Bättre benhälsa på forntiden – en fråga om livsstil?
29 maj 2018
Sjukdomen osteoporos, eller benskörhet, blir allt vanligare i Sverige. Annat var det för 5 000 år sedan, visar arkeologiska fynd från Gotland. Ska vi leva mer som på forntiden för att få bättre benhälsa? Det är temat för ett seminarium i Almedalen den 2 juli, med bland andra Sabine Sten, professor i osteologi.
universitet. Foto: Mikael Wallerstedt
Vad har ni kommit fram till när det gäller benhälsan på forntiden?
– Vi har undersökt gotländska individer. Det är dels fynd från stenåldern i Aivide, som har jättebra bentäthetsvärden och dels fynd från den medeltida befolkningen i Visby. De har också bättre värden än dagens, men inte så bra som på stenåldern.
– Projektet har pågått sedan 2009 så vi har ett stort material. Vi gör det arkeologiska arbetet här på institutionen och bentäthetsmätningar på Visby lasarett.
Vad handlar seminariet om?
– Vi ska berätta om våra olika undersökningar av hur man levde som jägare och samlare under stenåldern. Läkare ska prata om den förändrade miljön, livsstilen och kosten idag. Sverige och Norge ligger i topp i världen idag när det gäller sjukdomen osteoporos. Hälften av alla svenska kvinnor och en fjärdedel av alla män drabbas av minst en osteoporosfraktur under sin livstid, som kan leda till nedsatt funktionsförmåga och även kan förkorta livet.
Hur går forskningen till?
– Vi har mätt bentätheten med hjälp av DXA-mätningar, i samarbete med Visby lasarett, för att kunna jämföra med dagens värden. Hittills har vi undersökt uppemot femhundra arkeologiska individer. Det är generöst av Region Gotland som har stött samarbetet och ställt upp med tekniken och läkarnas intresse är också stort. Vanligtvis ser läkarna bara skelettet, på röntgen och vid operation. Här får de se hela benet utan mjukdelar, och kan upptäcka saker som de annars inte ser via röntgen.
Kan vi lära oss något av livsstilen på forntiden?
– Stenåldersmänniskorna jagade och samlade sin föda. Utomhusvistelse är jättebra för skelettet, och bidrar till både D-vitamin och kalciumbildning. Rörligheten är viktig. Idag rör sig barn inte som man ska, skolorna tar bort gymnastiken och de sitter mycket framför datorn. Det kommer tyvärr troligen att visa sig i framtiden med ökad benskörhet.
– Osteoporos kan ju också bero på sjukdomar som går i arv. Vi kvinnor drabbas mest, när vi kommer i klimakteriet så tappar vi sakta bentätheten. Det gäller att motverka det, till exempel genom att hoppa hopprep. Skelettet vill ha studs!
Vet vi vilken kost de åt?
– Vi har gjort isotopanalyser som visar om en individ levt av mest av landlevande djur eller av marin kost som säl och fisk. I Aivide åt man mycket protein från grisar, men vi har svårt att avgöra om det är tamgrisar eller vildsvin. De åt mycket marin föda också, det har hittats tonvis med ben, som visar att de har harpunerat säl och fiskat.
– På medeltiden åt de mycket rovor, odlade och bakade på mjöl, vilket ledde till att de fick mycket karies. Det är en skillnad mellan jägare och samlare under stenåldern och bondesamhället, att karies ökar efter att människorna blev bönder under yngre stenåldern.
---
Fakta
Seminariet Skeletthälsa och levnadsvanor under 5000 år arrangeras 2 juli under Almedalsveckan av Uppsala universitet Campus Gotland, i samverkan med Karolinska institutet och Region Gotland.
Läs mer
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...