Varför används förstörelse av kultur som ett vapen i konflikter?
10 april 2019

Baalshamintemplet i Palmyra i Syrien. Det var ett antikt tempel från år 131 och togs upp på listan över världsarv av FN-organet Unesco 1980. 2015 sprängdes templet av Islamiska staten.
Varför förstörs kulturarv i allt större utsträckning vid konflikter och hur påverkar det i sin tur arbetet med återuppbyggnad efter konflikten? Det är frågor som nybildade forskarnätverket "Kulturarv och etik i fred och konflikt" ska belysa.
– Det har skett en kraftig upptrappning av attacker och förstörelse av kulturarv i olika konflikter. Attacker på kulturarv används som ett vapen i konflikter och de senaste åren har det varit mycket mer aggressivt än tidigare, säger Elisabeth Schellekens Dammann, professor i estetik vid filosofiska institutionen.
Elisabeth Schellekens Dammann är nätverksledare för forskarnätverket "Kulturarv och etik i fred och konflikt" som har fått medel från Centre for Integrated Research on Culture and Society (Circus) för att under två år bygga upp verksamheten. I forskarnätverket ingår från start forskare från filosofi, kulturvård och freds- och konfliktforskning men det finns potential att också omfatta forskning inom till exempel juridik, statsvetenskap, historia och arkiv, bibliotek och museer.
– Vi behöver förstå vad det är som gör att attacker på kulturarv används som vapen, varför vissa grupper ser det som legitimt. Men också varför det får så stor effekt, i vissa fall har attackerna på kulturarv till exempel fått större genomslag i internationell media än konflikter där många människor dör.
Kulturarvet har ett starkt internationellt skydd. Näst efter människoliv är det viktigast att skydda kulturarv i väpnade konflikter, förstörelse av kulturarv i väpnade konflikter kan behandlas som krigsbrott enligt internationell folkrätt.
– Den här ambitionen bygger på ett mångfaldsperspektiv men vi vet egentligen väldigt lite om hur olika kulturer förhåller sig till mångfaldsperspektivet och vad vi menar med ett gemensamt kulturarv.
Ytterligare frågeställningar som forskarna i nätverket vill studera är bland annat vilka faktorer som påverkar planeringen och genomförandet av kulturegendomsskydd och hur detta i sin tur inverkar på fred och återuppbyggnad efter konflikt.
Men kan man inte spara informationen digitalt och återskapa den?
– Det är förstås bra om det finns sparat digitalt eller som kopior men föremålen har ett värde i sig som inte kan återskapas. Jämför till exempel en förfalskning eller en kopia med ett original. När du håller ett föremål i din hand påverkas din känsla och uppfattning av föremålet om du vet att det är en kopia, förfalskning eller ett original.
Läs mer
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Ny studie visar spår av virus i historiska skelettmaterial
03 juli 2018
En ny internationell studie visar betydelsen av att studera historiska skelettmaterial för att öka kunskapen om hur virus utvecklas.
-
Hög kvalitet på utvärderade forskarutbildningar
27 juni 2018
Samtliga hittills utvärderade forskarutbildningar vid Uppsala universitet har fått omdömet "hög kvalitet".
-
Sju projekt får anslag i EU:s program för forskarmobilitet
26 juni 2018
Intresset för EU:s program för forskarmobilitet är stort. 60 projekt från Uppsala universitet deltog i årets utlysning där sju projekt beviljades medel.
-
Flexibelt humanioraprogram startar hösten 2019
19 juni 2018
Från hösten 2019 kommer Uppsala universitet erbjuda ett humanioraprogram med valfrihet för studenterna att själva välja kurser från universitetets utbud.
-
Uppsala universitet startar masterprogram i speldesign
14 juni 2018
Höstterminen 2019 startar masterprogrammet i speldesign vid Uppsala universitet. Programmet kommer att ges på engelska vid Campus Gotland.
-
Jakt på val kan ha inletts redan på 500-talet
13 juni 2018
Den storskaliga jakt på val som lett fram till att många arter idag är utrotningshotade kan vara flera hundra år äldre än vad som tidigare antagits, menar en grupp arkeologer från Uppsala och York.
-
Mer forskning behövs om folkbibliotekens breda uppdrag
13 juni 2018
Sveriges folkbibliotek får ta allt större ansvar för viktiga samhällsutmaningar – samtidigt är forskning och utbildning inom biblioteksområdet underfinansierat och riskerar på sikt tappa kvalitet. Det konstaterar forskare vid fem svenska lärosäten...
-
Masterprogram i digital humaniora startar 2019
13 juni 2018
Hösten 2019 startar ett masterprogram i digital humaniora med inriktning mot digitalt kulturarv. Programmet kommer ges på engelska och vara öppet för svenska och internationella studenter.
-
Medaljer från Kungen
08 juni 2018
Kungen har beslutat tilldela Uppsala universitets rektor Eva Åkesson respektive Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap, H.M. Konungens medalj.
-
Nytt europeiskt samarbete inom speldesign
01 juni 2018
7-8 juni är institutionen för speldesign på Campus Gotland värd för det första europeiska symposiet för högre utbildningar inom organisationen "Higher Education Video Game Alliance".
-
Bättre benhälsa på forntiden – en fråga om livsstil?
29 maj 2018
Sjukdomen osteoporos, eller benskörhet, blir allt vanligare i Sverige. Annat var det för 5 000 år sedan, visar arkeologiska fynd från Gotland. Ska vi leva mer som på forntiden för att få bättre benhälsa? Det är temat för ett seminarium i Almedalen...
-
Berättelser om en framväxande demokrati i Burkina Faso
29 maj 2018
Genom att dokumentera vanliga människors berättelser och observera folkliga protester, militärkupp och demonstrationer har forskare följt framväxten av en demokratisk utveckling i västafrikanska Burkina Faso.
-
Först ut med digital konstvetenskap
23 maj 2018
Hur bidrar digitaliseringen till en ny förståelse av konst och arkitektur, både historiskt och idag? Det är fokus för ett nystartat masterprogram i digital konstvetenskap, som är helt nätbaserat och ges av institutionen för konstvetenskap via Camp...
-
Årets pedagogiska pristagare utsedda
23 maj 2018
2018 års pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till, konstvetenskap, informatik och media, farmaceutisk biovetenskap och informationsteknologi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetslektor Orsi Husz...
-
Kraftsamling för forskning om högre utbildning
23 maj 2018
Det finns påfallande lite forskning om högre utbildning i Sverige men en stor del av forskningen om högre utbildning finns vid Uppsala universitet. Genom ett forskarnätverk för forskning om högre utbildning kraftsamlar nu forskarna för att utveckl...
-
Bidra till forskningen om Selma Lagerlöf
21 maj 2018
Forskningen om en Selma Lagerlöf saknar en viktig pusselbit som du kan hjälpa till med. Vad svarade Selma Lagerlöf på alla de läsarbrev som skickades till författaren? Över 40 000 läsarbrev finns i arkiven och nu efterlyser forskarna svarsbrev frå...
-
Mänsklig mångfald som forskningsobjekt
07 maj 2018
Det finns en stor mänsklig mångfald i till exempel språk, kultur och biologiskt. Förståelsen av mångfalden är central för mycket forskning men samtidigt är det viktigt att hantera de etiska frågor som forskningen skapar. Forskarnätverket Human Div...
-
Spel ökar förståelsen för funktionsvariationer
02 maj 2018
Studenter i speldesign har tagit fram en prototyp till ett spel med syfte att öka tillgängligheten till arbetsmarknaden för personer som lever med ASD (autism spectrum disorder).
-
Gemensamma måltider viktiga för välbefinnandet
02 maj 2018
Hur, var och när vi äter är centrala frågor för människans hälsa och välbefinnande. Ett multidisciplinärt forskarnätverk vid Uppsala universitet syftar till att fördjupa kunskapen om måltiders betydelse.
-
Med sikte på datorstödda analysverktyg för texter
27 april 2018
I forskningsprogrammet "Från närläsning till fjärrläsning" byggs grunden till en infrastruktur för datorstödd textanalys av svenska texter.