Berättelser om en framväxande demokrati i Burkina Faso
29 maj 2018

Begravning av personer som dog i kampen mot militärkuppen. Begravningen äger rum oktober 2015 i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou.
Genom att dokumentera vanliga människors berättelser och observera folkliga protester, militärkupp och demonstrationer har forskare följt framväxten av en demokratisk utveckling i västafrikanska Burkina Faso.
Boken "Nothing will be as before!" om den politiska och demokratiska utvecklingen i det västafrikanska landet Burkina Faso har fått stor uppmärksamhet, inte minst hos vanliga människor i Burkina Faso och övriga Västafrika. Boken är skriven av en gemensam forskargrupp mellan institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet och forskningsinstitutet Institut des Sciences des Sociétés (INSS) i Burkinas Fasos huvudstad Ouagadougou.

Foto: Mikael Wallerstedt.
– Vi startade samarbetet för att vi ville dokumentera och studera de vanliga människornas berättelse av vad som händer i Burkina Faso när folkliga protester störtade presidenten och stoppade en militärkupp, berättar Sten Hagberg, professor i kulturantropologi.
Forskarna har under ett par år av intensiv politisk utveckling i Burkina Faso intervjuat vanliga människor och gjort deltagande observationer under demonstrationer, kupper och folkliga protester.
– Det är viktigt att dokumentera vanliga människors perspektiv. Jag gör inte anspråk på att det perspektivet skulle vara bättre eller viktigare, folket har inte alltid rätt, men vanliga människors perspektiv och reflektioner måste tas på allvar.
Medan händelserna är färska
Forskarna har nu ett stort material att studera och kommer att publicera forskningsresultat under lång tid men en första bok publicerades ganska snabbt efter att materialet var insamlat för att ge en direkt återkoppling medan händelserna är färska.
– Vi vet att den läses av vanliga människor i Burkina Faso och andra länder i Västafrika. Den är fritt nedladdningsbar, den franska upplagan har laddats ner mer än 1 600 gånger och säljs också som bok.
Ser vi just nu framväxten av en demokratisk kultur i Burkina Faso?
– Ja, det finns klara tecken på att det växer fram väldigt viktiga element för att respektera demokratin i Burkina Faso. Det finns en känsla av medborgaransvar och politisk moral.
Som exempel nämner Sten Hagberg att politiker som försöker vinna röster genom etnisk populism eller religiös extremism misslyckas
– Att etniskt och religiöst baserat röstfiske inte lyckas är en väldigt viktig framgång för demokratin.

Sten Hagberg målar upp en bild av ett land där fackförbund, studentorganisationer, kvinnoorganisationer och andra organisationer har varit starka länge och arbetat för en demokratisk utveckling. Samtidigt är Sten Hagberg noga med att påpeka att det också finns problem i Burkina Faso.
– Alla problem som finns i andra länder finns också i Burkina Faso. Men när vi studerat utvecklingen utifrån den vanliga människans perspektiv ser vi väldigt starka incitament att demokratin håller på att få fäste. Många vanliga människor är beredda att offra livet för kampen, det finns en insikt att demokratin inte kan tas för självklar, den måste vinnas varje dag.
Ökande säkerhetsproblem måste tas på allvar
Sedan det demokratiska valet 2015 har det blivit ökade säkerhetsproblem i Burkina Faso där medborgerliga friheter och rättigheter ibland åsidosätts.
– Under 2016 växte det fram ett folkligt svar på säkerhetsproblemen. Medborgargardet KOGLWEOGO började organisera lokala försvarsgrupper för att bekämpa kriminaliteten. Och de har varit effektiva men deras sätt att skipa rättvisa är inte demokratiska, ofta är det offentlig förnedring eller tortyr. Den här typen av rörelser bottnar i ett behov, verkliga problem som vanliga människor har varje dag, som staten måste ta på allvar.
Säkerhetsproblem för forskare
Det ökade säkerhetsproblemet är också märkbart i forskarnas vardag. Sten Hagberg satt till exempel på ett café ett par hundra meter från en restaurang i Ouagadougou som utsattes för en terrorattack i augusti 2017 med 18 döda. "I flera timmar satt jag på golvet i hotellrummet och försökte begripa vad som hände." skrev Sten Hagberg själv senare om händelsen i en debattartikel. I vårt samtal analyserar Sten Hagberg säkerhetsproblemet från olika perspektiv och beskriver ett tankesätt för att minimera risker när han är ute på fältet för att samla in material.
– Det är viktigt att ha ett starkt, lokalt nätverk och lyssna på vad som är på gång. Jag pratar till exempel med taxichaufförer som är väldigt bra på att pejla stämningen i en region.
Men han har också avstått från att åka iväg på forskningsresor till delar av Mali när forskargruppen bedömt att bedömningen att hans närvaro som vit kulle öka risken för övriga forskare.
– Som vit syns jag väldigt mycket och då kan det vara bättre att överlämna materialinsamlingen till forskare som smälter in bättre i miljöerna.
Men är du inte rädd när du åker till farliga länder?
– Jag tycker det är olyckligt att prata om farliga och ofarliga länder. Det är viktigt att behålla proportionerna, de flesta dagar fungerar faktiskt de flesta länder. Samtidigt finns det säkerhetsproblem i många länder, jag har varit i närheten av terrorattacker i Ouagadougou, Paris och Stockholm. Men jag är ingen hjälte, är det för farligt åker jag inte dit.
Viktigt forska trots problem
Samtidigt kommer Sten Hagberg tillbaka till forskningens samhällsansvar, han trycker på vikten av att fortsätta forska trots säkerhetsproblem.
– Forskningen måste fortsätta arbeta i länder som har säkerhetsproblem. Vi behöver förutsättningslös forskning som kan visa hur det faktiskt står till i olika länder.
---
Fakta
Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet och SIDA. Rapporten "Nothing will be as before!" är publicerad med stöd av svenska ambassaden i Burkina Faso.
Burkina Faso ligger i Västafrika och huvudstad är Ouagadougou. Burkina Faso ligger i savannbältet precis söder om Sahara.
Några stora händelser 2014-2016
- 31 oktober 2014: President Blaise Compaoré avgår efter folklig resning mot presidentens förslag att ta bort begränsningen av presidentämbetet till två mandatperioder.
- 17 november 2014: Michel Kafando väljs till president och överstelöjtnant Isaac Zida till premiärminister fram till demokratiska val som planeras till 11 oktober 2015.
- September 2015: Militärkuppsförsök som stoppas tack vare folkliga protester. President Kafando återinstalleras. Kuppledaren Diendére gör ett uttalande och säger att han ångrar kuppen.
- November 2015: De demokratiska valen hålls en månad försenade. Roch Marc Christian Kaboré väljs till president.
Läs mer
- Rapporten 'Nothing will be as before!': Anthropological perspectives on political practice and democratic culture in 'a new Burkina Faso'
- Forum för Afrikastudier (Rapporten finns också på franska via samma länk
- Militärkupp slogs tillbaka med organisation och sociala medier (intervju med Sten Hagberg oktober 2015)
- Burkinas Fasos sak är vår (debattartikel i Upsala Nya Tidning 29 mars 2018)
- Slopa ordet "jihadist" (debattartikel i Upsala Nya Tidning 18 augusti 2018)
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...
-
Uppsalafilosofen Folke Tersman invald i Kungl. Vetenskapsakademien
19 september 2019
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, har valts in som ledamot i klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap vid Kungl. Vetenskapsakademien.
-
Stor satsning på forskning om hur artificiell intelligens påverkar människan och samhället
12 september 2019
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt som ska studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Fokus ligger framför allt på att analyse...
-
Alla avhandlingar framlagda under Johan Ihre nu tillgängliga i digital form
06 september 2019
Johan Ihre (1707–1780) var i hela 42 år professor i vältalighet och politik vid Uppsala universitet. Under denna tid förestod han inte mindre än 453 dissertationer, dåtidens avhandlingar. Dessa mångsidiga avhandlingar är idag ett väl använt källma...
-
Stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala
02 september 2019
Under fyra söndagar i höst arrangerar Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala. Syftet med vandringarna är att uppmärksamma och öka medvetenheten om Uppsalas (anti-)rasistiska historia.
-
50 nya miljoner till forskningsprogrammet Spara och bevara
23 augusti 2019
Energimyndigheten satsar 50 miljoner kronor på forskning om energianvändning i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och byggnadsmiljöer. Nu startar en ny etapp av forskningsprogrammet Spara och bevara som kommer att pågå i fem år. Programmet samo...
-
Den religiösa retorikens roll under folkmordet i Rwanda
18 juni 2019
I en ny avhandling i historia från Uppsala universitet undersöker Olov Simonsson hur religiösa begrepp användes i propaganda före och under folkmordet i Rwanda för 25 år sedan. – Medan tidigare forskning har påvisat kyrkornas roll i Rwanda så vis...