Nytt ljus över Skandinaviens viktigaste bronsåldersplats
17 september 2018
Håga, tre kilometer väster om Uppsala centrum är Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats. Platsen domineras av gravhögen som är cirka 3000 år gammal.
Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats Håga är förhållandevis okänd. Men i en ny bok har arkeologer vid Uppsala universitet samlat kunskapen och satt in Håga i ett större sammanhang.
Håga ligger cirka tre kilometer väster om Uppsala centrum och domineras av en stor gravhög från bronsåldern cirka 1000 före vår tideräkning. Runt gravhögen finns flera gravfält, kulthus och rester av bosättningar från olika epoker.
Hittills har bara en mindre del av Håga grävts ut, trots det är det tydligt att Håga är Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats. Den största utgrävningen skedde av gravhögen 1902-03 och då hittades mer än en tredjedel av alla guldfynd från Sveriges bronsålder.
1902-03 leddes av Oscar Almgren. På bilden står
Oscar Almgren mitt i högen när den är utgrävd.
Oscar Almgren blev 1914 den första professorn i
nordeuropeisk arkeologi vid Uppsala universitet.
Bild: ATA (Antikvarisk-Topografiska Arkivet).
– Håga och gravhögen är inte vilken plats som helst. Det är en oerhört exklusiv grav som visar på vilken betydelse Håga som plats hade under bronsåldern, säger Anders Kaliff, professor i arkeologi vid Uppsala universitet.
Anders Kaliff har tillsammans med Terje Østigård, docent i arkeologi, skrivit boken "Bronze Age Håga and the Viking King Björn: A History of Interpretation and Documentation from AD 818 to 2018". I boken översätts till engelska för första gången dokumentationen från den stora utgrävningen av Hågahögen 1902-03.
– Trots att Håga och Hågahögen är en av Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplatser har det saknats en ordentlig genomgång av kunskapsläget och mycket av materialet har bara funnits på svenska. I boken går vi igenom det vi vet om platsen och sätter in det i ett större internationellt perspektiv med fokus på offer- och gravritualer.
Djur- och människooffer
Utförandet av graven visar på långväga kontakter och influenser, bland annat med Danmark och Tyskland.
som gjordes vid utgrävningen av Hågahögen.
Dubbelspännet i guld på bilden är det mest
berömda fyndet, på bilden syns också rakkniv,
svärd, knappar, nitar och pincett.
Bild: Sören Hallgren ATA
(Antikvarisk-Topografiska Arkivet)
– Det hände mycket på kontinenten på den här tiden och graven i Håga är unik för den här delen av Skandinavien. Den är mer influerad av gravskicket på kontinenten än den närmaste omgivningen.
Gravhögen har utförts i olika skikt med ritualer på olika nivåer. Först kremerades kroppen, sedan begravdes benen i en ekkista i en begravningskammare. Slutligen täcktes begravningskammaren av jord och i det skedet offrades djur och människor. I gravhögen finns rester från minst tre individer som offrats som en del i begravningsceremonin.
Dessutom har ett tydligt bevis för rituell kannibalism hittats i form av ett kluvet lårben från en kvinna med samma märken som djuroffren.
– Det är ett av de tydligaste fynden av rituell kannibalism som vi har från Skandinavien.
Håga låg strategiskt
För 3 000 år var Håga en utskjutande udde i havet och låg väldigt strategiskt placerat.
– Håga var väldigt centralt, den stora farleden norrut i Östersjön gick via Södertälje förbi Birka och Håga. Man föredrog till stor del att segla via Mälaren framför att segla via skärgården norrut.
Cirka 3 kilometer söder om Håga ligger Predikstolen, en av Upplands största fornborgar. Predikstolens äldsta faser är cirka 200 år äldre än Hågahögen men den användes sannolikt samtidigt som Hågahögen byggs och även senare.
låg en av Upplands största fornborgar. Fornborgen
fungerade som ett lås för vattenfarleden norrut i
Östersjön, farleden gick nedanför klippen där det
nu är skog på bilden. Foto: Anders Berndt
– Fornborgen fungerade som ett lås för vattenfarleden som gick precis intill fornborgen.
Hågas historiska betydelse visar sig också genom ett av de äldsta spåren av järnframställning i Sverige har grävts fram i Håga.
– Spåren är från cirka 900 före Kristus, alltså en bra bit innan järnåldern börjar på allvar i Sverige.
Håga har varit en betydelsefull grav- och ritualplats under lång tid, en betydelse som fortsätter in i vikingatid och sedan tas över av Gamla Uppsala. I Håga finns två kulthus, eller kulthägnader som forskarna föredrar att kalla dem. Kulthägnader är symboliska hus. Det finns inga ingångar men påminner om hus i formen men forskarna har inte hittat några stolphål för stolpar som kan bära upp ett tak.
Det stora kulthuset är samtida med Hågahögen och har varit i bruk under flera hundra år. Dessutom finns ett mindre, äldre kulthus från tidig bronsålder.
– Det är tydligt att Håga som kultplats fungerade som en föregångare till Gamla Uppsala som växer fram och blir central under vikingatid.
---
Utforska vidare
- Boken "Bronze Age Håga and the Viking King Björn: A History of Interpretation and Documentation from AD 818 to 2018" finns att ladda ner som pdf-fil
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Uppsalafilosofen Folke Tersman invald i Kungl. Vetenskapsakademien
19 september 2019
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, har valts in som ledamot i klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap vid Kungl. Vetenskapsakademien.
-
Stor satsning på forskning om hur artificiell intelligens påverkar människan och samhället
12 september 2019
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt som ska studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Fokus ligger framför allt på att analyse...
-
Alla avhandlingar framlagda under Johan Ihre nu tillgängliga i digital form
06 september 2019
Johan Ihre (1707–1780) var i hela 42 år professor i vältalighet och politik vid Uppsala universitet. Under denna tid förestod han inte mindre än 453 dissertationer, dåtidens avhandlingar. Dessa mångsidiga avhandlingar är idag ett väl använt källma...
-
Stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala
02 september 2019
Under fyra söndagar i höst arrangerar Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala. Syftet med vandringarna är att uppmärksamma och öka medvetenheten om Uppsalas (anti-)rasistiska historia.
-
50 nya miljoner till forskningsprogrammet Spara och bevara
23 augusti 2019
Energimyndigheten satsar 50 miljoner kronor på forskning om energianvändning i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och byggnadsmiljöer. Nu startar en ny etapp av forskningsprogrammet Spara och bevara som kommer att pågå i fem år. Programmet samo...
-
Den religiösa retorikens roll under folkmordet i Rwanda
18 juni 2019
I en ny avhandling i historia från Uppsala universitet undersöker Olov Simonsson hur religiösa begrepp användes i propaganda före och under folkmordet i Rwanda för 25 år sedan. – Medan tidigare forskning har påvisat kyrkornas roll i Rwanda så vis...
-
Ny bok om hur ett språk dör ut
05 juni 2019
Hallå där Don Kulick, professor vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet.
-
Hållbar urbanisering kräver samarbete
03 juni 2019
Söndagen 30 juni hålls sex seminarier i Almedalen om hållbarhet och urbanisering med fokus på Indien och Sverige. Vi intervjuade Swaminathan Ramanathan, gästforskare, och Owe Ronström, professor i etnologi, båda vid institutionen för kulturantropo...
-
Forskningsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond
29 maj 2019
Sex forskare vid Uppsala universitet får medel från Riksbankens Jubileumsfonds utlysningar Mixade metoder respektive RJ Sabbatical.
-
Två Uppsalaforskare i Sveriges unga akademi
27 maj 2019
Anna T. Danielsson, professor i didaktik och Ylva Söderfeldt, biträdande universitetslektor i idé- och lärdomshistoria, är två av åtta nya ledamöter i Sveriges unga akademi.
-
Mattias Lundberg invald i Kungl. Musikaliska akademien
23 maj 2019
Mattias Lundberg, professor vid institutionen för musikvetenskap, har valts in som ny ledamot i Kungl. Musikaliska akademien.
-
Årets pedagogiska pristagare
22 maj 2019
Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till historia, freds- och konfliktkunskap, läkemedelskemi och informationsteknologi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetslektor Katia Cejie vid juridisk...
-
Tjejlopp viktiga för kvinnor
23 april 2019
Att delta i tjejlopp är betydelsefullt för kvinnor och lyfter deltagarnas självförtroende. Kvinnorna siktar in sig på att prestera så bra som möjligt och det är det fysiska utförandet som är det viktigaste, trots arrangörernas ofta stereotypa inra...
-
Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström får Vasamuseets vänners pris
18 april 2019
Vasamuseets vänners pris år 2019 ges till Karin Hassan Jansson, docent och lektor i historia vid Uppsala universitet och Jonas Lindström, doktor i historia och forskare vid Uppsala universitet. De får priset för boken ”Horet i Hälsta. En sann hist...
-
Varför används förstörelse av kultur som ett vapen i konflikter?
10 april 2019
Varför förstörs kulturarv i allt större utsträckning vid konflikter och hur påverkar det i sin tur arbetet med återuppbyggnad efter konflikten? Det är frågor som nybildade forskarnätverket "Kulturarv och etik i fred och konflikt" ska belysa.
-
Prisas för forskning och undervisning om förintelsen
09 april 2019
Tomislav Dulić, universitetslektor i historia och föreståndare vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet, har tilldelats the Austrian Holocaust Memorial Award 2019.
-
Årets Hugo Valentinföreläsning: Doris Bergen föreläser om Förintelsen
02 april 2019
Doris Bergen är professor i förintelsestudier vid University of Toronto. Under sin Hugo Valentin-föreläsning vid Uppsala universitet den 10 april kommer hon att ha ett särskilt fokus på genus, sex och sexualitet under Förintelsen.
-
Satsning på hållbar kulturvård
20 mars 2019
Forskning inom kulturvård har en lång tradition på Campus Gotland och nu satsar universitet för att bygga ut och förstärka verksamheten och samtidigt förstärka forskningsmiljön i stort på Campus Gotland.
-
Diplomatfruars politiska betydelse glöms ofta bort
07 mars 2019
I många beskrivningar över internationella relationer och diplomati från 1900-talet saknas ofta den roll som kvinnorna hade. De var inte officiellt anställda men diplomatin byggde ofta på par som arbetade tillsammans.
-
"Samtalsserie uppskattad av publiken"
05 februari 2019
Under hösten 2018 genomfördes tre samtal mellan forskare och med publiken i olika angelägna samhällsfrågor. Samtalsserien fortsätter nu under våren 2019, vi kontaktade Anna Singer, ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora o...