Vad är dina kläder gjorda av?
5 mars 2018

Blommande linfält i Västergötland. Lin odlas dels för oljan i fröna dels för fibrerna i stjälken som kan beredas till lingarn och användas till kläder.
Har du tänkt på vad dina kläder är gjorda av eller hur de påverkar dig eller hur de framställs? Det är några frågor du kan få svar på Uppsala universitets vetenskapsfestival SciFest nu i helgen.
Universitetets vetenskapsfestival SciFest består av en mängd aktiviteter och evenemang från hela Uppsala universitet. SciFest är öppet för skolor 8-9 mars, lördagen 10 mars är alla välkomna. Vi har träffat konstvetenskapliga institutionen som bland annat kommer att gå på djupet i våra kläder.
– Alla har en relation till plaggen man har på sig men hur många vet vad de är gjorda av eller hur de olika materialen framställs eller har för egenskaper?, undrar Hanna Bäckström, doktorand i textilvetenskap på konstvetenskapliga institutionen.
Med fokus på barn och ungdomar kommer besökarna att få känna på sina plagg, lära sig läsa materiallappen i nacken och diskutera olika textila material. Det kommer också att få spinna ull med slända och lära sig att analysera textilfibrer.
– Vi vill utifrån plaggen öka förståelsen för textila material och hur materialen i kläder har förändrats över tid. Textilierna påverkar hur vi mår och framställningen av textilier är en global industri med stor miljöpåverkan, säger Hanna Bäckström.
– Besökarna kommer också att bidra till kunskapsinhämtningen genom att samla statistik över materialen i de kläder de själva har på sig, säger Azul Tarazona Machicao, informatör på konstvetenskapliga institutionen.
Framväxten av bomull och syntetfibrer
Historiskt var våra kläder i norden gjorda av skinn, lin eller ull. Men från 1700-talet blev bomull allt vanligare som textilfiber.
– En av anledningarna till att bomull har blivit så dominant är att bomull är otroligt mycket lättare att bereda än lin och ull. Men det beror också på att till exempel USA har subventionerat bomullsodlingen, säger Hanna Bäckström.
Efter andra världskriget började den kemiska industrin att ge sig in på textilmarknaden. Industrin tog fram syntetiska fibrer, ofta baserade på olja och kol, som skulle ersätta och efterlikna naturmaterialen. På 50-talet började syntetmaterialet polyester att produceras i större skala för att användas till kläder.
– I början blev man jättesvettig i polyesterkläder. Polyester är hydrofobt, det vill säga drar inte alls åt sig fukt till skillnad mot naturmaterialen. Men med tiden lärde man sig att hantera det problemet genom att utforma materialet annorlunda. Fleece är till exempel gjort av polyester, säger Hanna Bäckström.
Textilier har stor miljöpåverkan
Det finns en mängd aspekter med olika textilmaterial, till skillnad mot naturmaterial bryts till exempel inte syntetfibrer ner i naturen, de delas upp i mindre och mindre partiklar som till slut hamnar i havet eller marken. Bomullsodling å andra sidan kräver mycket vatten och odlas ofta i områden med vattenbrist.
– Det är barnens, ungdomarnas och övriga besökares nyfikenhet och frågor som får driva diskussionen som kan gå åt olika håll. Hur kan man testa fibrer för att känna igen olika material? Hur påverkar materialen miljön på olika sätt, vilka material fungera när det är blött? Det finns många spännande frågor kring textila material, säger Azul Tarazona Machicao.
Virtuella miljöer
Förutom att på olika sätt gå på djupet i textila material i våra kläder kommer konstvetenskapliga institutionen också att ha med sig olika virtuella miljöer.
– Vid institutionen finns flera spännande forskningsprojekt där forskarna på olika sätt återskapar historiska miljöer virtuellt. Till exempel interiören i klosterkyrkan i Vadstena kloster. Här återskapas upplevelsen av interiören och den sensoriska aspekten av den, bland annat den medeltida musikupplevelsen, säger Azul Tarazona Machicao.
---
Tid: Öppet för skolor 8-9 mars, lördag 10 mars 9.00-16.00 är alla välkomna.
Plats: Fyrishov Multihallarna Idrottsgatan 2
Arrangör: Uppsala universitet
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...