Rasismen i dagens Sverige

I mitten föreståndaren Anna-Sara Lind, med Mattias Gardell, professor i jämförande religionsvetenskap till vänster och Irene Molina, professor i kulturgeografi, till höger.
För att förstå den växande rasismen i dagens Sverige krävs samarbete mellan forskare i olika discipliner. Det är tanken bakom nya Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, med de vetenskapliga ledarna Mattias Gardell, professor i jämförande religionsvetenskap och Irene Molina, professor i kulturgeografi.
Sex fakulteter står bakom satsningen – som är efterlängtad bland rasismforskare inte bara i Uppsala utan i hela Sverige. Hösten 2016 hölls en första nationell konferens på temat: Vad är rasismforskning och vilka utmaningar står vi inför?
– Att samla rasismforskare vid ett centrum är unikt inte bara i Sverige utan i världen, säger Mattias Gardell, som är en av de vetenskapliga ledarna.
Han är professor i jämförande religionsvetenskap och forskar bland annat om islamofobi, fascism och hatbrott. Den andra vetenskapliga ledaren är Irene Molina, professor i kulturgeografi. Hon forskar om bostäder och segregation, samt strukturell, institutionell och vardagsrasism, vid Institutet för bostadsforskning (IBF).

vetenskap. FOTO MIKAEL WALLERSTEDT
De har olika ingångar till ämnet, men gemensamma erfarenheter – till exempel av svårigheterna att få anslag till forskning.
– Det har varit ganska svårt att få forskningsmedel för projekt som explicit har använt sig av begreppet rasism som analytiskt begrepp om det har rört fenomen i Sverige i vår samtid. Det har fungerat om det handlar om rasbiologi eller apartheid i Sydafrika eller Sydstaterna i USA. Man tids- och platsfäster rasism som vore det ett fenomen som kan hägnas in och befinner sig på betryggande avstånd från oss i tid och rum, konstaterar Mattias Gardell.
– Samtidigt har det växt fram en ny generation mycket skickliga rasismforskare som ofta har varit isolerade på sina olika institutioner runt om i landet men som har hållit sig á jour med den internationella forskningsutvecklingen.
Han jämför med utvecklingen inom genusvetenskap, där det också tog tid innan ämnet etablerade sig i Sverige. Först när man började starta centrumbildningar och begreppet ”genus” myntades av Yvonne Hirdman på 80-talet tog genusforskningen fart, även då inspirerad av internationella teorier.
Irene Molina betonar att det behövs forskning med särskilt fokus på svenska förhållanden och hur rasismen yttrar sig i Sverige.
– För inte så länge sen var det fortfarande så att man bemöttes med skepsis som rasismforskare. Det har hänt enormt mycket, men samtidigt som det finns en större medvetenhet om att rasism finns och är ett problem som måste åtgärdas, ser vi att rasism har normaliserats och expanderat. För varje dag blir den mer institutionaliserad, offentlig, mer vågad och vinner terräng.

Fram till år 1945 är rasismen i Sverige ganska välutforskad. Till exempel vet vi mycket om rasbiologin som hade sitt centrum i Uppsala under åren 1921–1936, vid Statens institut för rasbiologi. Den svenska rasismen under andra världskriget är också väl känd, men det finns betydligt mindre forskning om situationen efter kriget.
– Man har haft nån sorts idé att rasism tillhör det förgångna och kommer att få mindre och mindre betydelse. Nu börjar vi inse att så inte är fallet, utan tvärtom verkar rasismen vara inbäddad i våra samhällen. Hur kommer det sig? Det här måste vi ta på allvar och undersöka, säger Mattias Gardell.

Ett av rasismforskarnas viktigaste budskap är att rasism inte bara handlar om personlig etik och moral utan tar sig rent strukturella uttryck – till exempel i hur personer bemöts på arbetsmarknaden, inom vård och skola och på bostadsmarknaden.
En undersökning från 2014 visar till exempel att det bland invånarna i Göteborg skiljer nio år i förväntad medellivslängd mellan en man född och uppvuxen i förorten Bergsjön, där många minoritetssvenska medborgare bor, och en man som är född i rika och välbärgade Långedrag, där de flesta invånare är vita majoritetssvenskar. En spårvagnsresa mellan dessa två stationer tar bara 50 minuter med spårvagnen men det är olika världar.
– Det betyder att tillhör du en rasifierad underklass idag så kommer du leva lika länge som i Vietnam. Medan den som tillhör en vit, välmående befolkning kommer att leva lika länge som i Monaco. Vi har skapat en sorts reflektion av den globala snedfördelningen i möjligheten att leva ett gott liv, vilket skapar spänningar och frustrationer, säger Mattias Gardell.
Krocken blir stor mellan den verklighet många möter och bilden av Sverige som ett av världens mest toleranta länder. Det är bland annat denna verklighet som forskarna vill beskriva och förstå.
– Det handlar om materiella villkor för människor i deras vardag. Det är inte bara den här aggressiva, hotfulla och våldsamma rasismen som påverkar människors liv utan även den strukturella rasismen som är inbyggd i institutionerna. Den påverkar människor i dagens Sverige så att de får sämre hälsa, dåliga tänder eller att barnen inte har tillräckligt varma kläder. Rasismen handlar också om materiella saker och är inte bara en fråga om åsikter, säger Irene Molina.

FOTO: MIKAEL WALLERSTEDT
Men beror verkligen alla dessa problem på rasism? Finns det inte andra viktiga faktorer bakom till exempel arbetslöshet? Jo, rasism bör inte ses isolerat, utan i samspel med klass och kön. Forskarna kommer därför att studera rasism ur flera olika perspektiv – till exempel rasism med fokus på genusfrågor eller klassfrågor.
Ett annat viktigt perspektiv är urfolksperspektivet, till exempel forskning om samernas situation i Sverige.
– Vi har ambitionen att bidra till teoriutvecklingen och ta fram nya metoder som är lämpliga för att studera rasistiska företeelser. För oss är det mångvetenskapliga samarbetet en nyckel. Vi vill gärna att forskare som arbetar med såväl kvantitativa som kvalitativa metoder ska känna sig välkomna. Den utveckling vi vill komma åt behöver båda perspektiven, säger Irene Molina.
Verksamheten är redan i gång med högre seminarier en gång i månaden och nästa höst planeras en ny konferens på temat Rasism och välfärd. På e-postlistan finns 150 personer och runt 25 brukar komma till seminarierna, berättar föreståndaren Anna-Sara Lind, som är docent i offentlig rätt.
– Det finns ett mervärde i att samla folk och ge ytterligare en mötesplats för mångvetenskaplig forskning. Vi ska vara öppna, inkluderande och stärka forskare i hela Sverige. Jag hoppas också att vi kan föra en dialog med det offentliga Sverige. Så mycket är i gungning nu och det finns inga snabba lösningar.
---
Fakta
- Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism (CemFor) invigdes den 3 mars 2017. Knutet till centrum är ett vetenskapligt råd med flera internationellt kända rasismforskare.
- Den 15 september invigs CemFor:s nya lokaler med en halvdag av tal, miniföreläsningar och musikinslag i den nybyggda humanistiska teatern i Engelska parken.
- Här ges högre seminarium en gång i månaden och en årlig konferens, nästa gång med tema Rasism och välfärd 11–13 oktober 2017.
Skillnader i livslängd
I Långedrag lever män tills de är 83 år gamla och kvinnorna kan förvänta sig att fylla 85. I Bergsjön är medellivslängden 74 år för män och 79 för kvinnor. Nio års skillnad för män, sex för kvinnor, visar rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg (2014), en kartläggning som gjorts av Göteborgs stad.
Statens institut för rasbiologi
År 1921 inrättades Statens institut för rasbiologi i Uppsala, med professor Herman Lundborg som chef. Forskarna bedrev studier av olika befolkningsgrupper och kartlade det biologiska arvets betydelse för sjukdomar och ärftlighet – men även brottslighet, vanart, alkoholism och sinnessjukdom. Efter att Herman Lundborg pensionerats 1936 förändrades synen på rasbiologin. År 1958 bytte institutet namn till Institutionen för medicinsk genetik och knöts till universitet.
6 mars 2017
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...