Spel ökar förståelsen för funktionsvariationer
2 maj 2018

I spelet "Bridge of potential" byter du perspektiv och får uppleva vardagen som en person som lever med ASD (autism spectrum disorder). Spelet är tänkt att öka förståelsen för de som lever med ASD.
Studenter i speldesign har tagit fram en prototyp till ett spel med syfte att öka tillgängligheten till arbetsmarknaden för personer som lever med ASD (autism spectrum disorder).
– Vi har gjort en digital grafisk novell "Bridge of potential" där spelaren har samma perspektiv som en person som lever med ASD, berättar Marcel Bailleul, en av studenterna bakom prototypen.
"Bridge of potential" har tagits fram av Team C som består av studenterna Johannes Sundström, Marcel Bailleul och Mikael Sukoinen. Studenterna fick på en produktutvecklingskurs vid institutionen för speldesign i uppdrag att ta fram en spelprototyp, budget och affärsplan för ett seriöst spel som har betydelse för människor på Gotland.
Syftet med spelet är att öka tillgängligheten till arbetsmarknaden för personer som lever med ASD (autism spectrum disorder).
Andra energislukare
– Personer som lever med ASD beskrev det för oss som att de har samma energi som andra personer men energin äts upp av andra saker. Ett exempel är samtalet vid kaffeautomaten som de upplever som jobbiga energislukare. Ett annat exempel är att äta lunchen själv och få energi eller delta i gemensamma luncher med småprat som slukar energi. Vissa typer av arbete kan däremot öka energin, som till exempel arbete med kalkylark, säger Johannes Sundström.
I "Bridge of potential" styr spelaren en spelfigur en helt vanlig dag, du ska gå upp på morgonen, ta dig till jobbet, jobba och komma hem igen. Under dagen möter spelfiguren andra människor, kända och okända, och du som spelare ska välja hur spelfiguren interagerar med de människorna. En del val leder till att spelfigurens energi minskar och andra att den ökar. Men de människor din spelfigur möter har inga ansiktsuttryck eller röster med intonation vilket gör de svårtolkade.
– Eftersom personer som lever med ASD ofta har svårt att tolka ansiktsuttryck och röster har du ingen hjälp den vägen, konstaterar Johannes Sundström.
Spelet hjälper dig byta perspektiv
– Arbetsgivare upplever att det är svårt att ta ansvar för personal som de inte vet så mycket om även om de personerna har egenskaper som är värdefulla och i vissa fall unika. Vi valde därför att skapa ett spel där du som spelare får samma perspektiv som en person med ASD och därmed bättre kan förstå vilka förutsättningar de personerna har, Johannes Sundström.

– Vi ville inte bara visa begränsningar utan också de möjligheter och den potential som finns med funktionsvariationer, säger Mikael Sukoinen.
– Spelens styrka är den energi som spelarna lägger in i spelandet och att spelet kan tillföra en konkret känsla att faktiskt leva med ASD, säger Marcel Bailleul.
Samverkan med externa aktörer
Under produktutvecklingskursen deltar en rad olika externa aktörer, bland annat människor med egen erfarenhet av ASD, Region Gotland, näringsliv, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan med råd, hjälp och kommenterar till studenterna.
– De deltar i hela kursen inklusive slutredovisningen och ger råd, hjälp och kommentarer till studenterna. Förutom mina kommenterar som kursansvarig lärare och Pasalina Suciu´s som kursamanuens får studenterna alltså förslag och kommentarer från yrkesverksamma om hur projekten skulle kunna bli värdefulla och säljbara produkter, säger Lina Sors Emilsson, lektor vid institutionen för teknikvetenskaper och kursansvarig.
De externa aktörerna deltog också vid slutredovisningen och bland annat konstaterade en näringslivsrepresentant som själv lever med ASD att det vore bra att lägga till röst för spelfiguren eftersom intonationen ofta kan missuppfattas som att de låter arga. En utveckling av prototypen med fler perspektiv stöttades av flera externa aktörer, bland annat Reoger Björkegren från Arbetsförmedlingen:
– "Bridge of potential" är en bra affärsidé som kan göra att arbetsgivare förstår personer som lever med ASD bättre.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...
-
Konspirationsteorier präglar synen på Europa
03 maj 2021
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser som under den pågående pandemin när olika grupper pekas ut som skurkar. Det...