Bättre benhälsa på forntiden – en fråga om livsstil?
29 maj 2018
Sjukdomen osteoporos, eller benskörhet, blir allt vanligare i Sverige. Annat var det för 5 000 år sedan, visar arkeologiska fynd från Gotland. Ska vi leva mer som på forntiden för att få bättre benhälsa? Det är temat för ett seminarium i Almedalen den 2 juli, med bland andra Sabine Sten, professor i osteologi.
universitet. Foto: Mikael Wallerstedt
Vad har ni kommit fram till när det gäller benhälsan på forntiden?
– Vi har undersökt gotländska individer. Det är dels fynd från stenåldern i Aivide, som har jättebra bentäthetsvärden och dels fynd från den medeltida befolkningen i Visby. De har också bättre värden än dagens, men inte så bra som på stenåldern.
– Projektet har pågått sedan 2009 så vi har ett stort material. Vi gör det arkeologiska arbetet här på institutionen och bentäthetsmätningar på Visby lasarett.
Vad handlar seminariet om?
– Vi ska berätta om våra olika undersökningar av hur man levde som jägare och samlare under stenåldern. Läkare ska prata om den förändrade miljön, livsstilen och kosten idag. Sverige och Norge ligger i topp i världen idag när det gäller sjukdomen osteoporos. Hälften av alla svenska kvinnor och en fjärdedel av alla män drabbas av minst en osteoporosfraktur under sin livstid, som kan leda till nedsatt funktionsförmåga och även kan förkorta livet.
Hur går forskningen till?
– Vi har mätt bentätheten med hjälp av DXA-mätningar, i samarbete med Visby lasarett, för att kunna jämföra med dagens värden. Hittills har vi undersökt uppemot femhundra arkeologiska individer. Det är generöst av Region Gotland som har stött samarbetet och ställt upp med tekniken och läkarnas intresse är också stort. Vanligtvis ser läkarna bara skelettet, på röntgen och vid operation. Här får de se hela benet utan mjukdelar, och kan upptäcka saker som de annars inte ser via röntgen.
Kan vi lära oss något av livsstilen på forntiden?
– Stenåldersmänniskorna jagade och samlade sin föda. Utomhusvistelse är jättebra för skelettet, och bidrar till både D-vitamin och kalciumbildning. Rörligheten är viktig. Idag rör sig barn inte som man ska, skolorna tar bort gymnastiken och de sitter mycket framför datorn. Det kommer tyvärr troligen att visa sig i framtiden med ökad benskörhet.
– Osteoporos kan ju också bero på sjukdomar som går i arv. Vi kvinnor drabbas mest, när vi kommer i klimakteriet så tappar vi sakta bentätheten. Det gäller att motverka det, till exempel genom att hoppa hopprep. Skelettet vill ha studs!
Vet vi vilken kost de åt?
– Vi har gjort isotopanalyser som visar om en individ levt av mest av landlevande djur eller av marin kost som säl och fisk. I Aivide åt man mycket protein från grisar, men vi har svårt att avgöra om det är tamgrisar eller vildsvin. De åt mycket marin föda också, det har hittats tonvis med ben, som visar att de har harpunerat säl och fiskat.
– På medeltiden åt de mycket rovor, odlade och bakade på mjöl, vilket ledde till att de fick mycket karies. Det är en skillnad mellan jägare och samlare under stenåldern och bondesamhället, att karies ökar efter att människorna blev bönder under yngre stenåldern.
---
Fakta
Seminariet Skeletthälsa och levnadsvanor under 5000 år arrangeras 2 juli under Almedalsveckan av Uppsala universitet Campus Gotland, i samverkan med Karolinska institutet och Region Gotland.
Läs mer
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...
-
Konspirationsteorier präglar synen på Europa
03 maj 2021
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser som under den pågående pandemin när olika grupper pekas ut som skurkar. Det...
-
Varför frodas konspirationsteorier?
29 april 2021
Antalet konspirationsteorier ökar, inte bara i Sverige utan också i övriga världen. Den tendensen har varit tydlig alltsedan 9/11 – terrordåden i USA. Det berättar idéhistoriker Andreas Önnerfors i Forskarpodden. Han forskar om att förstå hur des...
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....