Bättre benhälsa på forntiden – en fråga om livsstil?
29 maj 2018
Sjukdomen osteoporos, eller benskörhet, blir allt vanligare i Sverige. Annat var det för 5 000 år sedan, visar arkeologiska fynd från Gotland. Ska vi leva mer som på forntiden för att få bättre benhälsa? Det är temat för ett seminarium i Almedalen den 2 juli, med bland andra Sabine Sten, professor i osteologi.
universitet. Foto: Mikael Wallerstedt
Vad har ni kommit fram till när det gäller benhälsan på forntiden?
– Vi har undersökt gotländska individer. Det är dels fynd från stenåldern i Aivide, som har jättebra bentäthetsvärden och dels fynd från den medeltida befolkningen i Visby. De har också bättre värden än dagens, men inte så bra som på stenåldern.
– Projektet har pågått sedan 2009 så vi har ett stort material. Vi gör det arkeologiska arbetet här på institutionen och bentäthetsmätningar på Visby lasarett.
Vad handlar seminariet om?
– Vi ska berätta om våra olika undersökningar av hur man levde som jägare och samlare under stenåldern. Läkare ska prata om den förändrade miljön, livsstilen och kosten idag. Sverige och Norge ligger i topp i världen idag när det gäller sjukdomen osteoporos. Hälften av alla svenska kvinnor och en fjärdedel av alla män drabbas av minst en osteoporosfraktur under sin livstid, som kan leda till nedsatt funktionsförmåga och även kan förkorta livet.
Hur går forskningen till?
– Vi har mätt bentätheten med hjälp av DXA-mätningar, i samarbete med Visby lasarett, för att kunna jämföra med dagens värden. Hittills har vi undersökt uppemot femhundra arkeologiska individer. Det är generöst av Region Gotland som har stött samarbetet och ställt upp med tekniken och läkarnas intresse är också stort. Vanligtvis ser läkarna bara skelettet, på röntgen och vid operation. Här får de se hela benet utan mjukdelar, och kan upptäcka saker som de annars inte ser via röntgen.
Kan vi lära oss något av livsstilen på forntiden?
– Stenåldersmänniskorna jagade och samlade sin föda. Utomhusvistelse är jättebra för skelettet, och bidrar till både D-vitamin och kalciumbildning. Rörligheten är viktig. Idag rör sig barn inte som man ska, skolorna tar bort gymnastiken och de sitter mycket framför datorn. Det kommer tyvärr troligen att visa sig i framtiden med ökad benskörhet.
– Osteoporos kan ju också bero på sjukdomar som går i arv. Vi kvinnor drabbas mest, när vi kommer i klimakteriet så tappar vi sakta bentätheten. Det gäller att motverka det, till exempel genom att hoppa hopprep. Skelettet vill ha studs!
Vet vi vilken kost de åt?
– Vi har gjort isotopanalyser som visar om en individ levt av mest av landlevande djur eller av marin kost som säl och fisk. I Aivide åt man mycket protein från grisar, men vi har svårt att avgöra om det är tamgrisar eller vildsvin. De åt mycket marin föda också, det har hittats tonvis med ben, som visar att de har harpunerat säl och fiskat.
– På medeltiden åt de mycket rovor, odlade och bakade på mjöl, vilket ledde till att de fick mycket karies. Det är en skillnad mellan jägare och samlare under stenåldern och bondesamhället, att karies ökar efter att människorna blev bönder under yngre stenåldern.
---
Fakta
Seminariet Skeletthälsa och levnadsvanor under 5000 år arrangeras 2 juli under Almedalsveckan av Uppsala universitet Campus Gotland, i samverkan med Karolinska institutet och Region Gotland.
Läs mer
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Genusvetenskap nytt forskarutbildningsämne
17 november 2016
Hallå där Helena Wahlström Henriksson, professor vid Centrum för genusvetenskap. Ni har anställt er första doktorand i forskarutbildningsämnet genusvetenskap. Var det många som sökte tjänsten?
-
Temadag om religion och politik
15 november 2016
Möt universitets forskare i brännpunkten mellan religion och politik. Museum Gustavianum bjuder in till föreläsningar och kulturaktiviteter för hela familjerna.
-
Fritt Ord 250 – firar det fria ordet
14 november 2016
2016 fyller Tryckfrihetsförordningen 250 år. I samband med detta anordnas ett jubileum för att fira det fria ordet och tillgång till fri information – Fritt Ord 250 är. Det uppmärksammas av Uppsala universitet på flera sätt, bland annat med semina...
-
Klimatforskning vid Uppsala universitet får 11 miljoner
04 november 2016
Vetenskapsrådet beviljar sammanlagt 54 miljoner kronor till tio olika forskningsprojekt om klimat och miljöförändringar i låginkomstländer. Två av forskningsprojekten leds av forskare vid Uppsala universitet.
-
Digitalisering av kulturarv diskuteras under AIMday
27 oktober 2016
Kulturarv har alltmer hamnat i fokus som ett område av betydelse för det moderna samhällets utveckling. Modern teknik skapar nya möjligheter för hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas. Digitaliseringens potential och utmaninga...
-
40 miljoner till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2016
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har nu beslutat om 2016 års bidrag till forskning. Totalt har har över 300 miljoner kronor beviljats till svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Av dessa har Uppsala universitet fått drygt 40 miljoner...
-
Finansiering till forskning om gendergapet
14 oktober 2016
De nordiska länderna ligger i topp när det gäller jämställdhetsfaktorer men inom forskning och innovation placerar sig Norden bara genomsnittligt. Den här ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt vid Centrum för genusvetenskap.
-
Större arena för genusluncherna
14 oktober 2016
De populärvetenskapliga genusluncherna har flyttat till Uppsala stadsteater.
-
Litteraturprofessor kommenterar Nobelpriset
13 oktober 2016
Årets Nobelpris i litteratur tilldelas Bob Dylan "för att ha skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen". Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, kommenterar valet av pristagare.
-
Ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten
05 oktober 2016
Arkeologen Jeremy B. Rutter, professor emeritus vid Dartmouth College, USA, har utsetts till ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten.
-
Fem miljoner till bildkonstprojekt
24 september 2016
Vetenskapsrådet har tagit beslut om projektbidrag inom konstnärlig forskning. Av totalt 51 ansökningar har sju projekt fått bidrag. Ett av bidragen går till Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
-
Museibesökare får följa analys av gåtfull ringbrynjehuva
19 september 2016
Vid Enköpings museum finns en ringbrynjehuva som är unik i sitt slag i Sverige. Huvan har tidigare varit utställd i museets medeltidsutställning men ingen har vetat något om den. Frågetecknen är många och nu ska mysterierna få svar i en ny utställ...
-
Konferens: Kulturarv i väpnade konflikter
12 september 2016
Internationell konferens i Visby på Campus Gotland 15–16 september
-
Framstående uppsalaforskare får pris av Kungl. Vetenskaps-Societeten
30 augusti 2016
Idag, den 30 augusti, delar Kungl. Vetenskaps-Societeten ut Thuréus-prisen och Bergstedska priset till framstående uppsalaforskare vid en ceremoni i Museum Gustavianum i Uppsala.
-
Upplev Vendeltidens Gamla Uppsala med ny interaktiv app
29 augusti 2016
I Gamla Uppsala finns ett av Skandinaviens mest spännande kungsgårdsområden från järnåldern. En gång fanns här mängder av hus och andra byggnadsverk, vilket besökare hittills fått försöka föreställa sig med hjälp av skisser. I slutet av augusti la...
-
Studenter bidrar till forskningen om Vasa
27 juni 2016
Under vårterminen har studenter på masterprogrammet i tidigmodern tid gjort praktik på Vasamuseet i Stockholm.
-
Innovativa spel tog hem priser vid Swedish Game Awards
16 juni 2016
Studenter i speldesign från Campus Gotland vid Uppsala universitet tog hem hälften av priserna på Swedish Game Awards 11 juni.
- Unik databas bakom nya kunskaper inom historia 31 maj 2016
- Är Nefertitis grav hittad? 31 maj 2016
-
Kurs i medeltidshistoria parallellt med medeltidsveckan
26 maj 2016
Uppsala universitet Campus Gotland utnyttjar miljön och stämningen under medeltidsveckan för kurs i medeltidshistoria.