Mer forskning behövs om folkbibliotekens breda uppdrag

13 juni 2018

Sveriges folkbibliotek får ta allt större ansvar för viktiga samhällsutmaningar – samtidigt är forskning och utbildning inom biblioteksområdet underfinansierat och riskerar på sikt tappa kvalitet. Det konstaterar forskare vid fem svenska lärosäten i en gemensam rapport, framtagen som en del i arbetet med en nationell biblioteksstrategi.

I bibliotekspolitiska diskussioner brukar det sägas att biblioteken är det demokratiska samhällets sista öppna utpost. En plats dit alla är välkomna, oavsett skäl och utan att det kostar något för den enskilda individen.
– Man kanske tänker på låna böcker och film men folkbibliotek har ett mycket vidare uppdrag än så. Till exempel har folkbiblioteken tagit ett mycket stort ansvar när det gäller nyanlända, säger Åse Hedemark, universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid institutionen för ABM på Uppsala universitet

Åse Hedemark är en av forskarna bakom forskningsrapporten "Profession, utbildning, forskning. Biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession". Forskarna bakom rapporten kommer från de fem svenska lärosäten som bedriver forskning och utbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap. Rapporten är en del i arbetet med en nationell biblioteksstrategi som Kungliga biblioteket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram.

Varför har folkbiblioteken fått ett bredare uppdrag?

– Folkbiblioteken är i stort sett de mötesplatser som finns kvar i vårt samhälle som är öppet för alla utan kostnad och det har lett till att de har fått ett väldigt brett uppdrag. Uppdrag som många bibliotekarier känner en stress inför. Det kan vara nyanlända som vänder sig till bibliotekarien i sitt asylärenden eller äldre som ber om hjälp med att skaffa digitalt bank-ID.

I rapporten har forskarna kartlagt de behov landets biblioteksverksamheter har av utbildning, kompetensutveckling och forskning, samt sett över vad lärosätena gemensamt kan erbjuda för att möta upp dessa behov.

Kritisk forskning med utifrånperspektiv

En slutsats i rapporten är att det behövs mer forskningsmedel till omfattande kritisk forskning av biblioteksverksamheten.

– Med det bredare uppdraget är det viktigt att forska om förutsättningar för hur folkbiblioteken ska klara uppdraget och utvecklas på utifrån kunskaper. Men det är svårt att hitta finansiering för större verksamhetsanknutna forskningsprojekt inom biblioteks- och informationsvetenskap.

Fem strategiska förslag

Rapporten avslutas med fem strategiska förslag för grundutbildning, forskning och kompetensutveckling inom biblioteks- och informationsvetenskap:

  • En ökning av antalet studieplatser på program på kandidat- och masternivå i biblioteks- och informationsvetenskap.
  • Nationell forskarskola för biblioteksforskning.
  • Inrättande av externfinansierad professur med inriktning mot biblioteksforskning.
  • Stärkt finansieringsstruktur för biblioteksforskning.
  • Etablerande av en samlad nationell struktur för kontinuerlig kompetensutveckling.

---

Fakta

Rapporten ”Profession, utbildning, forskning. Biblioteks- och informationsvetenskap för en stärkt bibliotekarieprofession” har tagits fram av forskare från samtliga svenska lärosäten med forsknings- och utbildningsmiljöer inom biblioteks- och informationsvetenskap:

  • Högskolan i Borås
  • Umeå universitet
  • Uppsala universitet
  • Linnéuniversitetet
  • Lunds universitet

Läs mer

Anders Berndt

Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten

Fler nyheter
Skriv ut