Nytt ljus över Skandinaviens viktigaste bronsåldersplats

17 september 2018

Fotografi på gravhögen.

Håga, tre kilometer väster om Uppsala centrum är Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats. Platsen domineras av gravhögen som är cirka 3000 år gammal.

Foto/bild: Anders Berndt

Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats Håga är förhållandevis okänd. Men i en ny bok har arkeologer vid Uppsala universitet samlat kunskapen och satt in Håga i ett större sammanhang.

Håga ligger cirka tre kilometer väster om Uppsala centrum och domineras av en stor gravhög från bronsåldern cirka 1000 före vår tideräkning. Runt gravhögen finns flera gravfält, kulthus och rester av bosättningar från olika epoker.

Hittills har bara en mindre del av Håga grävts ut, trots det är det tydligt att Håga är Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats. Den största utgrävningen skedde av gravhögen 1902-03 och då hittades mer än en tredjedel av alla guldfynd från Sveriges bronsålder.

Foto från utgrävningen av Hågahögen.
Utgrävningen av den stora gravhögen i Håga
1902-03 leddes av Oscar Almgren. På bilden står
Oscar Almgren mitt i högen när den är utgrävd.
Oscar Almgren blev 1914 den första professorn i
nordeuropeisk arkeologi vid Uppsala universitet.
Bild: ATA (Antikvarisk-Topografiska Arkivet).

– Håga och gravhögen är inte vilken plats som helst. Det är en oerhört exklusiv grav som visar på vilken betydelse Håga som plats hade under bronsåldern, säger Anders Kaliff, professor i arkeologi vid Uppsala universitet.

Anders Kaliff har tillsammans med Terje Østigård, docent i arkeologi, skrivit boken "Bronze Age Håga and the Viking King Björn: A History of Interpretation and Documentation from AD 818 to 2018". I boken översätts till engelska för första gången dokumentationen från den stora utgrävningen av Hågahögen 1902-03.

– Trots att Håga och Hågahögen är en av Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplatser har det saknats en ordentlig genomgång av kunskapsläget och mycket av materialet har bara funnits på svenska. I boken går vi igenom det vi vet om platsen och sätter in det i ett större internationellt perspektiv med fokus på offer- och gravritualer.

Djur- och människooffer

Utförandet av graven visar på långväga kontakter och influenser, bland annat med Danmark och Tyskland.

Foto på utgrävningsfynd i guld och brons
Några av de spektakulära fynd i guld och brons
som gjordes vid utgrävningen av Hågahögen.
Dubbelspännet i guld på bilden är det mest
berömda fyndet, på bilden syns också rakkniv,
svärd, knappar, nitar och pincett.
Bild: Sören Hallgren ATA
(Antikvarisk-Topografiska Arkivet)

– Det hände mycket på kontinenten på den här tiden och graven i Håga är unik för den här delen av Skandinavien. Den är mer influerad av gravskicket på kontinenten än den närmaste omgivningen.

Gravhögen har utförts i olika skikt med ritualer på olika nivåer. Först kremerades kroppen, sedan begravdes benen i en ekkista i en begravningskammare. Slutligen täcktes begravningskammaren av jord och i det skedet offrades djur och människor. I gravhögen finns rester från minst tre individer som offrats som en del i begravningsceremonin.

Dessutom har ett tydligt bevis för rituell kannibalism hittats i form av ett kluvet lårben från en kvinna med samma märken som djuroffren.

– Det är ett av de tydligaste fynden av rituell kannibalism som vi har från Skandinavien.

Håga låg strategiskt

För 3 000 år var Håga en utskjutande udde i havet och låg väldigt strategiskt placerat.

– Håga var väldigt centralt, den stora farleden norrut i Östersjön gick via Södertälje förbi Birka och Håga. Man föredrog till stor del att segla via Mälaren framför att segla via skärgården norrut.

Cirka 3 kilometer söder om Håga ligger Predikstolen, en av Upplands största fornborgar. Predikstolens äldsta faser är cirka 200 år äldre än Hågahögen men den användes sannolikt samtidigt som Hågahögen byggs och även senare.

Foto på klippan Predikstolen
Uppe på klippan Predikstolen väster om Uppsala
låg en av Upplands största fornborgar. Fornborgen
fungerade som ett lås för vattenfarleden norrut i
Östersjön, farleden gick nedanför klippen där det
nu är skog på bilden. Foto: Anders Berndt

– Fornborgen fungerade som ett lås för vattenfarleden som gick precis intill fornborgen.

Hågas historiska betydelse visar sig också genom ett av de äldsta spåren av järnframställning i Sverige har grävts fram i Håga.

– Spåren är från cirka 900 före Kristus, alltså en bra bit innan järnåldern börjar på allvar i Sverige.

Håga har varit en betydelsefull grav- och ritualplats under lång tid, en betydelse som fortsätter in i vikingatid och sedan tas över av Gamla Uppsala. I Håga finns två kulthus, eller kulthägnader som forskarna föredrar att kalla dem. Kulthägnader är symboliska hus. Det finns inga ingångar men påminner om hus i formen men forskarna har inte hittat några stolphål för stolpar som kan bära upp ett tak.

Det stora kulthuset är samtida med Hågahögen och har varit i bruk under flera hundra år. Dessutom finns ett mindre, äldre kulthus från tidig bronsålder.

– Det är tydligt att Håga som kultplats fungerade som en föregångare till Gamla Uppsala som växer fram och blir central under vikingatid.

---

Utforska vidare

Anders Berndt

Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten

Fler nyheter
Skriv ut