Berättelser om en framväxande demokrati i Burkina Faso
29 maj 2018

Begravning av personer som dog i kampen mot militärkuppen. Begravningen äger rum oktober 2015 i Burkina Fasos huvudstad Ouagadougou.
Genom att dokumentera vanliga människors berättelser och observera folkliga protester, militärkupp och demonstrationer har forskare följt framväxten av en demokratisk utveckling i västafrikanska Burkina Faso.
Boken "Nothing will be as before!" om den politiska och demokratiska utvecklingen i det västafrikanska landet Burkina Faso har fått stor uppmärksamhet, inte minst hos vanliga människor i Burkina Faso och övriga Västafrika. Boken är skriven av en gemensam forskargrupp mellan institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet och forskningsinstitutet Institut des Sciences des Sociétés (INSS) i Burkinas Fasos huvudstad Ouagadougou.

Foto: Mikael Wallerstedt.
– Vi startade samarbetet för att vi ville dokumentera och studera de vanliga människornas berättelse av vad som händer i Burkina Faso när folkliga protester störtade presidenten och stoppade en militärkupp, berättar Sten Hagberg, professor i kulturantropologi.
Forskarna har under ett par år av intensiv politisk utveckling i Burkina Faso intervjuat vanliga människor och gjort deltagande observationer under demonstrationer, kupper och folkliga protester.
– Det är viktigt att dokumentera vanliga människors perspektiv. Jag gör inte anspråk på att det perspektivet skulle vara bättre eller viktigare, folket har inte alltid rätt, men vanliga människors perspektiv och reflektioner måste tas på allvar.
Medan händelserna är färska
Forskarna har nu ett stort material att studera och kommer att publicera forskningsresultat under lång tid men en första bok publicerades ganska snabbt efter att materialet var insamlat för att ge en direkt återkoppling medan händelserna är färska.
– Vi vet att den läses av vanliga människor i Burkina Faso och andra länder i Västafrika. Den är fritt nedladdningsbar, den franska upplagan har laddats ner mer än 1 600 gånger och säljs också som bok.
Ser vi just nu framväxten av en demokratisk kultur i Burkina Faso?
– Ja, det finns klara tecken på att det växer fram väldigt viktiga element för att respektera demokratin i Burkina Faso. Det finns en känsla av medborgaransvar och politisk moral.
Som exempel nämner Sten Hagberg att politiker som försöker vinna röster genom etnisk populism eller religiös extremism misslyckas
– Att etniskt och religiöst baserat röstfiske inte lyckas är en väldigt viktig framgång för demokratin.

Sten Hagberg målar upp en bild av ett land där fackförbund, studentorganisationer, kvinnoorganisationer och andra organisationer har varit starka länge och arbetat för en demokratisk utveckling. Samtidigt är Sten Hagberg noga med att påpeka att det också finns problem i Burkina Faso.
– Alla problem som finns i andra länder finns också i Burkina Faso. Men när vi studerat utvecklingen utifrån den vanliga människans perspektiv ser vi väldigt starka incitament att demokratin håller på att få fäste. Många vanliga människor är beredda att offra livet för kampen, det finns en insikt att demokratin inte kan tas för självklar, den måste vinnas varje dag.
Ökande säkerhetsproblem måste tas på allvar
Sedan det demokratiska valet 2015 har det blivit ökade säkerhetsproblem i Burkina Faso där medborgerliga friheter och rättigheter ibland åsidosätts.
– Under 2016 växte det fram ett folkligt svar på säkerhetsproblemen. Medborgargardet KOGLWEOGO började organisera lokala försvarsgrupper för att bekämpa kriminaliteten. Och de har varit effektiva men deras sätt att skipa rättvisa är inte demokratiska, ofta är det offentlig förnedring eller tortyr. Den här typen av rörelser bottnar i ett behov, verkliga problem som vanliga människor har varje dag, som staten måste ta på allvar.
Säkerhetsproblem för forskare
Det ökade säkerhetsproblemet är också märkbart i forskarnas vardag. Sten Hagberg satt till exempel på ett café ett par hundra meter från en restaurang i Ouagadougou som utsattes för en terrorattack i augusti 2017 med 18 döda. "I flera timmar satt jag på golvet i hotellrummet och försökte begripa vad som hände." skrev Sten Hagberg själv senare om händelsen i en debattartikel. I vårt samtal analyserar Sten Hagberg säkerhetsproblemet från olika perspektiv och beskriver ett tankesätt för att minimera risker när han är ute på fältet för att samla in material.
– Det är viktigt att ha ett starkt, lokalt nätverk och lyssna på vad som är på gång. Jag pratar till exempel med taxichaufförer som är väldigt bra på att pejla stämningen i en region.
Men han har också avstått från att åka iväg på forskningsresor till delar av Mali när forskargruppen bedömt att bedömningen att hans närvaro som vit kulle öka risken för övriga forskare.
– Som vit syns jag väldigt mycket och då kan det vara bättre att överlämna materialinsamlingen till forskare som smälter in bättre i miljöerna.
Men är du inte rädd när du åker till farliga länder?
– Jag tycker det är olyckligt att prata om farliga och ofarliga länder. Det är viktigt att behålla proportionerna, de flesta dagar fungerar faktiskt de flesta länder. Samtidigt finns det säkerhetsproblem i många länder, jag har varit i närheten av terrorattacker i Ouagadougou, Paris och Stockholm. Men jag är ingen hjälte, är det för farligt åker jag inte dit.
Viktigt forska trots problem
Samtidigt kommer Sten Hagberg tillbaka till forskningens samhällsansvar, han trycker på vikten av att fortsätta forska trots säkerhetsproblem.
– Forskningen måste fortsätta arbeta i länder som har säkerhetsproblem. Vi behöver förutsättningslös forskning som kan visa hur det faktiskt står till i olika länder.
---
Fakta
Forskningsprojektet är finansierat av Vetenskapsrådet och SIDA. Rapporten "Nothing will be as before!" är publicerad med stöd av svenska ambassaden i Burkina Faso.
Burkina Faso ligger i Västafrika och huvudstad är Ouagadougou. Burkina Faso ligger i savannbältet precis söder om Sahara.
Några stora händelser 2014-2016
- 31 oktober 2014: President Blaise Compaoré avgår efter folklig resning mot presidentens förslag att ta bort begränsningen av presidentämbetet till två mandatperioder.
- 17 november 2014: Michel Kafando väljs till president och överstelöjtnant Isaac Zida till premiärminister fram till demokratiska val som planeras till 11 oktober 2015.
- September 2015: Militärkuppsförsök som stoppas tack vare folkliga protester. President Kafando återinstalleras. Kuppledaren Diendére gör ett uttalande och säger att han ångrar kuppen.
- November 2015: De demokratiska valen hålls en månad försenade. Roch Marc Christian Kaboré väljs till president.
Läs mer
- Rapporten 'Nothing will be as before!': Anthropological perspectives on political practice and democratic culture in 'a new Burkina Faso'
- Forum för Afrikastudier (Rapporten finns också på franska via samma länk
- Militärkupp slogs tillbaka med organisation och sociala medier (intervju med Sten Hagberg oktober 2015)
- Burkinas Fasos sak är vår (debattartikel i Upsala Nya Tidning 29 mars 2018)
- Slopa ordet "jihadist" (debattartikel i Upsala Nya Tidning 18 augusti 2018)
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Ny bok om hur ett språk dör ut
05 juni 2019
Hallå där Don Kulick, professor vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet.
-
Hållbar urbanisering kräver samarbete
03 juni 2019
Söndagen 30 juni hålls sex seminarier i Almedalen om hållbarhet och urbanisering med fokus på Indien och Sverige. Vi intervjuade Swaminathan Ramanathan, gästforskare, och Owe Ronström, professor i etnologi, båda vid institutionen för kulturantropo...
-
Forskningsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond
29 maj 2019
Sex forskare vid Uppsala universitet får medel från Riksbankens Jubileumsfonds utlysningar Mixade metoder respektive RJ Sabbatical.
-
Två Uppsalaforskare i Sveriges unga akademi
27 maj 2019
Anna T. Danielsson, professor i didaktik och Ylva Söderfeldt, biträdande universitetslektor i idé- och lärdomshistoria, är två av åtta nya ledamöter i Sveriges unga akademi.
-
Mattias Lundberg invald i Kungl. Musikaliska akademien
23 maj 2019
Mattias Lundberg, professor vid institutionen för musikvetenskap, har valts in som ny ledamot i Kungl. Musikaliska akademien.
-
Årets pedagogiska pristagare
22 maj 2019
Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till historia, freds- och konfliktkunskap, läkemedelskemi och informationsteknologi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetslektor Katia Cejie vid juridisk...
-
Tjejlopp viktiga för kvinnor
23 april 2019
Att delta i tjejlopp är betydelsefullt för kvinnor och lyfter deltagarnas självförtroende. Kvinnorna siktar in sig på att prestera så bra som möjligt och det är det fysiska utförandet som är det viktigaste, trots arrangörernas ofta stereotypa inra...
-
Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström får Vasamuseets vänners pris
18 april 2019
Vasamuseets vänners pris år 2019 ges till Karin Hassan Jansson, docent och lektor i historia vid Uppsala universitet och Jonas Lindström, doktor i historia och forskare vid Uppsala universitet. De får priset för boken ”Horet i Hälsta. En sann hist...
-
Varför används förstörelse av kultur som ett vapen i konflikter?
10 april 2019
Varför förstörs kulturarv i allt större utsträckning vid konflikter och hur påverkar det i sin tur arbetet med återuppbyggnad efter konflikten? Det är frågor som nybildade forskarnätverket "Kulturarv och etik i fred och konflikt" ska belysa.
-
Prisas för forskning och undervisning om förintelsen
09 april 2019
Tomislav Dulić, universitetslektor i historia och föreståndare vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet, har tilldelats the Austrian Holocaust Memorial Award 2019.
-
Årets Hugo Valentinföreläsning: Doris Bergen föreläser om Förintelsen
02 april 2019
Doris Bergen är professor i förintelsestudier vid University of Toronto. Under sin Hugo Valentin-föreläsning vid Uppsala universitet den 10 april kommer hon att ha ett särskilt fokus på genus, sex och sexualitet under Förintelsen.
-
Satsning på hållbar kulturvård
20 mars 2019
Forskning inom kulturvård har en lång tradition på Campus Gotland och nu satsar universitet för att bygga ut och förstärka verksamheten och samtidigt förstärka forskningsmiljön i stort på Campus Gotland.
-
Diplomatfruars politiska betydelse glöms ofta bort
07 mars 2019
I många beskrivningar över internationella relationer och diplomati från 1900-talet saknas ofta den roll som kvinnorna hade. De var inte officiellt anställda men diplomatin byggde ofta på par som arbetade tillsammans.
-
"Samtalsserie uppskattad av publiken"
05 februari 2019
Under hösten 2018 genomfördes tre samtal mellan forskare och med publiken i olika angelägna samhällsfrågor. Samtalsserien fortsätter nu under våren 2019, vi kontaktade Anna Singer, ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora o...
-
Minns Förintelsen med filmvisning och öppen föreläsning
18 januari 2019
Förintelsens minnesdag uppmärksammas med filmvisning av filmen "Denial" och öppen föreläsning med historikern Deborah Lipstadt 24 januari. Vi har ställt några frågor till Tomislav Dulić, föreståndare för Hugo Valentin-centrum och lektor i historia...
-
Ödmjukhet är viktigt för förmågan till källkritik
10 december 2018
Bara en av tio kan skilja mellan nyheter och annonser på webben. Det är ett preliminärt resultat från en studie om digital källkritik, där kring 500 ungdomar och 1000 vuxna har testats. – Utbildning och vetenskaplig nyfikenhet är viktigt i kombin...
-
Två ERC Consolidator Grants till Uppsala universitet
05 december 2018
Åtta forskare vid svenska lärosäten får bidrag i Europeiska forskningsrådets (ERC) utlysning av Consolidator Grants 2018. Två av dessa är Thijs Ettema vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och Isto Huvila vid institutionen för ABM (arki...
-
Tydlig antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden
16 november 2018
Afrosvenskar har väsentligt lägre bruttolön och disponibel inkomst än den övriga svenska befolkningen. De är överrepresenterade i lågstatusyrken och för dem som läser vidare efter gymnasiet och avslutar en treårig postgymnasial utbildning ökar ant...
-
Hotet mot demokratin tema för årets Forsskålsymposium
14 november 2018
Hoten mot demokratin kommer från olika håll, från antidemokratiska regimer såväl som från radikala grupper och ideologier. Vilka är hoten mot demokratin och hur allvarliga är de? Hur kan demokratin främjas och förstärkas? Dessa frågor är temat för...
-
Bidrag till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
05 november 2018
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom humaniora och samhällsvetenskap 2018. Totalt beviljas nästan 730 miljoner kronor för åren 2018–2024. Uppsala universitet får nära 144 miljoner kronor till 28 projekt.