Både känslor och makt i politiska biografier
11 september 2018

– Vi uppmärksammar en genre som har blivit allt mer populär, inte minst bland politiker, säger Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap och en av bokens författare.
Kvinnor skriver om känslor och män skriver om makt. I vart fall när det handlar om politiska självbiografier. Det skriver professor Margaretha Fahlgren och Birgitta Wistrand, forskare och tidigare riksdagsledamot, som nyligen presenterat en bok där de har analyserat ett sjuttiotal politiska biografier och självbiografier.
– Vi uppmärksammar en genre som har blivit allt mer populär, inte minst bland politiker som allt oftare skriver om sina liv. Tidigare var en självbiografi något som skrevs efter ett långt yrkesliv, som en tillbakablick. Nu skriver många mitt i karriären eller när de har tvingats bort från politiken, säger Margaretha Fahlgren, professor i litteraturvetenskap och en av bokens författare.
I Älska eller älskas – Makt och känslor i politiska biografier har forskarna analyserat ett sjuttiotal självbiografier. Den tidigaste är av Gösta Bohman, partiledare för Moderaterna 1970-1981, och den senaste är av Annie Lööf, nuvarande partiledare för Centerpartiet. Andra namn är bland andra Margot Wallström, nuvarande utrikesminister (S); Fredrik Reinfeldt, statsminister 2006-2014 och partiledare för Moderaterna och Birgitta Ohlsson EU- och demokratiminister (Fp) 2010-2014.
Skriver hellre om makt än känslor

ledarmot, har tillsammans med Margareta Fahlgren
analyserat ett sjuttiotal självbiografier.
FOTO: SVERIGES RIKSDAG
Att monografin fått underrubriken Makt och känslor faller sig naturligt för forskarna. De beskriver hur politikerna helst av allt vill skriva om makt och helst inte om känslor, men hur känslorna lyser igenom innehållet i deras berättelser.
– När man läser böckerna är det precis det som de handlar om. Det är oerhört mycket känslor som man håller tillbaka. Det kommer fram en oerhörd längtan att finnas med i maktens korridorer. Det är partiet som man älskar och som man vill ha bekräftelse av, inte väljarna. Självbiografierna visar att arbetet som politiker har gått från att vara ett förtroendeuppdrag man fått av väljarna till att vara ett arbete som ska passa partiet. Blir man petad så är besvikelsen stor, säger Margaretha Fahlgren.
I sin forskning har de hittat en tydlig skillnad mellan hur män och kvinnor beskrivs och hur de beskriver sig själva. Ett tydligt manligt exempel är Fredrik Reinfeldt som beskriver sig själv som väldigt ensam. Han nämner finansministern Anders Borg men annars är det inte många fler som dyker upp.
– Han skapar den här bilden av att han ensam är ledare. Den bilden är inte sann i politiken! Det finns alltid många bakom som hjälper en fram. Det finns personer som jobbade mycket för att Fredrik Reinfeldt skulle bli ordförande i partiet och stred för honom i valberedning till exempel. Dem nämner han inte alls trots att de gjorde en stor insats för honom, säger Birgitta Wistrand, forskare vid Uppsala universitet, som även har suttit som riksdagsledamot för Moderaterna under tre mandatperioder.
Kvinnor berättar gärna om sig själva
Kvinnor är privatare när de ger ut biografier och räds inte för att berätta om sig själva. Det finns manliga exempel på män som haft tragedier och svårigheter men som inte nämner det med ett enda ord i sina berättelser. Men till exempel Anna-Greta Leijon, minister 1973–1976, 1982–1988, Margot Wallström och Mona Sahlin, partiledare för Socialdemokraterna 2007-2011 tar upp svåra saker ur sin egen barndom.
– När deras böcker kom ut var det just de personliga tragedierna som fick uppmärksamhet. De tog överhanden i rapporteringen kring böckerna. Det finns en risk att det bara är det som kommer fram när det gäller kvinnorna och att deras politiska erfarenheter tystas ner, säger Margaretha Fahlgren.
Tack vare det omfattande material som forskarna har studerat, har det funnits flera chanser för dem att kunna läsa om samma politiska period och politiska skeenden ur flera personers synvinkel. Göran Persson, statsminister 1996-2006 och dåvarande statssekreterare Per Nuder skriver delvis om samma politiska period, och lyfter fram helt skilda saker. En skillnad är att Per Nuder skriver väldigt mycket om Göran Persson, om hur de hade en betydelsefull relation och om hur Göran Persson påverkade honom själv under många år. Men Göran Persson skriver väldigt lite om Per Nuder.
Fler biografier på väg
Till hösten väntas fler biografier, bland annat av Anna Kinberg Batra, Moderaternas partiledare 2015-2017. Att lägga ihop den med andra aktuella politikers berättelser, som Annie Lööfs, Birgitta Ohlssons och Jan Björklunds (nuvarande partiledare Liberalerna) kan ge en ny dimension åt det nuvarande politiska läget.
– Det är intressant att läsa skildringar mot varandra. Man får en ganska bred bild av ett skeende, både hur berättelserna bryter mot varandra och hur de stämmer överens. Det ger en intressant bild av politikens villkor, inte minst för kvinnor som ofta har haft svårare att komma in i de politiska gemenskaperna, säger Margaretha Fahlgren.
----
Utforska vidare:
”Älska eller älskas – Makt och känslor i politiska biografier". Appell förlag 2018
Svenska Dagbladets Tove Lifvendahl intervjuar forskarna i Almedalen 2018
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...