Diplomatfruars politiska betydelse glöms ofta bort
7 mars 2019

I många beskrivningar över internationella relationer och diplomati från 1900-talet saknas ofta den roll som kvinnorna hade. De var inte officiellt anställda men diplomatin byggde ofta på par som arbetade tillsammans.
– Om du är intresserad av hur internationella relationer och diplomati fungerade under 1900-talet kan du inte ignorera genusaspekten och vilken roll kvinnorna hade i diplomatin, säger Susanna Erlandsson, postdoktor i historia vid historiska institutionen.
Susanna Erlandsson har bland annat studerat Margaret van Kleffens som var fru till den nederländske utrikesministern Eelco van Kleffens under andra världskriget. Studien är en del i forskningsprojektet "Från vardagsrum till världspolitik. Diplomatisk kultur och politisk praktik 1940-1958" finansierat av Vetenskapsrådet.
Exempel från Nederländerna
– Margaret van Kleffens dagboksanteckningar visar hur hon på daglig basis hjälpte sin man att upprätthålla och utvidga sitt diplomatiska nätverk för att bygga diplomatiskt förtroende. Hon representerade också ibland Nederländerna själv.

presenterar sin forskning om Margaret van Kleffens
betydelse som diplomatfru under andra världskriget
för nederländska utrikesdepartementet i Haag.
Foto: Rimko van der Maar
Margaret van Kleffens arbetade också med att påverka Winston Churchills förhållande till Nederländerna genom hans fru Clementine Churchill. Men Margaret van Kleffens bidrag till Nederländernas utrikespolitik finns inte med i vanliga historiebeskrivningen.
– Författarna verkar utgå från att hennes roll var privat och inte politisk. Men man kan inte skilja på det personliga och det politiska umgänget om man vill förstå hur diplomatin fungerade.
Det diplomatiska systemet var baserat på att det var ett diplomatpar som arbetade tillsammans där diplomatfrun antogs vara opolitisk utan egen politisk agenda.
– Det gjorde det möjligt för diplomatfruarna att påverka saker subtilt och utföra känsliga ärenden samtidigt som det fanns en möjlighet att förneka den politiska betydelsen av vad de gjort och sagt.
Diplomatfruarna träder fram i andra källor
Men för att hitta diplomatfruarnas politiska betydelse måste man gå till andra källor än de officiella dokumenten på respektive utrikesdepartement.
– Kvinnorna träder ofta fram i till exempel personlighetsrapporter och dagböcker, men även i en del diplomatrapporter. Källor som inte alltid används av de som skriver historien över internationella relationer.
Fruarna bedömdes informellt
Diplomatfruarna var inte anställda och fick inte heller betalt, de utförde ett gratisarbete för utrikesdepartementet.
– Men de såg på sig själva som att de hade karriärer som diplomatfruar.
Diplomater utan rätt fru hade ofta svårt att göra diplomatkarriär.
– Det var jätteviktigt för en diplomat att ha en fru som kunde vara charmant och trevlig. Frun placerades till exempel alltid bredvid den politiskt viktigaste diplomaten på middagar och bjudningar och fungerade som mannens ögon och öron.
Att diplomatfruarna var centrala blir tydligt inte minst av hur utrikesdepartementen intresserade sig för vilka fruar deras diplomater hade.
– Ända fram till 60-talet var det till exempel vanligt med cocktailpartyn där blivande diplomater fick ta med sig sina fruar som bedömdes informellt.
Blogginlägg om forskningen (eng): Who was Margaret van Kleffens and why should we care? On gender blindness in diplomatic history
Publikation: Off the record: Margaret van Kleffens and the gendered history of Dutch World War II diplomacy
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...