitta artspecifika parasiter.
Unikt stycke trädgårdshistoria
Annika Nordström har visat utgrävningen många gånger och berättar att de allra flesta besökare och journalister har frågat om benen. Själv tycker hon att de trädgårdsrelaterade fynden är mest intressanta. I utgrävningsområdet har de hittat mängder med planteringskrukor. Man känner till att de började tillverkas någon gång på 1500- och 1600-talet, men i övrigt vet man inte så mycket om dem.
– Man har bara hittat dem på ett fåtal platser tidigare. I Sverige finns ingen forskning på den här typen av material så det här är jättespännande – vi är jätteglada och nästan lite i självsvängning för att det är så kul.
Utgrävningsområdet ligger inte i själva botaniska trädgården, utan strax intill. Att man hittat så pass många krukor tyder dock på att man måste ha sysslat med någon sorts planteringsverksamhet även här. Annika Nordström hoppas att makrobotanikerna ska kunna hitta spår av fröer så att man kan få en bättre bild av vilka plantor som man drev upp och odlade.
Utgrävningen lockar och lär oss nytt
Annika Nordström berättar att hon aldrig tidigare varit med om att folk visat så stort intresse för en utgrävning. Att området har koppling till både Rudbäck och Linné är en givetvis en del av förklaringen.
Idag finns redan mängder av skrifter och kartor som berör Linné och hans liv. Trots det är Annika Nordström övertygad om att fynden och analyserna från utgrävningen kommer att ge ny kunskap om en av våra mest beforskade vetenskapsmän.
– Vårt bidrag som arkeologer är att vi kommer underifrån och tittar på vardagslivet. Nu är vi ju inte i hans boningshus utan i uthusdelarna, men alla de här föremålen är ju kopplade till Linné och kan förbättra kunskapen om vardagen. Vad gjorde de? Hur levde de? Det som inte går att läsa sig till på samma sätt som vi kan se via den materiella kulturen.
News
-
“Most people can relate to music”
20 juni 2023
Mattias Lundberg’s area of research is liturgical music from the Renaissance. However, as a professor of musicology, he is used to covering the history of music in its entirety, and in recent years he has done precisely this in radio broadcasts fr...
-
Music Professor Mattias Lundberg receives Royal Medal
06 juni 2023
Mattias Lundberg is familiar from several series on Sveriges Radio’s channel P2, most recently “Fråga musikprofessorn” (“Ask the Music Professor”). Now he is being awarded a royal medal. “I’m pleased that musicology and the humanities are receivi...
-
“The public is generally poorly informed”
29 mars 2023
Hello May-Britt Öhman, researcher at the Centre for Multidisciplinary Studies on Racism and expert contributor to the Government's Committee on Reindeer Lands.What is the purpose of this inquiry?
-
From living heritage to zombie churches
22 mars 2023
Churches are preserved by an antiquarian system that risks killing them instead of keeping them alive. The Swedish State and the Church of Sweden therefore need to define new joint visions and goals to enable the ecclesiastical cultural heritage t...
-
Democracy researchers to participate in literature festival
22 mars 2023
War, crime and literature as a path to reconciliation is the theme of the Uppsala International Literature Festival on March 23–25. One of the organisers is the Democracy and Higher Education research programme at Uppsala University. Christina Kul...
-
ERC grant for research into Swedish slavery
03 februari 2023
Fredrik Thomasson, researcher at the Department of History at Uppsala University, has received the ERC Consolidator Grant from the European Research Council (ERC). This grant relates to a project on Swedish colonial history on the island of Saint ...
-
The names given to the clouds, an important part of the university's history
04 januari 2023
The book “Molnspanare– en meteorologisk historia” (Cloud spotters – a meteorological history) tells of the emergence of meteorology as a scientific subject. Among other things, you can read about how the Latin names and classification of the cloud...
-
The history of Easter Island can teach us about sustainability
08 december 2022
Tourism has exploded on Easter Island over the last twenty years – something that has led to both financial gain and major encroachments on the island's environment. Researchers from Uppsala are now studying how history can teach us to build a mo...
-
Nobel Prize-winning literature often published by small publishing houses
05 december 2022
During the Christmas trade period, books written by the latest Nobel Prize laureate tend to sell at least as well as the more traditional bestsellers. It is very important for publishers to have Nobel Prize winners on their lists, according to res...
-
Conference: 30 years of EU citizenship
21 november 2022
This year marks 30 years since European Union citizenship came into being. It will be highlighted at an international, interdisciplinary conference in Uppsala on 22–23 November. Both researchers and all those interested are welcome to attend.
-
New honorary doctors in the Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences
03 november 2022
The faculties at Uppsala University have decided on the award of honorary doctorates for 2022. Among the new honorary doctors at faculties in the Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences are researchers in economic geography, family l...
-
The vulnerability of surrogate mothers in a global market
17 oktober 2022
A new dissertation on surrogacy highlights Thai women's experiences of having acted as surrogate mothers. The dissertation shows the women's vulnerability in a global surrogacy industry, but also provides a more nuanced picture of what makes women...
-
Historical discoveries as Linnaeus Garden is excavated
07 oktober 2022
Unique pots, eighteenth-century porcelain and the bones of countless fish and birds: archaeologists who have been excavating part of the Linnaeus Garden have come across a wealth of exciting objects that can tell us more about the people and anima...
-
Popular 18th-century medicine in a new form
05 september 2022
Hello to Nils-Otto Ahnfelt, PhD pharmacist and visiting researcher at the Department of Pharmaceutical Biosciences. Together with the historian of science Hjalmar Fors, you have developed a reconstruction of the 300-year-old medicine Hjärnes Testa...
-
Torgny Segerstedt Medal and Geijer Prize winners announced
05 september 2022
This year’s Torgny Segerstedt Medal has been awarded to Mikael Stenmark, professor in philosophy of religion at the Department of Theology. The Geijer Prize goes to Viktor Persarvet and Astrid Wendel-Hansen.
-
Digging from the present down to antiquity
30 augusti 2022
Welcome to the Viking Age! The archaeology students, with their trowels and their scrapers, have dug past the medieval layers and made their way down to the 11th century, approximately 30 centimetres below today's ground level. During the seminar ...
-
The sheep – Gotland’s symbol of sustainability
14 juni 2022
Sheep are the strongest symbol of sustainability on Gotland, according to Gurbet Peker. Not only do real ones graze all over the island, you can even find sheep sculpted in concrete in Visby. Peker researches the day-to-day lives of lamb farmers i...
-
Can democracy solve the climate crisis?
13 juni 2022
Hello Linda Wedlin, organisor and moderator of a panel discussion during Almedalen Week with the theme ‘What knowledge and what kind of democracy is needed for a successful climate transition?’ What are you going to be discussing?
-
Mapping people of the past by means of their bones
09 maj 2022
What is the best way to find out about a human being or animal that has been dead for perhaps several centuries? “Study the bones” is what Sabine Sten, professor of osteoarchaeology, would say. They can reveal an individual's age, body length, DNA...
-
Transforming space and society in Kiruna
24 mars 2022
State and corporate ideas about nature, people and the future played a decisive role in the development of Kiruna as a mining town over a century ago. Since 2004, when 6,000 Kiruna residents were informed that they would have to move because of gr...