Berättelser om en framväxande demokrati i Burkina Faso
29 maj 2018

Begravning av personer som dog i kampen mot militärkuppen. Begravningen äger rum oktober 2015 i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou.
Genom att dokumentera vanliga människors berättelser och observera folkliga protester, militärkupp och demonstrationer har forskare följt framväxten av en demokratisk utveckling i västafrikanska Burkina Faso.
Boken "Nothing will be as before!" om den politiska och demokratiska utvecklingen i det västafrikanska landet Burkina Faso har fått stor uppmärksamhet, inte minst hos vanliga människor i Burkina Faso och övriga Västafrika. Boken är skriven av en gemensam forskargrupp mellan institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet och forskningsinstitutet Institut des Sciences des Sociétés (INSS) i Burkinas Fasos huvudstad Ouagadougou.

Foto: Mikael Wallerstedt.
– Vi startade samarbetet för att vi ville dokumentera och studera de vanliga människornas berättelse av vad som händer i Burkina Faso när folkliga protester störtade presidenten och stoppade en militärkupp, berättar Sten Hagberg, professor i kulturantropologi.
Forskarna har under ett par år av intensiv politisk utveckling i Burkina Faso intervjuat vanliga människor och gjort deltagande observationer under demonstrationer, kupper och folkliga protester.
– Det är viktigt att dokumentera vanliga människors perspektiv. Jag gör inte anspråk på att det perspektivet skulle vara bättre eller viktigare, folket har inte alltid rätt, men vanliga människors perspektiv och reflektioner måste tas på allvar.
Medan händelserna är färska
Forskarna har nu ett stort material att studera och kommer att publicera forskningsresultat under lång tid men en första bok publicerades ganska snabbt efter att materialet var insamlat för att ge en direkt återkoppling medan händelserna är färska.
– Vi vet att den läses av vanliga människor i Burkina Faso och andra länder i Västafrika. Den är fritt nedladdningsbar, den franska upplagan har laddats ner mer än 1 600 gånger och säljs också som bok.
Ser vi just nu framväxten av en demokratisk kultur i Burkina Faso?
– Ja, det finns klara tecken på att det växer fram väldigt viktiga element för att respektera demokratin i Burkina Faso. Det finns en känsla av medborgaransvar och politisk moral.
Som exempel nämner Sten Hagberg att politiker som försöker vinna röster genom etnisk populism eller religiös extremism misslyckas
– Att etniskt och religiöst baserat röstfiske inte lyckas är en väldigt viktig framgång för demokratin.

Sten Hagberg målar upp en bild av ett land där fackförbund, studentorganisationer, kvinnoorganisationer och andra organisationer har varit starka länge och arbetat för en demokratisk utveckling. Samtidigt är Sten Hagberg noga med att påpeka att det också finns problem i Burkina Faso.
– Alla problem som finns i andra länder finns också i Burkina Faso. Men när vi studerat utvecklingen utifrån den vanliga människans perspektiv ser vi väldigt starka incitament att demokratin håller på att få fäste. Många vanliga människor är beredda att offra livet för kampen, det finns en insikt att demokratin inte kan tas för självklar, den måste vinnas varje dag.
Ökande säkerhetsproblem måste tas på allvar
Sedan det demokratiska valet 2015 har det blivit ökade säkerhetsproblem i Burkina Faso där medborgerliga friheter och rättigheter ibland åsidosätts.
– Under 2016 växte det fram ett folkligt svar på säkerhetsproblemen. Medborgargardet KOGLWEOGO började organisera lokala försvarsgrupper för att bekämpa kriminaliteten. Och de har varit effektiva men deras sätt att skipa rättvisa är inte demokratiska, ofta är det offentlig förnedring eller tortyr. Den här typen av rörelser bottnar i ett behov, verkliga problem som vanliga människor har varje dag, som staten måste ta på allvar.
Säkerhetsproblem för forskare
Det ökade säkerhetsproblemet är också märkbart i forskarnas vardag. Sten Hagberg satt till exempel på ett café ett par hundra meter från en restaurang i Ouagadougou som utsattes för en terrorattack i augusti 2017 med 18 döda. "I flera timmar satt jag på golvet i hotellrummet och försökte begripa vad som hände." skrev Sten Hagberg själv senare om händelsen i en debattartikel. I vårt samtal analyserar Sten Hagberg säkerhetsproblemet från olika perspektiv och beskriver ett tankesätt för att minimera risker när han är ute på fältet för att samla in material.
– Det är viktigt att ha ett starkt, lokalt nätverk och lyssna på vad som är på gång. Jag pratar till exempel med taxichaufförer som är väldigt bra på att pejla stämningen i en region.
Men han har också avstått från att åka iväg på forskningsresor till delar av Mali när forskargruppen bedömt att bedömningen att hans närvaro som vit kulle öka risken för övriga forskare.
– Som vit syns jag väldigt mycket och då kan det vara bättre att överlämna materialinsamlingen till forskare som smälter in bättre i miljöerna.
Men är du inte rädd när du åker till farliga länder?
– Jag tycker det är olyckligt att prata om farliga och ofarliga länder. Det är viktigt att behålla proportionerna, de flesta dagar fungerar faktiskt de flesta länder. Samtidigt finns det säkerhetsproblem i många länder, jag har varit i närheten av terrorattacker i Ouagadougou, Paris och Stockholm. Men jag är ingen hjälte, är det för farligt åker jag inte dit.
Viktigt forska trots problem
Samtidigt kommer Sten Hagberg tillbaka till forskningens samhällsansvar, han trycker på vikten av att fortsätta forska trots säkerhetsproblem.
– Forskningen måste fortsätta arbeta i länder som har säkerhetsproblem. Vi behöver förutsättningslös forskning som kan visa hur det faktiskt står till i olika länder.
---
Fakta
Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet och SIDA. Rapporten "Nothing will be as before!" är publicerad med stöd av svenska ambassaden i Burkina Faso.
Burkina Faso ligger i Västafrika och huvudstad är Ouagadougou. Burkina Faso ligger i savannbältet precis söder om Sahara.
Några stora händelser 2014-2016
- 31 oktober 2014: President Blaise Compaoré avgår efter folklig resning mot presidentens förslag att ta bort begränsningen av presidentämbetet till två mandatperioder.
- 17 november 2014: Michel Kafando väljs till president och överstelöjtnant Isaac Zida till premiärminister fram till demokratiska val som planeras till 11 oktober 2015.
- September 2015: Militärkuppsförsök som stoppas tack vare folkliga protester. President Kafando återinstalleras. Kuppledaren Diendére gör ett uttalande och säger att han ångrar kuppen.
- November 2015: De demokratiska valen hålls en månad försenade. Roch Marc Christian Kaboré väljs till president.
Läs mer
- Rapporten 'Nothing will be as before!': Anthropological perspectives on political practice and democratic culture in 'a new Burkina Faso'
- Forum för Afrikastudier (Rapporten finns också på franska via samma länk
- Militärkupp slogs tillbaka med organisation och sociala medier (intervju med Sten Hagberg oktober 2015)
- Burkinas Fasos sak är vår (debattartikel i Upsala Nya Tidning 29 mars 2018)
- Slopa ordet "jihadist" (debattartikel i Upsala Nya Tidning 18 augusti 2018)
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...