Spel ökar förståelsen för funktionsvariationer
2 maj 2018

I spelet "Bridge of potential" byter du perspektiv och får uppleva vardagen som en person som lever med ASD (autism spectrum disorder). Spelet är tänkt att öka förståelsen för de som lever med ASD.
Studenter i speldesign har tagit fram en prototyp till ett spel med syfte att öka tillgängligheten till arbetsmarknaden för personer som lever med ASD (autism spectrum disorder).
– Vi har gjort en digital grafisk novell "Bridge of potential" där spelaren har samma perspektiv som en person som lever med ASD, berättar Marcel Bailleul, en av studenterna bakom prototypen.
"Bridge of potential" har tagits fram av Team C som består av studenterna Johannes Sundström, Marcel Bailleul och Mikael Sukoinen. Studenterna fick på en produktutvecklingskurs vid institutionen för speldesign i uppdrag att ta fram en spelprototyp, budget och affärsplan för ett seriöst spel som har betydelse för människor på Gotland.
Syftet med spelet är att öka tillgängligheten till arbetsmarknaden för personer som lever med ASD (autism spectrum disorder).
Andra energislukare
– Personer som lever med ASD beskrev det för oss som att de har samma energi som andra personer men energin äts upp av andra saker. Ett exempel är samtalet vid kaffeautomaten som de upplever som jobbiga energislukare. Ett annat exempel är att äta lunchen själv och få energi eller delta i gemensamma luncher med småprat som slukar energi. Vissa typer av arbete kan däremot öka energin, som till exempel arbete med kalkylark, säger Johannes Sundström.
I "Bridge of potential" styr spelaren en spelfigur en helt vanlig dag, du ska gå upp på morgonen, ta dig till jobbet, jobba och komma hem igen. Under dagen möter spelfiguren andra människor, kända och okända, och du som spelare ska välja hur spelfiguren interagerar med de människorna. En del val leder till att spelfigurens energi minskar och andra att den ökar. Men de människor din spelfigur möter har inga ansiktsuttryck eller röster med intonation vilket gör de svårtolkade.
– Eftersom personer som lever med ASD ofta har svårt att tolka ansiktsuttryck och röster har du ingen hjälp den vägen, konstaterar Johannes Sundström.
Spelet hjälper dig byta perspektiv
– Arbetsgivare upplever att det är svårt att ta ansvar för personal som de inte vet så mycket om även om de personerna har egenskaper som är värdefulla och i vissa fall unika. Vi valde därför att skapa ett spel där du som spelare får samma perspektiv som en person med ASD och därmed bättre kan förstå vilka förutsättningar de personerna har, Johannes Sundström.

– Vi ville inte bara visa begränsningar utan också de möjligheter och den potential som finns med funktionsvariationer, säger Mikael Sukoinen.
– Spelens styrka är den energi som spelarna lägger in i spelandet och att spelet kan tillföra en konkret känsla att faktiskt leva med ASD, säger Marcel Bailleul.
Samverkan med externa aktörer
Under produktutvecklingskursen deltar en rad olika externa aktörer, bland annat människor med egen erfarenhet av ASD, Region Gotland, näringsliv, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan med råd, hjälp och kommenterar till studenterna.
– De deltar i hela kursen inklusive slutredovisningen och ger råd, hjälp och kommentarer till studenterna. Förutom mina kommenterar som kursansvarig lärare och Pasalina Suciu´s som kursamanuens får studenterna alltså förslag och kommentarer från yrkesverksamma om hur projekten skulle kunna bli värdefulla och säljbara produkter, säger Lina Sors Emilsson, lektor vid institutionen för teknikvetenskaper och kursansvarig.
De externa aktörerna deltog också vid slutredovisningen och bland annat konstaterade en näringslivsrepresentant som själv lever med ASD att det vore bra att lägga till röst för spelfiguren eftersom intonationen ofta kan missuppfattas som att de låter arga. En utveckling av prototypen med fler perspektiv stöttades av flera externa aktörer, bland annat Reoger Björkegren från Arbetsförmedlingen:
– "Bridge of potential" är en bra affärsidé som kan göra att arbetsgivare förstår personer som lever med ASD bättre.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...
-
Konspirationsteorier präglar synen på Europa
03 maj 2021
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser som under den pågående pandemin när olika grupper pekas ut som skurkar. Det...
-
Varför frodas konspirationsteorier?
29 april 2021
Antalet konspirationsteorier ökar, inte bara i Sverige utan också i övriga världen. Den tendensen har varit tydlig alltsedan 9/11 – terrordåden i USA. Det berättar idéhistoriker Andreas Önnerfors i Forskarpodden. Han forskar om att förstå hur des...
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....