Ödmjukhet är viktigt för förmågan till källkritik
10 december 2018

Det är svårt att skilja mellan nyheter och annonser på nätet, visar ny forskning inom projektet Nyhetsvärderaren.
Bara en av tio kan skilja mellan nyheter och annonser på webben. Det är ett preliminärt resultat från en studie om digital källkritik, där kring 500 ungdomar och 1000 vuxna har testats. – Utbildning och vetenskaplig nyfikenhet är viktigt i kombination med en ödmjukhet för att det är svårt att hantera digitala nyheter, säger forskaren Thomas Nygren.
Thomas Nygren, universitetslektor i didaktik, håller just nu på att sammanställa och analysera resultaten av två studier av cirka 500 ungas och 1000 vuxnas självuppfattningar och förmåga att avgöra mer eller mindre komplicerade uppgifter vad gäller digital källkritik. Resultaten kommer att presenteras i vetenskapliga tidskrifter under 2019.
– Det som vi tycker är intressant är att de som säger sig vara bra på att tolka information är ofta de som har sämst resultat på testet. Medan de vuxna och ungdomar som har ett bra resultat, tycker att det är särskilt viktigt att ha tillgång till pålitliga nyheter. De har ett sinnelag som handlar om att det finns andra som vet bättre och att det är viktigt att ta del av andras kunskap. I andra änden finns de som har en övertro till sin egen förmåga och tycker att de själva vet bäst.
Ödmjukhet inför andras kunskap
En ödmjukhet inför andras kunskap tycks alltså vara viktig, och forskarna har också sett att högre utbildning har betydelse.
– De som har mer utbildning, tre år eller mer på högskola eller universitet, är också mindre tvärsäkra. De ser det som viktigt att ta del av andras pålitliga kunskap och är reflekterande kring att det är svårt att hantera information online, säger Thomas Nygren.
Projektet Nyhetsvärderaren har tidigare kartlagt ungas digitala nyhetsflöden, bland annat genom ett massexperiment där cirka 10 000 elever deltog. Steg två och tre, som just nu pågår, är att undersöka hur bra ungdomar och vuxna är på källkritik och att bygga upp ett digitalt stöd som kan hjälpa personer att bli bättre på källkritik.
Utvecklar ett självtest
Forskarna utvecklar nu ett självtest, som ger feedback på ens förmåga att tänka källkritiskt, och kan användas i klassrummet.
– Vi har ett väldigt bra samarbete med skolorna och kontakter med lärare och elever. Det här är någonting som vi lärare alltid har hållit på med, men idag är det något som vi verkligen behöver ta tag i. Det är en demokratisk utmaning både att hitta information och att granska den, säger Thomas Nygren.
Digital källkritik är svårt
I den senaste undersökningen har forskarna testat om försökspersonerna ser vem som står bakom informationen, till exempel om de kan skilja på en journalist och en marknadsförare och förmår skilja hårt vinklad en text från Fria Tider från en text från public service.
– Vi har ett batteri av tester av olika dimensioner av digital källkritik, till exempel vilken typ av bevisföring som finns, olika trovärdighetsgrader och jämförelser mellan olika typer av källor, säger Thomas Nygren.
– Tidigare forskning visar tydligt att det är svårt med källkritik och att det är svårt att navigera mellan olika informationskällor. Det vi har tillfört är att samköra bakgrundsdata och självuppskattning, så att vi kunnat se att ödmjukhet är viktigt.
---
Projektet Nyhetsvärderaren
Thomas Nygren och Mona Guath på psykologiska institutionen ansvarar för studierna. De har utvecklats i samarbete med lärare och forskare i projektet Nyhetsvärderaren, som är ett samarbete mellan Vetenskap & Allmänhet, Uppsala universitet och RISE Interactive. Projektet finansieras av Vinnova och Uppsala universitet.
Läs mer
Vaccin mot propaganda och fake news
Stort intresse för massexperiment om källkritik
Nyhetsgranskning i sociala medier kräver nya metoder
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...