Nya hedersdoktorer vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2018
De nio fakulteterna vid Uppsala universitet har beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer detta läsår. Bland de nya hedersdoktorerna vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap finns bland annat en debattredaktör och översättaren bakom Harry Potter-böckernas svenska trolldomsterminologi.
Hedersdoktor, doctor honoris causa, är en titel som tilldelas personer som gjort framstående vetenskapliga insatser eller på annat sätt främjat forskningen vid universitetet. Det är alltid fakulteterna själva som utser hedersdoktorer, inte rektor eller universitetsledningen i övrigt. Promotionen av de nya hedersdoktorerna äger rum i universitetshuset den 25 januari 2019.
Teologiska fakulteten
Lejla Demiri är Chair of Islamic Doctrine vid Eberhard Karls Universität Tübingen. Hennes forskningsområden kretsar kring islamisk teologihistoria, teologiska interaktioner mellan kristendom och islam under europeisk högmedeltid, osmansk intellektuell historia, islam och religiös pluralism, islamiska manuskript och interreligiös dialog. Demiris omfattande vetenskapliga produktion och undervisningserfarenhet har bidragit till utvecklingen av islamisk teologi i det europeiska sammanhanget. Hon har också bedrivit ett viktigt kontinuerligt arbete med att bygga ut den interreligiösa dialogen mellan muslimska, judiska och kristna akademiker.
Mary McClintock Fulkerson är professor vid Duke Divinity School, Durham, North Carolina. Hon har i sin forskning genomgående intresserat sig för den levda religiösa praktiken. Makt, kön, ras(ifiering), funktionsvariationer och mångfald har varit genomgående teman. Till exempel utgör hennes bok ”Changing the Subject: Women's Discourses and Feminist Theology” ett viktigt bidrag till den feministiska teoriutvecklingen kring subjektivitet, makt och aktörskap. Fulkerson har genom sin forskning starkt bidragit till den teoretiska och metodiska utvecklingen av det teologiska studiet av kristna praktiker.
Juridiska fakulteten
Marie-Claire Foblets är direktör vid Max Planck-institutet för socialantropologi i Halle, Tyskland, och professor i rättsvetenskap och antropologi vid Katolska universitetet i Leuven, Belgien, och Martin Luther universitetet i Halle Wittenberg, Tyskland. Hon har blivit en förgrundsgestalt för mångkulturstudier i Europa, med juridik, minoritetsskydd och grundläggande friheter i centrum. Foblets har framgångsrikt lett flera internationellt uppmärksammade forskningsprojektet, såsom det EU-finansierade Religare-programmet, om hur religionen hanteras av nationella domstolar inom EU. Marie-Claire Foblets har sedan drygt tio år tillbaka nära relationer med Uppsala universitet och juridiska fakulteten.
Andrew P. Simester är professor vid National University of Singapore och fellow vid Wolfson College i Cambridge. Simester har en omfattande vetenskaplig produktion inom straffrätt och rättsfilosofi. Bland hans verk finns Criminal Law: Theory and Doctrine och Principles of Criminal Law, som båda utkommit i flera upplagor. Sedan många år tillbaka har Simester ett samarbete med forskare vid Uppsala universitet och var mellan 2010 och 2016 gästprofessor vid juridiska fakulteten.
Historisk-filosofiska fakulteten
Sonia Haoa Cardinali är en framstående arkeolog och tidigare riksantikvarie på Rapa Nui (Påskön). Hon har gjort särskilt betydelsefulla insatser för kunskapen om Påsköns förhistoria, med belysning på öfolkets överlevnadsstrategier, innovativa jordbruk och hållbara miljöanpassning under århundraden av förminskande resurser. Denna forskning har mynnat ut i många publikationer, och har konsekvenser inte bara för Rapanuierna själva utan också för ursprungsbefolkningsfrågor kring Oceanien i stort. Haoa Cardinali har haft ett mångårigt och aktivt samarbete med arkeologer vid Uppsala universitet, vilket lagt grunden för fältarbeten och ömsesidig kunskapsutveckling under flera decennier.
Språkvetenskapliga fakulteten
Lena Fries-Gedin är översättare från engelska och franska och är bland annat känd för sina översättningar av J.K Rowlings Harry Potter-böcker. Fries-Gedin studerade språk vid Uppsala universitet och arbetade under tre decennier som språklärare i Härnösand. Hon har också medverkat som gästföreläsare i grundutbildningen vid Uppsala universitet och vid konferenser och seminarier i hela riket. Under sin långa och produktiva karriär har Fries-Gedin översatt ett 80-tal böcker för såväl vuxna som barn inom allehanda genrer, alltifrån romaner, lyrik, deckare och fantasy till sagor och sånger. Hon utses till hedersdoktor vid språkvetenskapliga fakulteten för sin osvikliga trohet mot ordet i all dess skiftande väsen och skepnader.
John Heritage är professor emeritus i sociologi vid University of California, Los Angeles. Han är en internationellt ledande forskare inom Conversation Analysis [CA], ett tvärvetenskapligt forskningsfält som förenar sociologiska, språkvetenskapliga och antropologiska ansatser som fokuserar på språk som social handling. Under de senaste tre decennierna har John Heritage utvecklat såväl grundforskning som tillämpad forskning inom det samtalsanalytiska forskningsfältet. Genom Uppsala Antibiotic Centre deltar han sedan 2017 i ett språkvetenskapligt projekt om förskrivning av antibiotika. Heritage utses till hedersdoktor vid språkvetenskapliga fakulteten för att han genom sin forskning och pedagogiska gärning har bidragit till att CA bedrivs på många olika språk i vardagliga och institutionella kontexter.
Samhällsvetenskapliga fakulteten
Alan Warde är professor i sociologi vid University of Manchester i Storbritannien. Under några år var han även gästprofessor vid Uppsala universitet. Ward är en ledande forskare inom fältet konsumtionssociologi och har bland annat intresserat sig för ätandets sociologi. Han har till exempel visat hur praktikteori kan användas som teoretiskt ramverk för att analysera och förstå sociala trender kring alkoholvanor. Under senare år har hans forskning inkluderat ätandet i relation till samhällsfrågor som mat utanför hemmet, exkludering, ojämlikhet och hållbar utveckling. Internationellt har den konsumtionssociologiska forskningen utvecklats kraftigt under senare år och Warde är en mycket betydelsefull forskare i denna utveckling.
Kenneth A. Bollen är professor vid University of North Carolina (UNC) i Chapel Hill. Hans forskning handlar om utveckling av statistisk metodik för samhälls- och beteendevetenskap med tillämpningar inom befolknings- och hälsovetenskap. Han gjort banbrytande forskning inom strukturekvationsmodellering, ett forskningsområde som har sitt ursprung vid Uppsala universitet och som har haft stor inverkan på den samhällsvetenskapliga forskningen världen över. Professor Bollen har publicerat över 150 vetenskapliga artiklar och är bland annat författare till boken Structural Equations with Latent Variables.
Maria Ripenberg är debattredaktör och ledarskribent på Upsala Nya Tidning. Hon är känd som en orädd debattör med tydlig etisk kompass som inte begränsas av några partiskrankor. Hennes ämnen rör sig brett över samhällsvetenskaperna, inte minst har hon gjort sig känd för sina inlägg i frågor kring invandring, integration och rasism. Hon är öppen och förnuftsbaserad, alltid villig att söka svar på svåra samhällsproblem utifrån vetenskaplig grund. Ripenberg är även en välkänd profil som organisatör av samtal och seminarier med samhällsvetenskaplig inriktning, till exempel samtalsserien ”Åsikt Uppsala” som arrangerats i samarbete med Uppsala universitet.
Fakulteten för utbildningsvetenskaper
Susan Danby är professor vid Queensland University of Technology i Australien. Hon är en världsledande forskare inom forskningsområden som ’Young Children and Digital Literacy’, ’Early Childhood Studies’ och ’Early Childhood Education’. Danbys expertis omfattar framförallt barns tidiga språkanvändning och barns interaktion med digitala medier. Hon har med sin forskning på ett betydelsefullt sätt bidragit till att öka förståelsen för barn som socialt kompetenta och av att utgå från barns perspektiv och barns deltagande i sociala och samhälleliga processer. Danby är en viktig internationell samarbetspartner, mentor och inspiratör för forskare, doktorander och lärare vid fakulteten för utbildningsvetenskaper, Uppsala universitet.
---
Hedersdoktorer vid Uppsala universitet
Läs mer om titeln hedersdoktor och om tidigare utsedda hedersdoktorer vid universitetets fakulteter.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.