Selma Lagerlöf kan inspirera unga kvinnor
24 augusti 2018
En biografi ger nytt liv åt Selma Lagerlöf, den nobelprisbelönta och folkkära författaren. Anna Nordlund, forskare i litteraturvetenskap, har tillsammans med bildredaktören Bengt Wanselius letat upp både bilder och biografiska fakta som med boken kan nå en ny publik.
Mårbacka, där Selma Lagerlöf växte upp.
Foto: Marie Söhrman
– Jag hoppas att boken läses av kvinnor i 20–40-årsåldern, säger Anna Nordlund, forskare i litteraturvetenskap och universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
– Jag har försökt att skriva lättsamt utan att göra avkall på den vetenskapliga kvalitén. Det ska vara en spännande berättelse snarare än en litteraturhistorisk fackbok. Men alla källor och tidigare forskning redovisas noga. Detta är faktiskt den första svenska biografin om Lagerlöf med en notförteckning.
De efterforskningar som ligger bakom är gedigna. Det började redan när Anna Nordlund skrev sin avhandling i början av 2000-talet – en analys ur genusperspektiv av hur Selma Lagerlöf togs emot som författare.
I biografin ägnas mycket plats åt att förstå Selma Lagerlöfs socioekonomiska förutsättningar. Anna Nordlund har till exempel räknat på hur mycket hon tjänade på sitt författarskap.
– Det var enorma summor.
Hinder på vägen
Men vägen dit var lång och full av hinder. Selma Lagerlöf föddes vid en tid då kvinnor inte var välkomna på allmänna läroverk, inte fick rösta, och fick ansöka om att bli myndiga. Att leva som kvinna var svårt om man inte stämde in i mallen och ville ägna sitt liv åt familjen. Även om Selma Lagerlöf kom från ett hem med resurser var det sönerna och inte döttrarna som fick utbilda sig. Med hjälp av vänner till familjen som såg hennes begåvning kom hon till sist in på högre lärarinneseminariet i Stockholm – mot faderns vilja.
– Hon hade en otrolig drivkraft och det var nog livsavgörande för henne att hon fick de här fyra åren i Stockholm. Det var det närmaste kvinnor kunde komma en universitetsutbildning och hon blev behörig att undervisa vid privata läroverk och folkskollärarseminarier, berättar Anna Nordlund.
Nära kontakt med läsarna
Framgångssagan som sedan följde liknar inte många andra. Efter debuten med Gösta Berlings saga slog Selma Lagerlöf igenom med romanen Jerusalem. Hela tiden höll hon nära kontakt med sina läsare i brev, och medverkade också gärna i veckopressen och i nya medier som film och radio.
Anna Nordlund har läst brev, anteckningar och tidningsklipp ur Selma Lagerlöfs egen samling på Kungliga biblioteket. Hon har också haft stor nytta av Uppsala universitetsbibliotek, där det finns en del tidigare inte så använda brev av Selma Lagerlöf. Även bildarkivet på Uppsala universitetsbibliotek har använts. De bilder som har digitaliserats genom bokprojektet har samtidigt gjorts tillgängliga för allmänheten i databasen Alvin.
– Digitaliseringen förenklar verkligen möjligheterna att göra den här typen av böcker. Det är mycket mer lätthanterligt än när jag på 90-talet skrev min avhandling. Då fick man leta i tidningslägg och ta egna kopior.

Omvälvande tid för kvinnor
Det kommer fram en del nya fakta kring Selma Lagerlöf. En brevväxling med Herman Lundborg, som drev institutet för rasbiologi i Uppsala, visar till exempel hur Selma Lagerlöf tydligt tog avstånd från rasbiologins idéer.
Boken utspelar sig under en omvälvande tid i historien, då kvinnor fick allt fler rättigheter. Selma Lagerlöf stödde kvinnorörelsen under hela sitt liv, till exempel rösträttsrörelsen i Falun. Anna Nordlund hoppas att boken kommer att nå ut till kvinnor i den yngre generationen, varav många knappt vet vem Selma Lagerlöf är.
– Det är ett viktigt spår i boken att berätta ett stycke kvinnohistoria som sträcker sig från 1858 och in på 1940-talet, allt som hände för kvinnor under den här tiden och vilken kamp det var. Jämställdheten som vi har idag är ingen självklarhet, säger Anna Nordlund.
– Vi går från en tid där kvinnor inte är myndiga, inte har utbildningsmöjligheter och i stort sett inga försörjningsmöjligheter, till en tid när kvinnor har rösträtt och får jobba. Det är först 1927 som kvinnor får komma in på allmänna läroverk. Det är hårresande – och något som vi tenderar att glömma bort.
---
Ny bok
Selma Lagerlöf: Sveriges modernaste kvinna av Anna Nordlund och Bengt Wanselius kom ut i augusti 2018. Boken är utgiven av bokförlaget Max Ström och är enligt förlaget den största, mest bildrika biografin över Selma Lagerlöf som någonsin har getts ut.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...