Bättre benhälsa på forntiden – en fråga om livsstil?
29 maj 2018
Sjukdomen osteoporos, eller benskörhet, blir allt vanligare i Sverige. Annat var det för 5 000 år sedan, visar arkeologiska fynd från Gotland. Ska vi leva mer som på forntiden för att få bättre benhälsa? Det är temat för ett seminarium i Almedalen den 2 juli, med bland andra Sabine Sten, professor i osteologi.
universitet. Foto: Mikael Wallerstedt
Vad har ni kommit fram till när det gäller benhälsan på forntiden?
– Vi har undersökt gotländska individer. Det är dels fynd från stenåldern i Aivide, som har jättebra bentäthetsvärden och dels fynd från den medeltida befolkningen i Visby. De har också bättre värden än dagens, men inte så bra som på stenåldern.
– Projektet har pågått sedan 2009 så vi har ett stort material. Vi gör det arkeologiska arbetet här på institutionen och bentäthetsmätningar på Visby lasarett.
Vad handlar seminariet om?
– Vi ska berätta om våra olika undersökningar av hur man levde som jägare och samlare under stenåldern. Läkare ska prata om den förändrade miljön, livsstilen och kosten idag. Sverige och Norge ligger i topp i världen idag när det gäller sjukdomen osteoporos. Hälften av alla svenska kvinnor och en fjärdedel av alla män drabbas av minst en osteoporosfraktur under sin livstid, som kan leda till nedsatt funktionsförmåga och även kan förkorta livet.
Hur går forskningen till?
– Vi har mätt bentätheten med hjälp av DXA-mätningar, i samarbete med Visby lasarett, för att kunna jämföra med dagens värden. Hittills har vi undersökt uppemot femhundra arkeologiska individer. Det är generöst av Region Gotland som har stött samarbetet och ställt upp med tekniken och läkarnas intresse är också stort. Vanligtvis ser läkarna bara skelettet, på röntgen och vid operation. Här får de se hela benet utan mjukdelar, och kan upptäcka saker som de annars inte ser via röntgen.
Kan vi lära oss något av livsstilen på forntiden?
– Stenåldersmänniskorna jagade och samlade sin föda. Utomhusvistelse är jättebra för skelettet, och bidrar till både D-vitamin och kalciumbildning. Rörligheten är viktig. Idag rör sig barn inte som man ska, skolorna tar bort gymnastiken och de sitter mycket framför datorn. Det kommer tyvärr troligen att visa sig i framtiden med ökad benskörhet.
– Osteoporos kan ju också bero på sjukdomar som går i arv. Vi kvinnor drabbas mest, när vi kommer i klimakteriet så tappar vi sakta bentätheten. Det gäller att motverka det, till exempel genom att hoppa hopprep. Skelettet vill ha studs!
Vet vi vilken kost de åt?
– Vi har gjort isotopanalyser som visar om en individ levt av mest av landlevande djur eller av marin kost som säl och fisk. I Aivide åt man mycket protein från grisar, men vi har svårt att avgöra om det är tamgrisar eller vildsvin. De åt mycket marin föda också, det har hittats tonvis med ben, som visar att de har harpunerat säl och fiskat.
– På medeltiden åt de mycket rovor, odlade och bakade på mjöl, vilket ledde till att de fick mycket karies. Det är en skillnad mellan jägare och samlare under stenåldern och bondesamhället, att karies ökar efter att människorna blev bönder under yngre stenåldern.
---
Fakta
Seminariet Skeletthälsa och levnadsvanor under 5000 år arrangeras 2 juli under Almedalsveckan av Uppsala universitet Campus Gotland, i samverkan med Karolinska institutet och Region Gotland.
Läs mer
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...
-
Uppsalafilosofen Folke Tersman invald i Kungl. Vetenskapsakademien
19 september 2019
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, har valts in som ledamot i klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap vid Kungl. Vetenskapsakademien.
-
Stor satsning på forskning om hur artificiell intelligens påverkar människan och samhället
12 september 2019
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt som ska studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Fokus ligger framför allt på att analyse...
-
Alla avhandlingar framlagda under Johan Ihre nu tillgängliga i digital form
06 september 2019
Johan Ihre (1707–1780) var i hela 42 år professor i vältalighet och politik vid Uppsala universitet. Under denna tid förestod han inte mindre än 453 dissertationer, dåtidens avhandlingar. Dessa mångsidiga avhandlingar är idag ett väl använt källma...
-
Stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala
02 september 2019
Under fyra söndagar i höst arrangerar Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala. Syftet med vandringarna är att uppmärksamma och öka medvetenheten om Uppsalas (anti-)rasistiska historia.
-
50 nya miljoner till forskningsprogrammet Spara och bevara
23 augusti 2019
Energimyndigheten satsar 50 miljoner kronor på forskning om energianvändning i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och byggnadsmiljöer. Nu startar en ny etapp av forskningsprogrammet Spara och bevara som kommer att pågå i fem år. Programmet samo...
-
Den religiösa retorikens roll under folkmordet i Rwanda
18 juni 2019
I en ny avhandling i historia från Uppsala universitet undersöker Olov Simonsson hur religiösa begrepp användes i propaganda före och under folkmordet i Rwanda för 25 år sedan. – Medan tidigare forskning har påvisat kyrkornas roll i Rwanda så vis...