Diplomatfruars politiska betydelse glöms ofta bort
7 mars 2019

I många beskrivningar över internationella relationer och diplomati från 1900-talet saknas ofta den roll som kvinnorna hade. De var inte officiellt anställda men diplomatin byggde ofta på par som arbetade tillsammans.
– Om du är intresserad av hur internationella relationer och diplomati fungerade under 1900-talet kan du inte ignorera genusaspekten och vilken roll kvinnorna hade i diplomatin, säger Susanna Erlandsson, postdoktor i historia vid historiska institutionen.
Susanna Erlandsson har bland annat studerat Margaret van Kleffens som var fru till den nederländske utrikesministern Eelco van Kleffens under andra världskriget. Studien är en del i forskningsprojektet "Från vardagsrum till världspolitik. Diplomatisk kultur och politisk praktik 1940-1958" finansierat av Vetenskapsrådet.
Exempel från Nederländerna
– Margaret van Kleffens dagboksanteckningar visar hur hon på daglig basis hjälpte sin man att upprätthålla och utvidga sitt diplomatiska nätverk för att bygga diplomatiskt förtroende. Hon representerade också ibland Nederländerna själv.

presenterar sin forskning om Margaret van Kleffens
betydelse som diplomatfru under andra världskriget
för nederländska utrikesdepartementet i Haag.
Foto: Rimko van der Maar
Margaret van Kleffens arbetade också med att påverka Winston Churchills förhållande till Nederländerna genom hans fru Clementine Churchill. Men Margaret van Kleffens bidrag till Nederländernas utrikespolitik finns inte med i vanliga historiebeskrivningen.
– Författarna verkar utgå från att hennes roll var privat och inte politisk. Men man kan inte skilja på det personliga och det politiska umgänget om man vill förstå hur diplomatin fungerade.
Det diplomatiska systemet var baserat på att det var ett diplomatpar som arbetade tillsammans där diplomatfrun antogs vara opolitisk utan egen politisk agenda.
– Det gjorde det möjligt för diplomatfruarna att påverka saker subtilt och utföra känsliga ärenden samtidigt som det fanns en möjlighet att förneka den politiska betydelsen av vad de gjort och sagt.
Diplomatfruarna träder fram i andra källor
Men för att hitta diplomatfruarnas politiska betydelse måste man gå till andra källor än de officiella dokumenten på respektive utrikesdepartement.
– Kvinnorna träder ofta fram i till exempel personlighetsrapporter och dagböcker, men även i en del diplomatrapporter. Källor som inte alltid används av de som skriver historien över internationella relationer.
Fruarna bedömdes informellt
Diplomatfruarna var inte anställda och fick inte heller betalt, de utförde ett gratisarbete för utrikesdepartementet.
– Men de såg på sig själva som att de hade karriärer som diplomatfruar.
Diplomater utan rätt fru hade ofta svårt att göra diplomatkarriär.
– Det var jätteviktigt för en diplomat att ha en fru som kunde vara charmant och trevlig. Frun placerades till exempel alltid bredvid den politiskt viktigaste diplomaten på middagar och bjudningar och fungerade som mannens ögon och öron.
Att diplomatfruarna var centrala blir tydligt inte minst av hur utrikesdepartementen intresserade sig för vilka fruar deras diplomater hade.
– Ända fram till 60-talet var det till exempel vanligt med cocktailpartyn där blivande diplomater fick ta med sig sina fruar som bedömdes informellt.
Blogginlägg om forskningen (eng): Who was Margaret van Kleffens and why should we care? On gender blindness in diplomatic history
Publikation: Off the record: Margaret van Kleffens and the gendered history of Dutch World War II diplomacy
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Forskningsmedel till "svåra" kulturarv
01 februari 2017
Riksantikvarieämbetet har gett forskningsmedel till projektet "Ulleråker – Funktionsnedsättning och kulturarv".
-
Ny nätbaserad databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland
02 januari 2017
I ett nyligen avslutat projekt vid Svenska institutet i Athen har material från över hundra år av svensk arkeologisk verksamhet i Grekland gjorts tillgängligt genom databasen PRAGMATA. Databasen innehåller bland annat ett omfattande fotoarkiv och ...
-
Satsning på medicinsk humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2016
Uppsala universitet satsar på att utveckla området medicinsk humaniora och samhällsvetenskap. Projektet innebär fördjupat samarbete mellan forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, medicin och farmaci.
-
Karin Johannisson har avlidit
02 december 2016
Karin Johannisson, professor emerita i idé- och lärdomshistoria har avlidit efter en tids sjukdom. Karin Johannisson har satt stora avtryck både inom forskningen och hos allmänheten.
-
Nationell konferens om rasismforskning i Uppsala
25 november 2016
Den 23-24 november samlades ett hundratal forskare från hela landet i Uppsala för att diskutera rasismforskningens utmaningar. Konferensen var den första i sitt slag och är tänkt att bli årligen återkommande som en del av Uppsala universitets sats...
-
Tryckfrihetsförordningen i Sverige fyller 250 i år.
21 november 2016
Jubileet uppmärksammas 1 december med öppna seminarier om tryck- och yttrandefriheten i Sverige och världen 1766-2016.
-
Genusvetenskap nytt forskarutbildningsämne
17 november 2016
Hallå där Helena Wahlström Henriksson, professor vid Centrum för genusvetenskap. Ni har anställt er första doktorand i forskarutbildningsämnet genusvetenskap. Var det många som sökte tjänsten?
-
Temadag om religion och politik
15 november 2016
Möt universitets forskare i brännpunkten mellan religion och politik. Museum Gustavianum bjuder in till föreläsningar och kulturaktiviteter för hela familjerna.
-
Fritt Ord 250 – firar det fria ordet
14 november 2016
2016 fyller Tryckfrihetsförordningen 250 år. I samband med detta anordnas ett jubileum för att fira det fria ordet och tillgång till fri information – Fritt Ord 250 är. Det uppmärksammas av Uppsala universitet på flera sätt, bland annat med semina...
-
Klimatforskning vid Uppsala universitet får 11 miljoner
04 november 2016
Vetenskapsrådet beviljar sammanlagt 54 miljoner kronor till tio olika forskningsprojekt om klimat och miljöförändringar i låginkomstländer. Två av forskningsprojekten leds av forskare vid Uppsala universitet.
-
Digitalisering av kulturarv diskuteras under AIMday
27 oktober 2016
Kulturarv har alltmer hamnat i fokus som ett område av betydelse för det moderna samhällets utveckling. Modern teknik skapar nya möjligheter för hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas. Digitaliseringens potential och utmaninga...
-
40 miljoner till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2016
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har nu beslutat om 2016 års bidrag till forskning. Totalt har har över 300 miljoner kronor beviljats till svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Av dessa har Uppsala universitet fått drygt 40 miljoner...
-
Finansiering till forskning om gendergapet
14 oktober 2016
De nordiska länderna ligger i topp när det gäller jämställdhetsfaktorer men inom forskning och innovation placerar sig Norden bara genomsnittligt. Den här ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt vid Centrum för genusvetenskap.
-
Större arena för genusluncherna
14 oktober 2016
De populärvetenskapliga genusluncherna har flyttat till Uppsala stadsteater.
-
Litteraturprofessor kommenterar Nobelpriset
13 oktober 2016
Årets Nobelpris i litteratur tilldelas Bob Dylan "för att ha skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen". Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, kommenterar valet av pristagare.
-
Ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten
05 oktober 2016
Arkeologen Jeremy B. Rutter, professor emeritus vid Dartmouth College, USA, har utsetts till ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten.
-
Fem miljoner till bildkonstprojekt
24 september 2016
Vetenskapsrådet har tagit beslut om projektbidrag inom konstnärlig forskning. Av totalt 51 ansökningar har sju projekt fått bidrag. Ett av bidragen går till Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
-
Museibesökare får följa analys av gåtfull ringbrynjehuva
19 september 2016
Vid Enköpings museum finns en ringbrynjehuva som är unik i sitt slag i Sverige. Huvan har tidigare varit utställd i museets medeltidsutställning men ingen har vetat något om den. Frågetecknen är många och nu ska mysterierna få svar i en ny utställ...
-
Konferens: Kulturarv i väpnade konflikter
12 september 2016
Internationell konferens i Visby på Campus Gotland 15–16 september
-
Framstående uppsalaforskare får pris av Kungl. Vetenskaps-Societeten
30 augusti 2016
Idag, den 30 augusti, delar Kungl. Vetenskaps-Societeten ut Thuréus-prisen och Bergstedska priset till framstående uppsalaforskare vid en ceremoni i Museum Gustavianum i Uppsala.